Ekonomiskt bistånd och bredband - soc fifflar?

Hej min tjejkompis har ansökt om ekonomiskt bistånd för bredbandsuppkoppling. Hon hade innan bara internet på mobilen och internetdela. Tydligen har socialtjänsten tidigare sagt att datorer får man använda på kontoret. Men började misstänka att dom undangömmer att hon kan få bistånd för bredband genom "I livsföring i övrigt". Vi hittade en artikel i samma stadsdel och bifogade artikeln nedan och en bilaga på en förordning som kopplar till det och ansökte om bredbandsuppkoppling. Vi lämnade alltså detta som en bilaga i ansökan om ekonomiskt bistånd och livsföring i övrigt.
Hon hade även just denna månad två månaders brebandhyra, så blev 1100 kr. Socialtjänsten betalade ut 100 kr för TELEFONI. inget bredband överhuvudtaget för det täcks av riksnormen (fast gör ju inte det)


https://www.riksdagen.se/sv/dokument...r_sfs-2018-20/

https://www.equalsthlm.se/artiklar/p...B6r%20telefoni.

Svaret var ju som sagt avslag för hennes räkningar på 1000 kr för två månaders internetuppkoppling, och hon fick beviljat 100 kr för TELEFONI.
Socialtjänsten hänvisade till Kammarrrättens Dom målnr 465-12. Hittar dock inte denna någonstans.

Vi ska överklaga. Såg nu i artikeln ovan att HFD har en dom man möjligtvis kan hänvisa till.

Jag behöver hjälp med:
- att hitta Kammarrätten målnr 465-12 som socialtjänsten använde mot oss för att avslå.

- att kunna bygga ett argument för varför internetuppkoppling bör beviljas.

- lagar/domar att använda sig av

- juridisk rådgivning angående bredbandsuppkoppling och ekonomiskt bistånd


Vill tillägga att hon är beräknad att föda idag. Hon har alltså ett barn som väntar, har max 500 kr för mat då hon måste betala av 1000 från hennes riksnorm för bredband och har precis skaffat internet, vilket är viktigt att ha speciellt i framtiden för hennes barn men även nu då hon behöver dator för att sköta myndighetskontakter

Tacksam för hjälp. Troll som snackar skit eller trycker ner henne, snälla håll er borta. Människor med juridisk kunskap eller egen erfarenhet, snälla skriv

Jag vet inte om dagens regler, men antar att man har rätt till bredband också, även om det låter bortskämt?

Du mailar kammarrätten och ber dem maila domen. Domstolarna brukar använda något egen slags webmail som du får länk till - de skickar alltså inte domen i vanlig email utan du får en länk där du kan hämta den.

Du behöver veta vilken kammarrätt det är frågan om. Vilken det är beror (troligen) på vilket län du bor i.

Man har rätt till en internetuppkopplig, men inte en som kostar 1000:- för två månader. Jag tror att gränsdragningen går vid 299:-/månad ( kan variera mellan kommuner, men absolut inte 500:- per månad ), resten får man stå för själv.

Precis som någon redan skrivit så går kostnaden att ifrågasätta, det faktum att hon dessutom införskaffat detta "dyra" abonnemang nyligen gör ingen skillnad. Absolut är det viktigt att ha internet i dagens samhälle men det finns kontantkort som kostar 149kr/mån inklusive 5GB surf vilket räcker till myndighetskontakter.

Argumentet att internet är viktigt för framtiden faller helt bort då ungen inte är född och försörjningsstöd är en hjälp man knappast ska räkna med att få under en längre period. Det är inte en dans på rosor att leva på försörjningsstöd vilket är rätt även om det, med tanke på att det är ett som det "kortvarigt" stöd, borde vara lite mer generöst.

Antar förövrigt att hon är ny kund hos soc? Eller hur tänkte hon annars när hon skaffade abonnemanget? Hoppas verkligen att hon inte såg till att bli gravid levandes på försörjningsstöd.

Hej jag har nu beställt ut domen och förstår ärligt talat inte vad det har med hennes bredband att göra :'). (SE DOMEN NEDAN)

Jag ringde även soc och frågade lite. De berättade att de har en "rutin" eller "riktlinje" som säger att de endast betalar 100 kr för telefoni eller bredband, i månaden. Jag fråga om denna rutin var lokal och hon svarade ja. Gällande förordningen jag nämnde berättade hon likt vad jag trodde att de har rutiner, som de följer men som inte är reglerade utan lokalt bestämda utifrån budget osv, och att det drf är möjligt att bevilja mer om man överklagar och hänvisar till rätt lagrum och kan argumentera för sig.

Dvs, överklagan gör att en domstol kan se det, och fatta beslut. Socialnämnden kommer avslå en ansökan utan kunskap och lagar, för de följer rutinerna vilket de ska, trots att rutinerna inte är verkligheten helt. Jag litar inte på utsagor här om att det är "väl 300 i månaden", för allt skiljs åt kommunalt men bestäms nationellt. Ekonomiskt bistånd handlar om juridik i många fall. Jag är själv socionom som får praktisera att vara på brukarens sida nu.

Hennes bredband kostar 500, men hon kan inte byta till ett billigare hos Tele 3 för dom accepterar inte socialbidragstagare (då hon inte betalat skatt i 3 mån). Hon är långvarig socialbidragstagare, men det spelar ingen roll, målet är att hon inte ska behöva leva mer i nöd än vad hon gör och att människor får kunskap om hur de överklagar och testar sina rättigheter.

Hur skulle man kunna gå vidare härifrån?
Behöver vi kolla att alla möjligheter är uttömda gällande ett billigare bredband och redovisa det?
Får man ha bredband i hemmet och få pengar för det?
Måste man utföra myndighetskontakter i telefonen?
Hur få ekonomiskt bistånd för bredband?


(Domen som socialnämnden hänvisade till vid avslag av bredbandsräkningen)
""YRKANDEN M.M.
In The Middle Of Norway AB yrkar att ansökan om stöd vid korttidsarbete ska bifallas och för fram bl.a. följande. Förvaltningsrätten skriver i sin dom att aktuell jämförelsemånad är augusti 2020 och att parterna är överens om att bolaget inte deklarerat erforderliga arbetsgivaravgifter under denna månad. Det stämmer inte. Claes-Johan Larsson har varit anställd av bolaget och har arbetat och deklarerat lön samt arbetsgivaravgifter under augusti 2020. Han har även deklarerat lön och arbetsgivaravgifter under september, oktober och november 2020. Bolaget har alltså deklarerat erforderliga arbetsgivaravgifter under aktuell jämförelsemånad.
Bolaget ger in arbetsgivardeklarationer för augusti–november 2020 och ett avtal om korttidsarbete.
Tillväxtverket anser att överklagandet ska avslås och för fram i huvudsak följande. Det har inte framkommit att bolaget har deklarerat arbetsgivaravgifter under jämförelsemånaden juni 2020. Bolaget har inte heller kommit in med något annat underlag som visar att bolaget faktiskt har betalat ut de löner som det sökt stöd för. Bolaget saknar således anställd med regelmässigt utgående lön. Eftersom ordinarie lön inte kan fastställas så kan inte stöd beviljas. Det är bolaget som ska visa att de uppfyller förutsättningarna för att få stöd i enlighet med ansökan.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2021 not 22 uttalat att när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande av en arbetsgivare för stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är jämförelsemånaden den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslut fattades.

Tillväxtverket fattade sitt beslut den 15 november 2020. Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att den aktuella jämförelsemånaden därmed är augusti 2020.
Bolaget har i kammarrätten kommit in med handlingar som visar att bolaget faktiskt har betalat arbetsgivaravgifter och preliminär inkomstskatt för jämförelsemånaden augusti 2020 och till och med november 2020. Bolaget har däremot inte gett in något underlag som visar att något belopp har betalats för den sista stödmånaden december 2020. Bolaget har dock gett in bevisning i form av ett avtal om korttidsarbete för den anställde som det har sökts stöd för. Av avtalet framgår att arbetstagaren har en månadslön och att lönen ska betalas ut från och med augusti 2020 och framåt. Kammarrätten anser därför att bolaget, trots avsaknaden av underlag för december månad, har gjort sannolikt att en regelmässig lön har betalats ut. Ordinarie lön kan därför fastställas.
Vid en jämförelse med avtalet om korttidsarbete framgår emellertid att korttidsstödet sannolikt sökts med ett för högt belopp. Med hänsyn härtill och då det av utredningen inte framgår om bolaget uppfyller övriga förutsättningar för att beviljas preliminärt stöd ska förvaltningsrättens dom och Tillväxtverkets beslut upphävas och målet visas åter till Tillväxtverket för ny prövning av bolagets rätt till preliminärt stöd""

Det här är ju inte alldeles okomplicerat, men kommunerna har stöd av den sk "riksnormen" för försörningsstöd. Exempel: https://www.socialstyrelsen.se/globa...sstod-2024.pdf

Här MÅSTE man (som mottagare) inse att det handlar om ett försörjningsstöd, inte någon sorts samhällslön eller någon ovillkorlig rätt att "ha det lika bra som alla andra", som har inkomster.

Nu förekommer det, som du är inne på, att normen kan justeras efter speciella behov. Tyvärr har ju de flesta socialförvaltningar mer bidragstagare och mindre budget än vad som ger dem möjlighet att vara generösa. Därför finns den sk "riksnormen" som miniminivå (om nu inte något påverkar behovet, som också KAN vara lägre).

I denna fråga gäller då att din tjejkompis" hävdar att hon skall ha ett större bidrag för bredbandsanslutning än normen. Normen ger vid handen att en rimlig summa för (mobil)telefon är ca 100 kr i månaden.

Vid en enkel koll med lågprisföretagen, t ex Hallon (Tre:s billiga abonnemang) inte bara tillåter fria röstsamtal och SMS, utan också fri surf upp till 5 GB/månad. Priset ser ut att vara runt hundralappen. Alla moderna telefoner tillåter att man enkelt delar internetuppkoppling till dator. Jag nämner inte detta för att trycka ner digeller tjejkompisen, utan för att du (och tjejkompisen) annars kommer att få höra detta av en sk "soctant", valfritt kön. Det blir då svårt att hävda (med nuvarande doktrin avseende skärmtid för mycket små barn) att surfmåttet inte skulle räcka för myndighetskontakter och rimlig surftid i andra syften.

Sammanfattningsvis tror jag därför det blir svårt att argumentera för en betydligt högre bredbandsavgift och förvänta sig ett positivt utfall.

100 kr får man för internet idag om du har nåt.

Telefon imgår i normen. Så beslutet är rätt men fel ordval.

Hmm jag förstår vad du säger. Trodde verkligen bredband kunde gå då man inte heller kan internetdela till TV, dator på 5G särskilt länge. Men verkar som att man får sköta myndighetskontakter på dessa 5 G och sedan hoppas att Wifi håller resten av månaden. Ska testa överklaga ändå och se vad summan blir

Du kan alltid överklaga men tror inte ni kommer få rätt.

Varför inte skaffa Hallon 5 GB 99 kr eller nåt bredband med 10 lina för 200 kr?

Det kan ju bero på att det du citerar är ur en dom med ett helt annat målnummer. Målnumret du angav, 465-12, betyder att målet är från 2012. Det finns inte en chans att det du citerar är ett mål från 2012 eftersom det behandlar om lagstiftning som kom först 2020.

Är det en mänsklig rättighet å ha bredband nu??