Moralismens återkomst i samhället

Inte helt uppenbart vilket forum denna hör hemma i, men jag provar här

Läste en halvintressant artikel i SD där Ingmar Skoog, en författare av någon art, skriver om hur vårt åldrande förändras och om hur 70 är det nya 50.

https://www.svd.se/a/abnKjO/ingmar-s...ign=2023-11-19

Det är dock särskilt ett stycke som jag tyckte var intressant


Har Ingmar Skoog rätt? Hade 40-talisterna när de växte upp en frihet som unga idag inte ens kan föreställa sig?

Leder det nya övervakningssamhället till att moralismen i samhället kommer tillbaka och gör folks liv olyckligare igen?

Har vi som individer blivit berövade den personliga integritet som fanns i samhället för 50 år sedan? Har vår okränkbarhet ryckts ifrån oss och ersatts med plattityder?

Är nymoralismen en bevakning av medborgarna, och håller vi på att få en regression till det gamla kyrkosamhället? (Inte exakt i sak, men i metod avseende att använda skammen som ett maktmedel i större utsträckning).

Leder detta till att folk blir mer deprimerade? Har de mindre kul genom att dricka mindre, festa mindre, motionera mindre och har mycket mindre sex?



Tycker själv en del av det han säger passar bra in på de förändringar i samhället man noterat sedan den digitala revolutionen, även om jag inte är så säker på att folk motionerar mindre, eller har mindre sex idag.

Ja, det finns en klar nymoralism i samhället bland unga. Han har helt rätt. Denna kan förstås påverkats av tillgänglighet och spridning av gårdagens fylleslag på sociala medier.

Den hänger också ihop med avståndsklyftan mellan könen som växt; flickor söker extroverta pojkar med materiella markörer, pojkar söker vänskap genom chattar på anonyma TV-spelsbaser.

Det gör att pojkars moral tenderar att inte se orsak och verkan, där de beskyller flickor för att vara lösaktiga, när de själva isolerat sig. Samtidigt som flickor alltmer uppmanas att bli mer risktagande som var en klassisk pojkgren.

Det finns förstås en större merpart av vanliga människor som träffas, inleder relationer och skaffar barn, men inte på samma sätt som Generation X.

Tänkvärt, jag är inne på samma spår, att vi i sociala mediers klor har blivit fångar i offentligheten.

Folk blir filmade och fulciterade med resultatet att drevet går, ingen ska komma undan en icke korrekt och av etablissemanget godkänd tanke eller handling.

Facebook-grupper diskuterar ganska obrytt både kvinnor och mäns tillkortakommanden, ställningstaganden som kan vara politiskt kontroversiella medför per automatik deplatformning.

Dagens självutnämnda nymoralister, (oftast) översteprästinnor som regisserar häxprocesserna. Ingen får äga åsikter utanför de politiskt korrekta och godkända.

Dagens anti-fascister kommer att visa sig vara de verkliga fascisterna (som Churchill så klokt påpekade).

Kontroll och moral ska gå hand i hand, precis som moral och etik...en del vänsterut är med på etiken, en del högerut är med på kontrollen - dom ska förbindas alla tre.

Är det verkligen bland unga denna nymoralism märks? Så klart att de blir påverkade av tidens isntällningar, men är det inte samma 40-talister som växte upp i mer frihet, som nu genom den tid de suttit i förtroendepositioner saknat medvetenhet om vad den digitala revolutionen skulle innebära, som banat väg för politiska aktivister att återinföra skampålen? För jag uppfattar inte att unga idag drivs av någon speciell moral, utan att det snarare är en opportunism att kväsa oliktänkande, och att detta på senare år också krypt in i de politiska och styrande leden, så att vi är mer diktatoriska idag, frivillgt eller ofrivilligt än vi var för säg 30 år sedan.

Risken för en sådan utveckling har ju i alla fall avsevärt ökat i takt med att skampålen (figurativt menat) åter blivit ett användbart politiskt verktyg.

Tänker du att det är en bra utveckling vi ser? Att det finns väldefinierade etiska riktlinjer som männsikor ska förhålla sig till, att det är moraliskt viktigt att de gör så, men också att de ska kontorlleras hårt för de går inte att lita på?

Jag kan inte säga att du har fel, för jag tror din poäng är giltig.

Vad jag menar med moral är dock utifrån deras eget perspektiv. Jag tror de har ett högt moraliskt patos, men det är indoktrinerat så de vet inte om att deras handlingar att frysa ut oliktänkare etc är omoraliska.

Det du kallar opportunism är vad jag skulle säga är skillnaden mellan dem och boomergenerationen, för det är en opportunism samtidigt som det är en slags indoktrinerad moralisk plikt.

Vänstern har alltid haft moraliska pekpinnar, även hos boomer generationen, men de var snarare pikande; "att dricka på valborg är ett borgerligt påfund" o s v, och de som inte brydde sig kände att dessa självspäkare i bästa fall var idealister och i de flesta fall bara var rätt eljest.

Idag tycks de alla lida av brist på självdistans, social kompetens och en sjuhelvetes konkurrens på ett sätt andra generationer slapp.