Citat:
Ursprungligen postat av
justcase
Men detta finns ju även i verkligheten. Jag känner till eller har träffat många män som aldrig haft en partner och det är alla sorters män. Fullt fungerande män med.
Jag vet ju att detta är vanligare nu, och att det förmodligen kommer bli vanligare i framtiden, men ändå har nästan inte träffat några av dessa män i verklighetern, och jag funderar på vad det beror på.
Min hypotes så här långt är att det till större delen handlar om män som fått NPF-diagnoser redan i skolan, och som suttit hemma med aktivitetsersättning och spelat dataspel tills de blev 30. Det är enda rimliga förklaringen för mig till att jag inte skulle stött på dem ute i samhället.
Att det skulle vara "
alla sorters män" har jag ändå lite svårt att tro. Den retoriken är lite för lik kvinnojourernas dito, när de envist hävdar att det är "
alla sorters män" som slår sina kvinnor, just för att man hängt upp sig på problemet måste härröra ur en
essens hos en grupp eller ett kön; det är mäns eller kvinnors fel, helt och hållet.
Jag tror att problemet bottnar i att varken män eller kvinnor är särskilt investerade i att skaffa partner längre. De upplever det som en rättighet att ha en partner, och tar ett avvisande som en
orättvisa, snarare än som ett personligt nederlag. Det synsättet gör förstås avvisandet lättare att acceptera på kort sikt ("Det är inte mig det är fel på - det är TJEJERNA som har orimliga krav), men i längden så blir effekten precis den motsatta - man börjar tänka på tjejer som en kollektiv motpart, som behandlat dig illa, och som är skyldig dig en ursäkt. Och du hittar du aldrig en tjej, för du ville inte ens egentligen.
Det har aldrig varit lätt att skaffa flickvän eller tjej. Mina förhållanden har inte hoppat upp i knät på mig. Jag har fått vara envis, målmedveten och investerad. Framför allt har jag varit väldigt tydlig med att det DIG jag vill ha, och ingen annan. Verkligen visa strupen. Jag förstår om en massa förstrött chattande gör tjejerna kroniskt torra. "
Skulle det kunna bli något mellan oss tror du kanske, eller...venne...". Typ.