Ja, det har du rätt i, det är lite speciellt. Jag känner till SPAR, men vet inte hur det fungerar i praktiken. Jag har inte behövt veta. Jag vet bara att Skatteverket är den myndighet man anmäler sin adressändring till, så jag förutsätter att de har huvudansvaret för folkbokföringen.
https://www.statenspersonadressregis...start/om-spar/
Det här är mer än jag behöver veta, men det låter väldigt bra. Elektroniskt... effektivt... och låg kostnad! Men varför ska det vara annorlunda om man själv som part i ett ärende hos en myndighet vill ta del av information som står i deras olika ärendesystem och diarium? Elektroniskt, effektivt och till låg kostnad?
Ska man begära ut handlingar från Arbetsförmedlingen så är det för det första nästan omöjligt att komma i kontakt med myndigheten, oavsett om kontakten sker via telefon, chatt eller mejl. Säkrast är att skicka ett vanligt brev. Fysisk kontakt existerar inte sedan de valde att lägga ner en massa kontor runt om i landet för att de som myndighet skulle bli centraliserade och digitala.
För det andra så levereras inte handlingarna, eller "kopior" av dessa elektroniskt, utan på vanligt papper. Enligt 16 § Avgiftsförordning (1992:191) så får de ta ut en avgiften på 50 kr för 10 sidor, och 2 kr per sida för X antal sidor därutöver. Det är ingen större summa pengar om det rör sig mellan 1 till kanske 20 sidor. Det blir inte mer än 70 kr. Men hur vet man hur stort X är? Har man varit "kund" hos Arbetsförmedlingen länge nog, så kanske man har 2000 handlingar där. Begär man ut allt bara för att ta mått på det, så blir det 4030 kr. Det är en betydande summa pengar för den som är arbetslös!
Jag noterar också att avgiftsförordningen är skriven i en tid då Internet inte fanns i varje hem eller i varje ficka. Att insistera på att leverera handlingarna i pappersform i det här århundradet och i det här årtiondet, är bara ett sätt för staten att förvägra tillgång till uppgifter. Alla dokument i pappersform som skickas in till en myndighet idag skannas och diarieförs i ett elektroniskt diarium, och i princip alla handlingar som upprättas hos myndigheten, inklusive daganteckningar, registreras i ett digitalt ärendesystem så som AIS eller BÄR. Jag är osäker på om daganteckningar får diarienummer, men alla beslut och nästan alla utgående brev får ett diarienummer och upprättas i ett digitalt system. Och att mot den bakgrunden insistera på att endast lämna ut kopior av handlingar i pappersform, som om året är 1992 om man tar stöd av avgiftsförordningen eller som om året är 1949 om man tar stöd av tryckfrihetsförordningen... det är att ligga efter både i tid och tanke.
Jag menar att det skulle vara både billigare och effektivare om man först kunde få veta hur många och vilka handlingar som förvaras hos myndigheten, anteckna diarienumret, och sedan specifikt beställa kopior av just dessa handlingar. Även om de skickas ut i pappersform! Det blir som att peka och klicka med musmarkören på datorn, fast i pappersform då. Så min fråga var, kan man få en förteckning över alla ärenden och handlingar som finns hos myndigheten, kopplat till det egna personnumret?
Jag har läst att JK årligen får förteckningar över precis alla ärenden hos samtliga myndigheter, och att många myndigheter slarvar med att avsluta ärenden som är klara och att de då får varningar. Jag vet inte om det blir mer än varningar och tuffa ord från JK. Men slarvar man upprepat och systematiskt så behöver man bli bestraffad tycker jag! Precis som vi arbetssökande blir bestraffade om vi så mycket som avviker från en aktivitet 1 av 203 dagar och bara 1 av 2 timmar för att ha sökt utbildning eller ha varit på jobbintervju utan att ha föranmält och sökt tillstånd för detta från Arbetsförmedlingen – även om man har föranmält till "leverantören".
Det jag har läst mig till är att även om ett diarium innehåller sekretessbelagda uppgifter, så ska allmänheten kunna få vetskap om att en handling existerar. Det kan man inte veta utan någon som helst insyn i diariet. Avsändare eller mottagare av en handling, datum och diarienummer de uppgifter som alltid måste registreras, även om man inte kan se innehållet. Sedan så har det förr i tiden gått att få insyn i diarium, när diarier fördes i pappersform, om jag förstått det rätt. Det var någon reform på 1990-talet som gjorde att alla myndigheter blev tvungna att gå över till elektronisk diarieföring, och att det var i samband med det som det blev svårare, för inte säga omöjligt, att få insyn.