Jag är ond, eller? När kommer karman?

Kamrater, ignorera alla mina tidigare inlägg, detta kommer direkt från hjärtat från mig till er. Jag säger till er, här och nu, att jag är en ond jävel. Jag är otroligt elak. Jag utnyttjar dig om jag får möjlighet till det, eftersom mina intressen går före er. Om jag vill uppnå något så bryr jag mig inte om jag röjer alla er andra ur vägen. Här kommer jag, ur vägen, jag ska ha.

Nu har jag fått. För 1000e gången i rad. Vart är motgångarna? Varför hindrar ingen mig? Jag är inte stark eller farlig, ändå så är det ingen som ger sig på mig när jag går helt öppet bland er som klagar på hur dåligt ni har det.

Men till och med jag börjar undra, vad fan är det frågan om? Jag vill ha, jag tar, jag får. Alla bara accepterar det och viker undan så att jag får röra mig fritt. Är jag jesus själv? Ni tror att jag är hög eller psykstörd, men hur ska jag uttrycka mig för att du ska förstå?

Jag säger till dig, här och nu, att jag har satt ett mål som jag uppnått, jag har erövrat och härskat. Under denna tid så har flertalet människor fått helt andra livsöden, på grund utav mig. Dessa människor har dock bara accepterat det och inte ens nämnt mitt namn eller sett åt mitt håll. Om deras öden blev för det bättre eller sämre vet jag ju ej. Men kvar står jag, mäktigare än vad jag kunnat drömma om som liten, när jag stoppade in min favorit VHS i spelaren. Frågan är, när kommer karman? Var det verkligen såhär enkelt? Varför gör ingen annan som jag gjorde? Varför klagar folk?

Du nådde inte särskilt högt med dina intressen, där du blev nekad ersättning / ombordstigning inför en flygresa, som du skrev om tidigare. Så att ljuga här kommer du ingen vart med. Men diagnosen som är trolig, ligger väl kring narcissist och social personlighetsstörning.

Hur kom du fram till det? Kolla, jag kan spå framtiden:
Motivera ditt svar är du snäll.

Din karma kommer i nästa liv.

Psykopater får alltid tillbaka vad dom själva delat ut, förr eller senare.
Om det är dom människor psykopaten oförrättat eller karma som utdelar dödsslaget...det återstår att se.

Jag tolkar era svar som att jag är en psykopat och att om jag inte stött på karman än så kommer jag göra det förr eller senare, kanske till och med i nästa liv. Men är det verkligen såhär livet är då? Vissa fick det enkelt, som jag, och vissa fick det svårt? Hur kommer vi tillrätta med det? En balanserad värld vore ju bäst, där alla får exakt samma förutsättningar.

Varför tror du att "något" kommer straffa dig på nåt sätt? Det finns inget sådant som håller koll på att universum är ett rättvist ställe.
Däremot så är du garanterat inte gillad och fungerar inte inom gruppen eller i sociala situationer. Det är sådant man växer av och inte de kortsiktiga värdelösa mål som du anser att du är på toppen av genom ditt handlande.

Så grattis. Du är kanske på en av de tusentals toppar som finns att bestiga.
Jag antar att du inte är nöjd med dina framsteg eftersom du tvivlar på dig själv genom att nu söka den här gruppens godkännande och gillande?
Kan du leva med dig själv? Tycker du att du är en OK människa? I så fall så är det bara att fortsätta. "Karma" från någon mystisk kraft i universum kommer inte att knäppa dig på näsan, det kommer du själv att ordna ändå.

Alltså jag är ju inte en något grottmongo som måste leva i en flock. Jag är en kung och en kung regerar ensam. Vad fan ska jag med er till, jag ska nyttja er till min fördel till max, spelar ingen roll om vi är "kompisar", vi är bara "kompisar" för att jag har vinning av det din jävla fårskalle. Haha men jag är snäll tillbaka såklart! Det är till och med jag som är den snälla i gänget eftersom jag alltid erbjuder vad som helst, jag har lånat folk ca 90 tusen som jag ligger ute med och vissa brukar låna min bil, en riktigt nice fet en, jag ger dom bästa presenterna, jag är den som alla pratar med när jag är på fest, men alltså allt är ju ett skådespel av mig? Min relation - med alla, till och med min och din morsa, är upprättad på ett sätt som jag designat för att gagna mig till max men utan att du märker det. Jag känner mig älskad, eftersom jag har en uppfattning om vad "älskad" är och jag har gjort en seriös analys på hur stor mängd jag känner är inkommande. Det är väldigt många som uppskattar mig och rent ut sagt älskar mig, no-homo. Exempelvis kollar jag nu Dexters frus tuttar nu, Rita eller vad hon heter, jag vet att hon blir mördad i slutet eller nåt, jag skulle göra lika med din fru och din dotter utan att tveka om jag var tvungen för att komma undan med något jag gjort mig skyldig till. Samtidigt äger jag dig, du är min bitch, när dagen kommer så är det jag som ska överleva, jag tänker fucking äta dig om du är ivägen och jag kommer vara den du minst anar, jag är så jävla farlig och mäktig, om jag var tvungen så skulle jag utmana er alla 1v1, alla i hela riket och jag skulle vinna över er alla, så bra är jag. Jag snackar inte om alfa-hane eller annat skit utan om det var typ ett game i James Bond till PS1 eller Mariokart till Switch så hade jag vunnit över alla, jag hade till och med vunnit över aliens, så om det var en riktig omröstning och vi hade tid att utmana alla i hela Sverige så skulle jag ha vunnit, fattar du? Så jag är den viktigaste och därför tar jag mest för jag kan göra mest nytta med det. Du har ett arbete på grund av mig, det ger mig extra befogenheter utan att skämmas. Utan mig så är världen en sämre plats. Men jag hatar att världen är en sämre plats på grund utav mig också. Detta fruktansvärda som jag skrivit hittills är mina genuina känslor, och det är en del av mig som jag aktivt försöker dämpa och hålla nere och tyst, det släpper loss det fulaste och elakaste och värsta i mig och orsakar smärta och trauma för människor, och så otroligt potent den är i sitt utövande så är det tärande på mig. Jag vet att den sidan är den som är den vinnande, för när jag gör denna seriösa analys av mig själv så märker jag att jag inte är ledsen eller känner ånger för mitt agerande. Jag har inte haft sömnproblen en gång på 10+ år. Jag har störst bostad. Jag har inte behövt medicinerats eller ätit piller men har ändå bäst psykisk hälsa. Har noll problem med någon, vad jag vet?

Du är verkligen en sociopat och skulle behöva medicineras om du tror på det du skriver här.

Tyvärr är sådana som du inte de som erkänner sina problem och tillkortakommanden så du kommer leva livet i en fantasivärld.
Grattis!

Du har inte träffat på rätt motståndare bara.

Det blev inget bra rus det där va?

För att svara onT så ja du är ond och karman kom nog redan morgonen efter..

Du har ett lätt liv för du inte försöker leva ett gott liv.

Godhet är svårt. Kärlek, ömhet, ömsesidig respekt, sann nära intimitet, att bli älskad (inte fruktad), det är mycket svårare än allt det du gjort i ditt liv.

Att vissa får det svårt beror först och främst på att andra människor bryter mot Guds bud och stjäl/bedrar, har oetiskt sex och kanske även mördar.

Hårda elaka ord gör oxå att andra människor får ett jobbigt liv.

Svaret på din fråga: Du kan göra andras liv bättre genom att vara en god människa mot dem, med ord och handling.