Citat:
Ursprungligen postat av
TorkelSnorkel
Intressant; tack!
Tycker Harrison tar upp två intressanta saker, varav en verkar vettig, och en litet märklig:
- Han säger att kungar i flera länder gärna höll sig med biskopar och präster från olika länder och dessa konkurrerade med varandra. Om det var så även i Uppland så skulle man ju kunna tänka sig att katolska präster fick konkurrera med otrodoxa.
- Senare säger han att den stora frågan är om det fanns ryska präster, men att man inte hittat några namn som tyder på det. Och så nämner han att prästerna kunde ha kommit från t ex Novgorod eller Konstantinopel. Men Konstantinopel var väl inte ryskt, även om Kievriket intagit och plundrat staden, och en präst som kom därifrån borde väl inte ha haft ett ryskklingande namn (eller är jag ute och cyklar nu?)? Jag tänker att en präst eller biskop från Konstantinopel borde haft ett mer romerskklingande namn, som i så fall skulle kunna låta ungefär som namnet på en katolsk biskop/präst.
Spekulationer, så klart.
Några forskare har lanserat varjagisk kristendom. Jag har inte läst artiklarna, men man får förmoda att det delvis betyder att nordbor plockade upp kristendom i Bysans och Ryssland, och det är ju inget som är svårt att tro.
Adam av Bremen skrev om greker i Jumne i södra Östersjön. Det kan mycket väl handla om kristna som inte lyder Rom.
Från bok 2:19
Citat:
In cuius ostio, qua Scyticas alluit paludes, nobilissima civitas Iumne celeberrimam praestat stacionem barbaris et Graecis, qui sunt in circuitu. De cuius praeconio urbis, quia magna quaedam et vix credibilia recitantur, volupe arbitror pauca inserere digna relatu. Est sane maxima omnium quas Europa claudit civitatum, quam incolunt Sclavi cum aliis gentibus, Graecis et barbaris.
Adam skrev efter brytningen och det kan vara orsaken till att Osmund sades vara acephalus, "utan huvud", som förmodligen betyder att han inte var tillsatt av Rom eller Hamburg-Bremen.
Från bok 3:14.
Citat:
Nam iste a concubina Olaph natus erat, et cum baptizatus esset, non multum de nostra religione curavit, habuitque secum quendam episcopum nomine Osmund, acephalum...
Enligt Isländingabok fanns det "armeniska" präster på Island, och i Grágás - deras lagbok - nämns också möjligheten av grekiska, och att det är ok att lyssna på dem.
Ett annat inlägg nämner liljestenarna, och de är väl värda att fundera över. Kom inspirationen från öst eller väst? Eller kanske både och?
