Vem ska man ange som "anhörig" till sin arbetsgivare?

Har du ingen kompis du kan skriva in?

Jag har faktiskt haft en kollega som inte hade någon anhörig inskriven som inte dök upp på jobb en dag. Efter några dagar blev polisen inblandade och hon hittades död…

Så någon som har möjlighet att agera i nödfall är inte fel. Du vet ju aldrig vad som kan hända dig.

Visst kan det vara bra om arbetsgivaren har någon att kontakta, men vem uppger man som nära anhörig om man inte har någon eller vill uppge någon, är det ens en skyldighet?

TS beskriver att hen inte har någon nära anhörig och att ett system behöver uppgiften.

Märkligt att man måste ha anhöriga för att få plats i samhället.

Ja den är ju inte lätt alls. Jag tänker att någon vän möjligtvis.

TS;


Det är ett krav, frågan är om arbetsgivaren har rätt att kräva att man har en anhörig eller ens uppger det?

Jag uppgav bara nollor och X på intranätet och det gick igenom.

Om du har någon vän, så ange dennes nummer, har du ingen och de ändå kräver något, så skriv bara något namn, typ Lars Johansson och ett påhittat nummer. Ingen kollar någonsin upp detta.

Om man nu inte har någon som påverkas av att man förolyckas eller skadas på jobbet är det ganska rigitt regelrytteri på företaget om någon, vem som helst, måste anges.

Om man nu ska hitta på någon kan ju ta Bat-Erdene, vanligaste namnet i Mongoliet, som är nomad där och inte har mobil. Sen kan de ju försöka hitta hen för att meddela att det hänt dig något.
Eller varför inte längsta namnet i Mongoliet: Nominchuluunukhaanzayamunkherdeneenkhtuguldur

Jag har valt den livsstilen i mogen ålder. Jag delar inga gemensamma värderingar med det villfullt obildade psyksjuka massmördarpack som bebor detta land. Jag har inga låtsasvänner på Facebook eller på låtsasjobbet hemifrån. Jag reducerar inte koncepten vänskap och familj till en patetisk statusjakt i zombie-skocken. Jag har övergivit sökandet efter anhöriga i brist på kvalificerade kandidater.
Jag skiter i vem som "städar" efter att jag har avlidit! Den pysslan överlåter jag åt de då ännu levande.
VARFÖR? Om jag förstod syftet så skulle jag nog kunna hitta en lösning. Varför ska arbetsgivaren ringa någon som inte vet vem jag är, och berätta för denne om mina medicinska begränsningar för tillfället???

Angående bil-kravet så sade de att det är helt okej. De sade att det innebara att de förbehåller sig rätten att därför omgående sparka mig för avtalsbrott ifall det skulle behövas. Och redan från början så behövs det direkt! Men de ändrade skiftschemat så att det passar mig ändå.
Det där bilkravet är bara en säljoption, som man säger inom finans. Ett enkelt sätt att förbigå en anställds alla rättigheter. Sånt är Sverige efter 100 år av Arbetarepartiet Socialdemorkaternas styre! Och 100.0% av alla väljare röstar jättenöjda enhälligt för mer av samma. Perfekt demokrati, och det är bokstavligen formelt sant, folket får exakt det de röstar för. Bara att gratulera!

Vi har så mycket immigration numera, så "Nomi" (jag kallar honom så, nära anhöriga som vi är) kanske bor i den Walesiska byn Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysilio gogogoch?

Nämen, jag vill ju inte ange någonting som är osant för min arbetsgivare. Det är bara det att deras IT-system (eller kanske statligt pådyvlade lagkrav som är omöjliga för dem att uppfylla?) förhindrar detta. Den stendumma blinda översittarbyråkratin som psykopatiskt narcissistiskt förnekar verkligheten för att istälelt leva i en psyksjukt hallucinerande inbillningsvärld, klarar inte av att hantera sanningen.

Men, eftersom det blev som så att jag anställts via ett bemanningsföretag (bättre betalt, och ändå omgående sparkningsbar p.g.a. en godtycklig säljoption i mitt anställnignsavtal, ett krav om omöjligen kan uppfyllas), så är ju det HÄR lösningen:
För bemanningsföretaget anger jag chefen på kundföretaget.
För kundföretaget anger jag chefen på bemanningsföretaget.
Si så kan de prata med varandra om sina ledsna känslor inför att ännu en av deras medarbetare omkommit t.f. av deras undermåliga arbetsmiljöarbete. De vet ju vad de pratar om å allt, och saken angår dem praktiskt. Mycket bättre än att skrämma upp min stackars faster på demenshemmet.

Eftersom jag ändå ljuger (på deras uppmaning) om bilen, så verkar de ju ha högt till tak när det gäller lögner i vårt anställningsförhållande! SÅ de har nog inget emot att jag ljuger om vem som är "nära anhörig" heller. Och sen kom jag att tänka på en annan sak som... Hmm, intressant det här! Jag har aldrig förut varit medlem av en organisation som uppmanar mig att ljuga för dem. Nytt sätt att tänka, med många slags möjligheter.

Tror inte det är en skyldighet, vet en person i min absoluta närhet som inte angav namn på någon anhörig förrän han blev svårt sjuk, och gick bort någon månad senare.

Givetvis gör de allra flesta det, och arbetsgivaren trycker nog på den som inte gör, men man kan knappast få sparken för att man inte anger namn på en anhörig. Är man myndig så är man inte tvungen att berätta för någon om man blir svårt sjuk eller skadad, och ens arbetsgivare kan då inte utan ditt godkännande kontakta dina föräldrar, syskon, eller ens din äkta hälft. I händelse av dödsfall så får sjukhuset namn på anhöriga genom skatteverket.

Har man ingen så har man ingen. Råkade själv ut för det och det blev ett j-kla liv. Typiskt svensk byråkrati. Hatar typen av frågor som inte går att besvara i dator och gör man inte det kommer man inte vidare.

Bägge mina föräldrar är döda så min storebror är den som kontaktas om något händer mig, har du inga syskon så kan du väl komma överens med en vän som står dig nära eller en partner, jag tror det ska funka.