Är fysiska jobb så mycket sandlåda som mina kompisar får det att låta som?

Jag har alltid jobbat på kontor, och där känns det väldigt proffsigt, formellt och det finns en förväntan att man kan bete sig, även fast vi inte har några kundbesök.

Sen har jag mina kompisar, som jobbar som en blandning av butiksansvariga, stenläggare, lagerarbetare osv.

De får det att låta som att det är rena rama sandlådan över det hela. Det är ett enda stort free-for-all över vem som ligger med vem, vilket även hänt på lunchrasten, det är bråk, gråt och drama jätteofta, folk skriker på varandra.

Cheferna verkar inte heller bättre. De som ska hålla huvudet kallt och leda skriker och skäller ut sina medarbetare. Detta verkar särskilt vanligt inom matbutiker och grossister Själv har jag aldrig någonsin fåt en utskällning av en chef på mina jobb. Aldrig hört någon annan få det heller.

Är det så mycket sandlåda över mer fysiska jobb som mina kompisar får det till, eller har dem bara extrem otur i vilka arbetsplatser de hamnar på?

Kort och gott: ja.

Shit vilka intriger det varit och pågår på min arbetsplats. Alltifrån bråk och hot, till polis till ambulans till narcissism till mobbning och utfrysning. Då ska vi inte ens tala om all intorkas sperma i vilorummet.
En chef som var otrogen och låg med en anställd, han blev av med fru, hus och jobb.

Det finns säkert kontorslandskap där det är samma kaos som du beskriver finns på andra arbetsplatser.

Ett problem är den starka anställningsrätten som finns. Ibland är det helt omöjligt att sparka folk och det gör att folk kan bete sig illa utan konsekvenser.

Hur många chefer skulle göra sig av med någon som jobbar bra, bidrar till god stämning och är populär? Ingen!

Tror snarare att det beror på personalsammansättningen. Det finns arbetsplatser där det är vanligare med yngre förmågor än andra. På dessa arbetsplatser är nog risken större att seriositeten känns lite sisådär. Handlar kanske inte om ålder egentligen utan snarare brist på arbetslivserfarenhet. Unga oerfarna människor är även attraktiva att styra och ställa över för ”chefer” som inte riktigt förstår hur man skapar långsiktighet och en bra arbetsplats.

Sen om man pratar ”hantverksyrken” inom då främst bygg kan jag tänka mig att det ger de anställda lite mer frihet att vara sig själva. De har i regel ingen chef som hänger över axeln utan arbetar relativt självständigt. Tror de har enklare att vara sig själva helt enkelt, dock spelar väl även risken att leva upp till olika
”normer” in.

Sandlåda skulle jag ändå inte kalla det hela (det förekommer såklart också). Vidare har det gått inflation enligt mitt tycke gällande ”titlar”, vilket på en del arbetsplatser nog kan ställa till det när någon yngling tror sig vara ”chef” pga någon lite ”finare” titel än någon annan. Har själv bevittnat riktigt märkliga situationer. Mycket beror självklart även på den ytterst ansvariga chefens inställning och egna erfarenhet.

Har aldrig sett något av det du beskriver.

Handlar inte om fysiska vs kontors-jobb utan om vilken typ av människor som jobbar på stället. På ett callcenter (som ju är på kontor) kan jag lova dig att det är sandlådenivå med bråk och intriger precis som du beskriver det på fysiska jobb.

Sen kan det vara lite underhållande med drama. Önskar ibland att det va mer livat på mitt kontor istället för det vanliga ”haft en bra helg?”, ”åh vilken god mat du har med dig!”, ”hur är det med barnen?” Osv. Tiden går så jävla långsamt.

Stämmer, nu när jag tänker efter. har en kompis som jobbade på Apples callcenter i Göteborg, och där var medelåldern typ 21-22, med mentalitet därefter...

Beror mycket på vem som är chef skulle jag säga. Om chefen får folk att dra åt samma håll blir det bra stämning. Om inte så blir det sandlåda med folk som skiter i sina uppgifter eller rent av försöker förstöra för varandra. Arbetsmiljön är alltid ett resultat av de beslut som tas uppifrån.

Jobbar på lager med tunga stålprodukter. Ni blandar ihop sandlåda med "Bro humor" / "Locker room talk". Jag skrek cpmongo åt min samordnare/gruppledare senast igår då han gjorde fel med ett gäng pallar. Han svara med att sparka in ansiktet på mig om jag inte kommer och hjälper.

Är man ute på övertid så blir man automatiskt Juden under skiftets gång. Daska nån på röven alt bli daskad händer nån gång per vecka (inga kvinnor jobbar här).

Själv älskar jag denna jargong! Har tidigare jobbat på kontor med Excel och pappersvändning och fyhelvette vilka rövslickande äckliga slippsnissar till kontorsråttor som sitter där med näsan i vädret. Allt ska vara så fint och pedant. Ingen får råka sticka ut eller ha andra åsikter. Kvinnorna var värst... Fyfan att jobba med kvinnor. Dom börjar förfan gråta bara man med glimten i ögat säger "jasså du hann inte med sista pappret"?


Nää fyfan att vara kontorsråtta... Lager med truckkort + OB + Övertider det är grejjer det. Tjänar mer än Chefer/Tekniker med skiftgång + OB och ingen har ömma tår. Svettiga män som kastar könsord om dagarna får en att le varje dag. På 10år har jag ALDRIG känt att jag INTE vill gå till jobbet. Jobbar gärna sjuk om man hade fått.

Ålder på avdelningen är 27-60+. Ska nog bjuda på negerbollar på måndag med texten Negerboll skrivet på lådan. Ja vi har svarta på avdelningen, dom säger också negerboll. Försök göra det inne på kontoret ^^.

Fan låter som rena drömjobben!

Otur?
Är väl inte otur att man hittat ett jobb där man kan ha kul och knulla.

Det stämmer mycket väl.

Alla knullar med alla. Chefer släpper droger eller accepterar att man har med sig rent piss i bakfickan. Alternativt att chefen själv behöver låna flis av tex. undertecknad för att finansiera sitt koks eller spelmissbruk.

Finns såklart folk som beter sig mycket kristligt också.

Så mycket skrik vet jag dock inte om jag har varit med om.

Jag var på en butik innan jag hamnade på riktigt fysiska jobb. Min chef släppte opiater till mig och jag låg med flera kvinnor. Framför allt sex på jobbet så ofta det bara gick med en. Tex. när jag slutade och hon började eller tvärtom, gemensam lunch hen till mig osv.