"Främmande mat" - rädsla för inte bli mätt ???

Dagens veganmat är "Processed shit that comes in a box". Samma näringsvärde som något från valfri skräpmatsrestaurang.

Förr var veganmaten producerad från fina råvaror och inte sönderprocessad fabriksskit.

Dagens veganmat är inte ens längre kaninmat, den är fulländad grismat/fiskmat/hönsfoder.

Vill man bli mätt längre bör man pröva att äta mer fett och mindre kolhydrater. Sen angående vegetariskt/veganskt så finns det säkert dom som mår bra av det. Men det bygger väl på att inte äta massa halvfabrikat... Provade själv att köra vegetariskt runt ett år, blev mkt av den där sojafärsen som jag starkt tvivlar på skulle vara hälsosammare än kött mådde kanon till en början på vegetariskt, men efter några månader började jag bli sjuk/förkyld betydligt oftare än vanligt. Vilket sen avtog när jag började äta kött igen. Förmodligen olika för alla, men för mig var det då inte optimalt. Fyfan för att gå omkring och fisa hela dagarna för att man har ätit sojafärs och bönor

Tvivlar såklart inte på att du tycker om grönsaker och annat ätbart från växtriket, men det skulle ju knappast bli mindre gott eller varierat om du tillsätter protein från djurriket.

En annan fråga jag har är hur mycket av din mat som du lagar från grunden? Min bild är att vegetarianer och veganer i större utsträckning än köttätare äter mer halvfabrikat. Detta är såklart inte farligt, men knappast något som förhöjer smakerna på samma sätt som färdiga köttbullar, pulvermos och pulversås inte går att jämföra med hemlagat.

Nu är det tyvärr ganska vanligt att både vegetarianer, veganer och köttätare allt för sällan lagar riktig mat vilket innebär att de går miste om så otroligt mycket samtidigt som de kanske aldrig fått chansen att uppleva hur vällagad mat faktiskt ska smaka. Jag har inte några empiriska bevis för att vegetarianer lagar mindre mat från grunden, men de i min närhet som valt en vegetarisk diet brukar väldigt ofta köpa just färdiga processade produkter som går snabbt att värma och äta istället för att faktiskt själva laga maten, och när jag blivit bjuden på mat hos dem smakar det knappast något alls, precis som hårt processad mat brukar göra.

Tror du är något på spåret där. När jag var med och drev sushirestaurang fick man den frågan varje dag - "hur många bitar för att man skall bli mätt" trots att där var angivet tydligt vad en standard, en stor och en megastor portion innebar.

När räknar du som förr? Under tex 80-90talet fick vegtarienerna isbergssallad och majs och kanske sönderkokt broccoli och pasta? Idag finns det utmärkta produkter som anamafärs, oumph m.m. Du räknar upp grismat/fiskmat/hönsfoder det som inte är vegetariskt, ditt jävla troll! 😅😅

Har faktiskt aldrig hört detta ens en gång innan själv.
Och fruktan att inte bli mätt, betyder det att det står någon med en bila och hugger huvudet av dig om du tar mer och i syftet att bli mätt.

Hmm, MSG är en smakförstärkare främst.
Vem påstår att MSG är till för skapa mättnads känsla?
För den har jag aldrig hört talas om innan.
Vad i MSG ger detta, så har du något att läsa om detta, då det vore intressant och veta om det stämmer eller inte.

sent 80-tal till tidigt 2000-tal.
Anamafärs ger bara 15g protein per 100g. Lägre proteininnehåll än det är om man äter hampafrön.
Så anamafärs sorterar definitivt under kategorin "Processed SHIT that comes in a box".
smakar som- och har näringsinnehåll som grismat.

Next!

Tssss, när min syster växte upp på 80-90talet vad fick hon då i skolan? Sallad och majs i princip! Idag är det betydligt bättre med stort urval av vegetarisk mat. När hon bjuder hem mig på mat är det utsökt! Saknar jag kött? Nej. Skulle jag klara mig utan kött? Nej. Vad man blanda ut tex anamafärsen med, ja baljväxter som innehåller mycket protein. Vadå next? Pajas!

Processindustrin lärde sig hur man får skit att smaka supergott för många många år sedan. Annars hade McDonalds, kaktillverkare och alla godisbutiker fått slå igen för länge länge sedan.

Skiter faktiskt i mcdonalds vad dom gör! Tex en dhal som både är proteinrik, nyttig och god då? Jag åt en vegetarisk kebabrulle för några veckor sedan vilket var supergod. Tofu tex innehåller lika mycket om inte mer protein än ägg. Den innehåller dessutom mycket järn vilket är bra för kroppen. Så det finns bra alternativ om man vill utesluta kött. Jag vill gärna ha kött ibland som sagt..
Läs denna du som har koll.
https://iform.se/nyttig-mat/superfoo...lest-proteiner

Ja, utbudet var begränsat i skolan helt klart, men där jag var fanns det vegetariska varma rätter att äta.
Och sen när man kom till gymnasiet, ja, där hade man två vegetariska att välja på.

Men kan inte säga de var fantastiskt goda, mer än när livsmedelskolan hade sina matlagningsdag i skolmatsalen.
Dock gjorde de inte alltid vegetariskt, utan det ar mer en blandning mest med kött och fisk.

Så rätt långt ifrån din erfarenhet hör jag.

Dock denna svårt processade saker som finns i de vegetariska ingredienserna, dessa tar jag inte med tång ens.
Rent skräp i mina ögon, men förstår utan problem att det kan vara gott att äta dessa ingredienser.

Vad är "processad mat" egentligen?

Är korv som du köper i affären sådan, "processad mat"?
Eller det godkänns kanske inte? Enligt dig måste man laga till allt man äter från grunden, och säkert allra helst slakta kossan själv också, eller?

Och "halvfabrikat" som du också ondgör dig över ...
Jag hade alltid gått omkring och trott att det var sånt där som på amerikanska brukar kallas "TV-middagar" (på svenska mikro-mat" väl).

Men, hade du kallat tex en inplastad bit "Fransyska" för "halvfabrikat"?
Det är ju inte en hel kossa man får, utan Scan har ju redan gjort halva jobbet åt dig ... är det då "halvfabrikat"?

Eller "halvfabrikat" är bara sånt som Du inte gillar?


Det finns även vege-rätter som kommer i paket för mikrovågsugnen - alltså "halvfabrikat."

Men, jag har svårt för att förstå vad du menar om du tex vill inkludera "soja-färs," "soja-bitar" etc för just "halvfabrikat."
Isf är ju köttfärs också halvfabrikat, och köttbitar, etc.
Bara för att något paketeras i ett visst format gör det inte till ett "halvfabrikat."

Soja- eller quorn-färs är inte halvfabrikat. Det är i princip direkt från ursprunget. Quorn som jästsvamp som finfördelas och blåses omkring i iskall luft så att de bildar djupfrysta småkulor - och saluförs som "färs."
"Bitarna" är samma ursprungssmet, men som trycks samman till bit-formatet.

Inte "halvfabrikat" som sagt.

Dvs det finns inte så många steg före dessa ovanstående produkter som det går att göra någonting av, än mindre äta som de är - på samma sätt ungefär som med köttprodukter.

Alltså - inte "halvfabrikat."

---

Dessutom - varför försöker du få dina fördomar om vegetarisk mat bekräftade genom att ställa ledande frågor?
Det du trodde var ju inte rätt, men ändå så fortsätter du - antagligen för att du vägrar inse att det du trodde var fel.


När jag blev vegetarian fanns det i Praktiken knappt några produkter för vegetarianer att köpa i vanliga affärer, förutom grönsaker osv såklart.
Det som fanns var någon sorts "glutenkorv" på burk, och sen så kom ju soja-färs glädjande nog rätt så snart därefter.
Men, det fanns alltså inget då, i början (för mig).
Jag blev alltså tvungen att lära mig laga mat på riktigt. Och jag blev ganska så bra får jag lov att skryta med.

Som jag förklarade för dig så äter jag - varje dag - den allra godaste maten jag vet.
Det är inte något jag menar rent allmänt och övergripande med, utan varje enskild maträtt jag sätter på mitt bord, det är en maträtt som är gjort så god som den bara kan bli, med ingredienser och tillbehör som är de godaste jag vet som är tillagade på ett sätt som gör det till det godaste tänkbara.

Jag är lite efterbliven förstår du, och jag kan helt enkelt inte acceptera lägre än det, och om det inte funkar så kastar jag det och börjar om med något annat hellre än att äta något som Inte är det godaste tänkbara.

Jag lärde mig alltså laga mat just pga att jag blev vegetarian.
Laga riktigt bra alltså.
För vem som helst kan ju laga mat. Det är bara att kasta ner skiten i en kastrull och röra runt med värme och så får du mat.
Tyvärr nöjer sig väldigt många med bara just det.
Inte jag.


Och snälla, fortsätt inte försöka föreslå att det minsann nog hade blivit extrakul eller -gott om jag bara hade inkluderat lite kött också.
För jag tycker verkligen inte om det.
Jag har aldrig ens en enda sekund känt vare sig saknad eller ånger, eller upplevt någon slags kamp mot min vilja.
Vegetarisk mat är verkligen, på riktigt, det allra godaste jag vet. Jag hade aldrig mått så bra under och efter vegetarisk mat som jag gjorde.

Det var, som jag skrev innan, just pga detta som jag blev vegetarian.
För jag hade aldrig tidigare upplevt något så välsmakande och välgörande som vegetarisk mat.

Sånt som du kanske tycker extra mycket om (Bacon tex, det är ju en vanlig favoriträtt för många) har jag aldrig uppskattat. Jag har inte ens varit så särskilt förtjust i hamburgare heller. I synnerhet eftersom det inte går att få 100% koll på dess karaktär. Ibland är det äckliga jävla broskbitar i. Ibland blir det för segt och torrt och jobbigt med tuggandet och den bara sväller.
För att inte tala om kotlettbitar osv ... Herregud alltså, jag förstår inte hur folk kan äta något sådant.

Du förstår, det är ju verkligen inte alltid som en stek blir sådär perfekt mör och tuggvänlig som om det vore mjukt smör, med helt genommarinerad smaksättning. Sånt händer nästan aldrig.
För det mesta blir det en seg jävla bit som man får sitta och slita i ... som om man vore desperat eller nåt.

Eller fisk, med ben och skit i. Torsk som kan vara så torr att det känns som att äta fjäll.
Det är bara när den är verkligt förbehandlad som den börjar närma sig något ätbart - som tex rökt eller gravad.
Vem vill sitta och pilla bort benbitar hela tiden när man äter ... hur kul är det egentligen?
Särskilt som man ju faktiskt inte ens Behöver göra det - det finn sju alternativ som sagt.

Men jag visste inte det då, före jag för första gången fick smaka en riktig vegetarisk maträtt.
Det ändra allt för mig.


---

Det enda jag kan hålla med dig om är ju att det finns alldeles för få vegetariska "grundprodukter".
Utan nästan allt blir skuret i förväg till portionsbitar, och säljs så.
Problemet med det är att alldeles för många "traditionella kockar" inte vågar eller vill använda det då. För de inbillar sig att det är "halvfabrikat" som tar från dem, kockarna, deras "kreativitet."

Därför hade det varit bättre om man hade tillverkat större "grundprodukter" som kockar, osv, hade kunnat skära i och behandla på det sätt de själva helst hade velat.
Som tex om restaurangen köper in en "rådjurssadel" så har kocken möjlighet att göra som den vill med den köttbiten. Det är inte bara som portionsbitar, utan kocken får större bestämmande över hur den ska lagas till och serveras.

Det hade gått på flera olika sätt, genom att tex tillverka en grundprodukt som hade "långa fibrer" och därför hade tålt långkok tex, eller grundprodukter som hade haft lösare konsistens, som kanske flagat sig. Vissa produkter som hade varit bättre att koka, andra bättre på att stekas (just att steka är nog så viktigt med tanke på den "Stekyta" som man ofta vill ha.
Vissa produkter borde ha högre sockerhalv för att tillåta karamellisering.

Ja, det hade som sagt funnits många olika möjligheter, och jag är säker på att fler restauranger hade tagit emot den möjligheten med glädje.
Som det är nu så vågar ju de flesta trad-kockar inte ens göra vegetariska hamburgare, eftersom de inte vill köpa sådana som finns i frysdisken.
Men hade det funnits bättre grundprodukter så hade ju kockarna själva unnat göra sina egna smetar eller färser och blanda hur de själva hade velat. Tex med olika smaker och konsistenser och med ett tillägg av högre fetthalt, osv (precis så som man gör när man gör hamburgare från grunden annars).