Riksbanken ber staten om 80 miljarder kronor pga av dåliga obligationsaffärer

Det är ingen ursäkt, man konstaterar att man gjorde samma bedömning som andra riksbanker gjorde med samma indata. Hade RB vetat hur situationen skulle utvecklas hade man naturligtvis inte genomfört detta. Det är alltid lätt se vad vad man skulle gjort i efterhand.

Man kan vara förbannad på detta, men det stora problemet för Sverige är den massiva lågkvalitativa invandring som skett i decennier, inte 80 miljarder förlust på värdepapper hos RB.

Jag har läst ekonomi på en handelshögskola och 2 andra universitet varav ett utomlands, men har ej läst klart för examen. Har annan högre examen.
Att öka räntan betyder inte att stärka valutan som du tycks tro. Tvärtom brukar länder med hög ränta ha hög inflation,och fallande valutakurs, go figure!
Om räntan sjunker, så ökar svenska folkets betalningsförmåga, och minskar risken för konkurser. Sverige ses negativt utomlands pga hushållens stora skulder, det blir än värre om räntan är hög. Om räntan sjunker så får Sverige och svenskar en bättre situation och det kan påverka kronkursen positivt. Det är klart jag förstår inflation försämras av sänkt kronkurs. Alltid då Sverige krisar så faller kronan i värde.

Att riksbanker kör räntan upp och ner ger naturligtvis skadeeffekter i ekonomin. Istället för att jaga målet inflation på 2 % , tycker jag de borde ha målet hålla räntan på 2 % då får inflationen stabilisera sig pga den stabila räntan.

Egentligen saknar riksbanken det bästa medlet för inflationstyrning, det genom att kontrollera penningmängden. Det sköts av bankerna som bestämmer hur mycket nya lån(nya pengar) de vill ge ut. Politiker påverkar i viss mån genom att bestämma hur mycket banker få låna ut jämfört med det egna kapitalet (Basel regler). Folks vilja att låna styrs dock till stor del genom räntan.

Ytterligt tveksam till att du läst på högskola öht med tanke på din bristande logik och låga förståelse för ekonomiska samband.
Sverige eller för den delen USA har inte höga räntor, däremot har räntan höjts snabbt från extremt låga nivåer.
Att länder har hög inflation ex Argentina eller Turkiet beror inte på att de har en hög ränta, du verkar oförmögen att förstå orsakssamband.
En högre ränta än dagens för svensk del hade signalerat en vilja försvara valutan, nu fick tvivlarna rätt med påföljd att kronan försvagats kraftigt.

Vi får väl bara enas om att vara oeniga. Räntehöjningarna leder till dåliga tider eller t.o.m. ekonomisk kaos i Sverige, det här är bara början. Vid Kaos sjunker valutakursen, vänta och se, om du inte ser det redan. Visst förstår jag teorin att höjd ränta skulle dra in pengar till landet och höja kronkursen, men tyvärr finns det värre baksidor som förtar den positiva effekten. Jag menar inte att hög inflation beror på hög ränta, det är snarare tvärtom, hög inflation ger hög ränta. Men att ha hög ränta leder inte till nått gott, förutom för bankerna.

Svenska valutan sjunker pga att marknaden misstror Sveriges och RB’s vilja att försvara kronan genom tillräckliga räntehöjningar,
Problemet är hög privat skuldsättning och politiska hänsyn.
Vi får sämre tider pga att de senaste 15-20 årens politik nått vägs ände även internationellt. De dåliga tiderna beror inte på räntan utan inflationen.

Sverige tar upp ca 2 ton Guld/år - det är en biprodukt som Boliden tar hand om.. det är sånt som bara hamnar i knäet när man borrar järn.

Andra biprodukter är tex Uran och andra mycket intressanta metaller

Egentligen tar man upp endast 200 kg guld/år. Officiellt.

Utan ytterligare data har du inte visat någonting. Vi vet inte vad som är orsak och verkan. Kanske skulle de haft ännu högre inflation utan högre ränta.

Samtidigt som jag noterar din bakgrund inom ekonomi, behövs det en fördjupning. Påståendet att en höjning av räntorna oundvikligen leder till högre inflation kräver nyansering.

Även om det är erkänt att det finns en korrelation mellan räntor, inflation och växelkurser, är det viktigt att inse nyanserna. Det är enkelt att påstå att höjningar av räntorna oundvikligen leder till en fallande växelkurs på grund av hög inflation, men många centralbanker justerar räntan just för att kontrollera inflationen. Genom att höja räntorna syftar de till att kyla ner en överhettad ekonomi och förhindra överdriven inflation (som de ironiskt nog skapade själva genom att öka penningmängden från första början).

I de fall, likt nu, där centralbanker effektivt använder räntor som ett verktyg för att "bekämpa inflationen" (det återstår att se) kan höga räntor öka förtroende för valutan och attrahera utländska investeringar, vilket potentiellt kan leda till en starkare växelkurs.

Förhållandet mellan räntor och växelkurser är inte isolerat; det påverkas av globala investeringsflöden. Högre räntor kan locka utländskt kapital som söker bättre avkastning. Om ett land erbjuder jämförelsevis högre räntor kan det bli en attraktiv destination för internationella investerare. Det leder till ökad efterfrågan på valutan och potentiellt bidrar till en starkare växelkurs. Effekten av räntorna bestäms inte bara av räntorna i sig utan också av marknadens förväntningar.

Sambandet mellan räntor och växelkurser analyseras ofta i ett relativt sammanhang. Om ett land höjer sina räntor medan andra länder håller räntorna stabila eller sänker dem, kan den högre avkastningsvalutans relativa attraktionskraft bidra till att den valutan stärks.

Effektiviteten beror på olika faktorer. Politik, globala ekonomiska förhållanden och marknadens förväntningar.

Och även om det är sant att artificiellt låga räntor verkligen kan göra det lätt att låna mer pengar, finns det betydande nackdelar. Den potentiella uppmuntran av överdriven upplåning när räntorna är låga skapar en risk för både individer och företag att vara benägna att ta på sig mer skulder än vad de kan hantera, vilket leder till en ökning av den totala skuldsättningen. Denna ackumulering av skulder kan bli problematisk om ekonomiska förhållanden förändras eller om konsumenterna står inför oväntade ekonomiska problem. Artificiellt låga räntor decimerar sparare, särskilt de som är beroende av ränteintäkter från sparkonton eller ränteplaceringar. När räntorna sjunker, minskar avkastningen på sparandet, vilket potentiellt påverkar pensionärer och andra som är beroende av ränteinkomster för sina levnadskostnader.

Ta bara en titt på vad dessa artificiellt låga räntor har bidragit till särskilt på bostadsmarknaden. Den ökade efterfrågan på lån drev upp priserna och skapade ett scenario där bostäder blev extremt överprisade. Om dessa bubblor spricker kan det få kaskadeffekter på den finansiella stabiliteten och resultera i lågkonjuktur.

Fördelarna med artificiellt låga räntor fördelas inte jämt ut till folket. De som tar lån drar nytta av låga räntor, men sparare och de som har fasta inkomster upplever att deras realinkomster decimeras. Det är majoriteten av befolkningen. Detta kan förvärra inkomstskillnaderna.

Jag håller med om hushållens skuldsättning, att den kan uppfattas negativt utomlands på grund av oro för stabilitet och finansiella risker. Om räntorna är höga kan det förvärra saken eftersom det ökar kostnaderna att betala skulderna, vilket potentiellt leder till ökad ekonomisk påfrestning på hushållen. Men det som är viktigt att förstå här, är att det inte är de höga räntorna som är problemet, problemet är de artificiellt låga räntorna som skapade situationen från första början. Den negativa uppfattningen om Sverige utomlands är knuten till kombinationen av stora hushållsskulder och låga räntor vilket har lett till dessa ekonomiska sårbarheter från första början, och det förstärker den negativa bilden av Sveriges finansiella stabilitet.

Medan ett sänkt ränteläge kan göra upplåningen mer tillgänglig igen, leder det bara till ännu mer inflation och minskad avkastning på sparande.

En stor del av folks sparande numera är i aktier, inte på bankkonton eller obligationer. En sänkt ränta leder därför till ÖKAD avkastning då aktiekurser går upp !
Hög ränta leder till minskad penningmängd vilket framförallt drabbar börsen. Om man räknade in börskurser i prisinflation skulle vi ha negativ inflation nu! (deflation). Penningmänden har minskat ca 13% på ett år.

Din poäng om att en betydande del av folks sparande är i aktier är giltig, och den betonar komplexiteten i ekonomin. Men även om det är sant att ett växande antal människor har riktat sina besparingar mot aktiemarknaden, är det viktigt att inse de potentiella riskerna med denna trend.

Att förlita sig starkt på aktiemarknaden, utsätter dessa spekulanter för den inneboende volatiliteten hos aktier. Aktiekurser kan uppleva betydande fluktuationer på grund av olika faktorer som ekonomiska förhållanden, geopolitiska händelser och marknadssentiment. Plötsliga nedgångar kan resultera i betydande förluster för dessa människor, vilket påverkar deras sparande.

Att placera majoriteten av sparandet på aktiemarknaden kan sakna den diversifiering som krävs för att effektivt minska riskerna, en väldiversifierad portfölj innehåller en blandning av tillgångsklasser för att sprida risker. Har man en övetilltro till aktier, gör det sparare sårbara för nedgångar utan potentiellt stabiliserande inflytande från andra tillgångsslag.

Även om aktiemarknaden historiskt sett har visat långsiktig tillväxt sedan Riksbanken började med artificiellt låga räntor och QE, är kortsiktiga fluktuationer oundvikliga. Folk som får omedelbara ekonomiska behov, eller de som närmar sig pensionering kan möta utmaningar om deras sparande är oproportionerligt kopplat till en marknad som kan uppleva oförutsägbara händelser.

Väldigt många människor borde inte syssla med dessa aktiviteter, flödet i marknaderna kan utlösa känslomässiga reaktioner, vilket leder till impulsivt beslutsfattande. Rädsla och panik under nedgångar på marknaden kan få folk att sälja tillgångar med förlust vilket skadar deras långsiktiga ekonomiska mål. Det finns beteenderelaterade finansstudier om detta.

​Det är också viktigt att överväga de bredare konsekvenserna med artificiellt låga räntor.

Även om det är sant att sänkta räntor kan leda till ökad avkastning på aktiemarknaden, är denna fördel snedvriden mot dem som spekulerar i just aktier. Sparare som förlitar sig på mer konservativa tillgångar, som ränteplaceringar och sparkonton, kan uppleva minskad avkastning. Högre räntor ger en mer balanserad miljö och bevarar värdet av sparandet för en bredare del av befolkningen. Artificiellt låga räntor å andra sidan, kan bidra till att bubblor skapas, som man ser på bostadsmarknaden, men även börsen. Om ett betydande antal människor går in på en marknad baserat på en trend att det är lätt att låna pengar, eller spekulerar med sina besparingar, kan det resultera i uppblåsta priser som inte har fundamentala stöd. Den efterföljande korrigeringen kan leda till betydande förluster för dem som kom in på marknaden under den tiden.

​Även om detta tillfälligt kan öka vissa värden, utgör det risker för den övergripande finansiella stabiliteten. Högre räntor fungerar som en förebyggande åtgärd, dämpar överdrivet risktagande och främjar en sundare och mer stabil finansiell miljö.

Medan det är sant att Riksbanken initierade QT förra året, och att penningmängden har minskat, är det viktigt att se detta i en bredare kontext. När du spenderar 13 år på att skapa inflation, raderar du inte den inflationen med ett år värt av räntehöjningar. Det spelar ingen roll att vi gick från -0% till +4% styrränta. 4% procent är fortfarande inte högt. Men du måste titta på alla pengar, penningmängden, all likviditet som har pumpats in i ekonomin under den tidsperioden. Knappt något av det har dragits tillbaka. Så att säga att höga räntor leder till att en minskad penningmängd som främst påverkar aktiemarknaden förenklar dynamiken. Högre räntor ger flexibiliteten att reagera på ekonomiska förändringar och förhindra inflation. Även om växelkurser i inflationsberäkningarna skulle kunna förändra uppfattningen av inflationen, är det viktigt att skilja mellan sund prisstabilitet och potentiella deflationsrisker.

Fördelarna med artificiellt låga räntor gynnar oproportionerligt bara vissa individer, vilket förvärrar inkomstskillnaderna. Högre räntor kan bidra till en mer rättvis fördelning av landets resurser, med tanke på de olika behoven hos både låntagare och sparare.

Sammanfattningsvis, även om avkastning på aktiemarknaden kan låta som en dröm, betonar de tillhörande riskerna för volatiliteten, bristande diversifieringen och potentiella bubblorna vikten av en mer balanserad strategi. Artificiellt låga räntor, samtidigt som de erbjuder vissa kortsiktiga fördelar, innebär utmaningar som inkomstskillnader och skapandet av spekulativa bubblor. En nyanserad strategi, som inkluderar högre räntor för stabilitet, diversifiering och rättvis resursfördelning, är avgörande för att främja ett motståndskraftigt och rättvist ekonomiskt landskap. Det handlar inte bara om kortsiktiga vinster, utan att säkerställa en hållbar och inkluderande finansiell framtid för en mängd olika individer.

Kortat ditt svar då du gillar skriva uppsatser, du är ju riksbanksganstern.
Hur folk väljer spara, är inte något riksbanken ska lägga sig i.
Alla gillar stabilitet, men att köra räntan från 0 till 4% på kort tid är allt från det. Det leder till stora problem. Jag har tidigare förordat riksbanken inte borde ha 2% inflation som mål, utan Sveriges ekonomi, och ha en stabil riksbanksränta som mål, förslagsvis 2% , och sen låta inflationen leva sitt eget liv då riksbanken ändå inte har bra medel mot detta. QE åtgärder är kanske nödvändiga vid kris, men inse faktum, penningmänden bestäms av hur mycket "tillfälliga pengar/krediter " som normala banker skapar, de står ändå för 98% av penningmängden. Riksbanken är en mycket liten aktör när det gäller penningmängden, förutom genom styrräntan som minska lånelust.
PS. inflationen är död, priser på varor och tjänster KPIF, är upp 1.4% sedan årsskiftet, det ger 1.7% i årsfart om trenden fortsätter i 2 månader till. Äldre inflationssiffror är lika relevanta som snön som föll i fjol. Riksbanken räntehöjningar har gett effekt, t.o.m för stor effekt. Dags sänka nu. Vore kul om vår riksbank för en gångs skull vore först på tåget och inte sist. Minns hur Ingves höjde räntan fast krisen redan stod för dörren , och fick chocksänka då han var för sen sluta höja. I dec 2008 sänkte han med 1.75%, 2 månader senare med ytterligare 1% ! ! Historien verkar upprepa sig.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/fi...or/Styrrantan/