• 8
  • 9
2025-09-08, 18:23
  #97
Medlem
Kort och gott, absolut ingenting,. Bara en enorm tomhet Har ett bra socialt liv, jobb gott ekonomiskt men ändå känner jag absolut inget
Citera
2025-09-10, 00:12
  #98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Pungsving
Vi känner tacksamhet.


För vad?
Citera
2025-09-10, 01:21
  #99
Avstängd
Pungsvings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Elocone
För vad?
För att det finns till hands.
Citera
2025-09-21, 10:43
  #100
Medlem
AXUs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Naturen2021
Ja som rubriken så funderar vi väl alla på suicid någon gång.
Vad känner ni vad tänker ni?

Själv uppstår detta när jag är för trött för att aktivera mig och starka känslor av självförakt och negativa tankar besöker mig omgående.
Tex försvinner logik att jag har det jävligt bra och att jag kan städa det lilla stöket som är senare men just senare existerar inte att se längre fram eller hämta tidigare erfarenheter att det ordnat sig, den kunskapen infinner sig inte. Vad jag har hört så kan det bero på obalans i GABA


Har ni lust att diskutera era tankar så vore det intressant, hjälpsamt eller så.
Jag känner en hel del, bland annat hopplöshet.
Citera
2025-10-04, 01:03
  #101
Medlem
enda gången jag mår "bra" är när jag sover, sen direkt när jag vaknar blir man besviken.
Citera
2025-10-05, 19:28
  #102
Medlem
Vatos.Locoss avatar
Sedan jag börjat knarka mindre och skaffat djur så har mina mörka tankar försvunnit nästan helt. Var inte många år sedan jag var på botten. Men det går att fixa det.
Citera
2025-10-05, 19:47
  #103
Medlem
Hellesylts avatar
Hopplöshet
Citera
2025-10-05, 19:54
  #104
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Blaskig
Jag tycker adet verkar hemskt att du inte vill leva. Det finns historier om folk som tagit sig ur dåliga måenden och 10 år senare är de på en bra plats och ser tillbaka på det som var och har svårt att förstå hur de kunde vilja sluta leva.

Gör något annat som inte pressar dig, Strunta i examen det är inte hela världen.


Av hela mitt hjärta vill jag slutföra utbildningen. Jag kom in förra året.
Är så otroligt besviken på att jag inte har klarat högskolan tidigare.
Kom in första gången på högskolan vid 22 års ålder, men tyckte att det var sent.
Sökte såklart utbildningar innan, men kom inte in först då.
Det är det ingen förstår. Jag har blivit terroriserad, i tio års tid.

Jag kan knappt stå på mina egna ben. '
Jag gråter offentligt.

Detta är inte randomn. Detta beror på vad andra har gjort mot mig.
Citera
2025-10-05, 20:55
  #105
Medlem
Jag har efter många svårigheter och djupa depressioner tappat lusten att leva. Den finns helt enkelt inte. Jag försöker ta en dag i taget men jag har själslig smärta. Ibland känner jag skräck. Jag lever kvar för jag vet inte hur man tar livet av sig och jag vill inte att mina barns ska uppleva att deras mamma har tagit livet av sig. Nåt litet hopp har jag om att mina dagar i livet ska betyda något någon gång.
Citera
  • 8
  • 9

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in