Stopp vid major?

Varför är det så oerhört vanligt att officerare i det militära nästan alltid fastnar vid graden Major/Örlogskapten och inte kommer längre?

Vad är det som gör att det tar stopp? Detta sker inte bara i Sverige utan även i nästan alla andra länder.


Varför sker detta? Jag är inte militär själv men finner det ändå intressant att läsa militär historia och statistik.

Kan det vara av den enkla anledningen att det inte behövs särskilt många högre officerare?

En major är vanligtvis kompanichef. Nästa grad är överstelöjtnant. Denna är befälhavare över en bataljon eller ställföreträdande regementschef. En bataljon består av minst tre, ofta fler, kompanier. Alltså behövs det många gånger fler majorer än överstelöjtnanter. På samma sätt behövs fler fänrikar som leder plutoner än majorer som leder kompanier, och fler korpraler som leder grupper än fänrikar. Och så vidare. Likaså behövs fler överstelöjtnanter än militärer med generals grad.

Dock finns väldigt många pensionerade överstelöjtnanter i Sverige. Det fanns en tid då Sverige kunde mobilisera över tusen brigader. Givetvis fanns befäl för alla dessa.

Det kan även mycket väl vara så att major är den högsta graden som fortfarande medför mycket av det som associeras med soldatlivet, som fältdagar. Majorer är likaså det högsta befäl som under normala omständigheter uppträder i frontlinjerna på slagfältet. Högre befäl är förpassade till kontor i fredstid och till stabsplats i krigstid.

Det passar nog inte alla.

Är det inte kaptener som är kompanichefer?

Kompaniofficerare är som chefer ...som en äldre bror eller syster. Dom är 40-50. Regementsofficerare är kanske lite mer intellektuella och distanserade...som en förälder som kan lugna yngre befäl och officerare. Dom är 55-65.

Ett kompani kan ledas av en kapten - särskilt inom hemvärnet - men vanligtvis är det av en major som är kompanichef. En kapten är oftare ställföreträdande kompanichef, plutonchef eller befälhavare på ett utbildningskompani.

Kaptener har oftast befattning som plutonchef vid utlandstjänst.

Det varierar nog en hel del beroende på truppslag och vilken tid som avses men att vara kapten och kompanichef hörde inte till vanligheterna under invasionsförsvarets tid och som jag förstår det är det fortfarande vanligtvis förbehållet majorerna att leda ett kompani.

I lumpen på 90-talet hade vi en major som chef för utbildningskompaniet och vi skulle i händelse av krig ha en major som bataljonschef. Plutonchefen i krigsförbandet var kapten.
Det berättades lite kort, på temat karriär i gröna kläder, att vem som helst (ur minnet och givetvis inte bokstavligt menat) kan bli major men sedan blir det mer "politik".

Kompaniofficerare är snarare 22-35 nånstans...

För 10-20 år sen (och tidigare också)var det normalt kaptener som var kompanichefen och majorer som bataljonschefer, idag är det majorer som är kompanichefen och överstelöjtnanter som är bataljonschefer.

Åldersmässigt ungefär samma dock.

En orsak (i Sverige) har också varit att upp till major var man kvar på sitt regemente, läste man till överstelöjtnant blev man centralt placerad, dvs man kunde hamna var som helst i landet där det ansågs att man gjorde störst nytta.
Detta gjorde att många valde att inte söka sig vidare upp i systemet.

Idag sker detta redan vid majors grad (och förvaltare)

Jag misstänker i sådana fall att detta främst beror på truppslag.

Som jag nämner har ofta hemvärnet förhållandevis låga befäl, jämfört med armén.

Men det varierar säkerligen även inom armén. Specialiserade truppslag med avancerade uppgifter, vare sig inom strid eller något annat område, har antagligen fler och högre befäl, jämfört med t.ex trossen.

Som kuriosa kan nämnas att det finns förband - jag känner till ett sådant - där t.o.m gruppbefälen har fänriks grad, och en korpral eller furir är ställföreträdande grpch.

Min uppfattning är att det var så i hela armén. Syftet med införandet av NBO-systemet var bla att massproducera kompanichefer av kaptens grad.

Fram till vänrpliktens upphörande var det kaptener som var kompanichefen normalt. Och nej, jag pratar inte Hv, (där kan en fänrik vara kompanichef), utan tex på pansarförbanden som jag tillhörde ett tag.

Vår krigskompanichef när jag gjorde lumpen var faktiskt löjtnant (robotluftvärn)