Gör Riksbanken TVÄRT OM? (låg styrränta i högkonjuktur och vice versa)

Vi högkonjuktur brukar man ha en hög styränta.

Vid lågkonjuktur brukar man ha låg styrränta (inte minusränta)

Vad håller RB för ränta?

Lågkonjuktur låg ränta och högkonjunktur hög ränta för att marknaden är överhettad.

Always remember - r:a är priset på pengar - det innebär att om utbudet (av kapital) sjunker - med samma efterfrågan, så ökar den och om utbudet stiger med samma efterfrågan, så sjunker den. Sparas mycket så ökar kapitalutbudet.

r:a = Ränta? Ränta är priset för att låna pengar. 1/prisnivån är priset på pengar.

Nej - inflationen är inte "priset" på pengar - den är försämring.

RB försöker lite halvtamt att motarbeta inflationen. Därför är räntan högre nu än för tex ett år sedan. Det handlar alltså inte om att främja högkonjunktur, mota lågkonjunktur eller liknande. Nu försöker man motarbeta inflationen, litegrand.

Men ja enligt ekonomisk teori, keynesianismen (som är skit) finns en tro på att riksbanken kan motarbeta dåliga tider med sänkta räntor. Problemet med keynesianerna i praktiken är att de oavseet konjunktur försöker elda på.

Det senare, gör ekonomin och RB endå när man för en en inflationspolitik om 2 +- %

Felet är att riksbanken har suttit i knät på exportindustrin under de senaste två decennierna. Dvs, man har inte tagit de åtgärder som hade varit bäst för en långsiktigt stabil ekonomi utan kortsiktigt bara fokuserat på maximal tillväxt på bekostnad av kronans styrka.

Rubrik förtydligad.

Mod.

Något jag genuint undrar är om bregreppen "tillgångsinflation" (eller motsvarande) finns i dessa människors begreppsvärd. Vi hade låg ränta och låg KPI sedan förra krisen eftersom alla "nya" pengar gick in i finansiella tillgångar. Detta ledde också till att folk krav på att dessa tillgångar skulle leverera något av värde minskade, med en påföljande degregering av organisationen i de underliggande företagen.

Först när systemet fick en chock i form a covid kom de underliggande problemen till ytan i form av brister som gick i kaskader genom logistikkjedjorna. Detta i sin tur ledde till konsumentpriseinflationen, men de har byggts upp över ett decennuim via tillgångsinflation.

Kort och gott: KPI i sig själv är en väldigt eftersläpande parameter och inget som bör vara huvudfokus för penningpolitik, annat än i krisfall som nu.

Det där handlar om "ekonomin" i sig själv. Har du källor för KPI strax före och under pandemin?

Riksbankens val av styrränta kan man däremot undra. Är räntepolitiken rätt?

Inte direkt svårt att leta upp. https://dagensbors.se/wp-content/upl...kpi-long-1.png

"Ekomin i sig" och räntepolitiken är inte direkt något man kan skija på. Andra länders räntepolitik har förståss stor inverkan på vad jag beskriver, men alla centralbanker verkar ju i stort sett ligga i fas, då de alla går efter samma CPI