Usel ekonomi

Pluggad ett år på universitetet ekonomi och matematik och fick en psykos. Jag hade inte alls samma förusättningar som många andra hade och var helt ensam med studierna och hushållet. Det gick bra i början men senare svackade det. Hoppade av och och klarade inte av kraven för forsatta studier. Det fattas 16,5hp för mig att börja studera igen på studielånet.

Idag vill jag studera till Matematiker och ekonomin strular rätt mycket för mig att nå mina mål. Så under åren har det varit kämpigt med att acceptera min sjukdomsbild. Och inte förrens nu börjar jag förstå och reflektera över mina tidigare beslut och mitt tidigare beteende och vill börja om.

Annars så är sjukdombilden inget hinder utan bara ett handikapp till varför vissa saker är kämpigare än annat som är den sociala delen. Drömmen e en högskoleutbildning.

Nu kanske jag är ute i okända domänder, så håll detta i åtanke...
Det som håller tillbaka är tillika styrkan om du klarar demonerna.
Vem påstod att du har sämre förutsättningar?
Om du vill finns inga hinder, när du är klar finns inga hinder.
Men du måste bita dig i armen och inte luta dig mot hinder längs vägen.
Alla har hinder, de som lyckas uppnå mål, hanterar hindren...

Du lånade 450.000 för att få ett ”försprång”? Hade det inte varit bättre att låna den summan via CSN för att finansiera en längre utbildning? Då hade du sluppit slipa skivor hela dagarna. Det känns som om du behöver en förvaltare. Kan dina föräldrar hjälpa dig och lära dig lite om hur samhället fungerar. Bara grunderna, menar jag. Någon annan.

Du tänker fel om du tror att ett lån ger dig ett försprång. Det gör att du hamnar rejält efter. Det är som att springa ett marathon med en ryggsäck som väger 30kg.

450 000 är inte ens en ny bil idag.
Börja knega och betala tillbaka eller förstör ditt liv. Du kommer inte få skuldsanering.

Jobbet är inte kul. Men that's life. Har själv ett lågbetalt jobb där man måste jobba 6 dagar i veckan, men hellre det än vara bereonde av någon socialkärring på fattigvården.

Har själv levt på existensminium olika perioder i mitt liv, både på socialbidrag efter att Ingvar Carlsson kraschade Svensk på 90 talet och svag ekonomi efter en konkurs där jag satt i en bolagsstyrelse.

Fastnar du i skuldträsket och bli du inte av med skiten, du hamnar där för gott. Lev 5 år på existeminmum och ta dej ur skiten. Du verka har lite hjärna, så lär dej att programmera , så kan du fixa extra inkomster på att bygga hemsidor.

Du tack för motivationen! Tycker inte du är ute och spårar och har faktiskt en fantastisk syn på det.


Haha wow, grunderna på samhället eller annat. Ja du det är mycket som ska till för att en förvaltare ska komma in i bilden. Inte riktigt på den nivån.


Det är inte så dåligt om man kan det.


Inte? Haha, wow 450 000 är inte ens en ny bil. Grymt!

Man riskerar väl att förlora skuldsaneringen om det verkar uppenbart att man går ner mycket i arbetstid eller slutar arbeta för att slippa betala av skulden?

Det finns en hel del distanskurser på deltid på universiten. Du nämner att jobbet är skitenkelt, då kanske du har energi över att samtidigt ta någon distanskurs under tiden du jobbar. När du betalat av ditt lån har du då både kommit på fötter igen ekonomiskt men är samtidigt närmare dina långsiktiga mål. Våga satsa högt, lycka till!