Har ni lagt märke till att konservatism är det nya "Punk-Rock"?

Det går att argumentera för det punkiga och subversiva i att drömma om att få bilda familj med en 26 år gammal oskuld. Det är väl det du gör här?

Men berätta gärna vad du anser är punkrock och hur du skriver under på eller tar avstånd ifrån att konservatism är den nya punkrocken.

Nej, eftersom det aldrig fanns någonting rebelliskt med punk. Det var en skapelse av skivbolag, journalister och klubbägare, utformat av judar och kulturtanter som Tommy och Joey Ramone, Malcolm McLaren och Vivienne Westwood. Dessa arbetade utifrån en protopunk skapad av figurer som Andy Warhol, Lou Reed, Jonathan Richman och Richard Hell. Huvudtemat var väl att spöka ut arbetarklassen i kläder hämtade från bögvärlden, vilket även är var man hämtade ordet "punk" - som i detta sammanhang var ett slangord för en ung, manlig prostituerad med företrädelsevis äldre män som klienter.

Punken lever på så vis vidare idag i försök att göra framförallt vita unga män bögiga, asociala och impotenta. Det uppsving vi ser för konservtismen är en direkt reaktion emot punkens etos. I stället för punkarnas bugande inför det skräp som etablissemanget prackar på oss så attraheras fler av sådant som påminner om konservatismens motrevolutionära etos.

Ja, fler och fler börjar så sakta se mönstret av värdegrundskorridoren och dess väktare - hela det analstinkande fittstimmet som vaktar och bestämmer med cancel-kulurens blickar, viskningar och uteslutningsmetoder, vaktar och är duktiga. Smartaste tjejgängets puss och kramar .. vi måste ha ihjäl häxorna.

Intressant läsning. I så fall är Jordan Petersons kommers mer lik punk än jag trodde. Men det var ändå en hel del ungdomar som fick rebelliska känslor och kraft av att vara "utspökade" tillsammans innan de klippte sig och gick till jobbet. Även om de inte är några ungdomar längre finns den gemenskapen kvar för de som aldrig anpassade sig (och det är ju lättare att inte anpassa sig om man har en trygg kärnfamilj i ryggen) Det "konservativa" Petersonföljet är oftare från trasiga förhållanden är jag rädd.

Vilka vi måste ha ihjäl häxorna? Ni konservativa män?

Peterson och liknande aktörer försöker att fånga upp ett missnöje och styra in det i en liberal, för etablissemanget ofarlig riktning. I stället för att utforska auktoritärt tankegods ska vi fås att lägga vår tid på självhjälpsböcker och jungianskt navelskådande.

Vet inte var han passar in i analogin med punk, det är snarast reaktionen emot dagens "punk" han försöker att desarmera. Möjligt att det fanns liknande figurer på 70- och 80-talen också. Robert Bly kanske kan räknas dit? Men det är ingen perfekt analogi och även han är bortglömd idag. Det kan vara klokt att betrakta Peterson på det sättet: som någon som ingen snart kommer komma ihåg. Framtidens människor kommer spekulera om någon i stil med honom ens existerade.

Jag håller med och har tänkt på detta.
Det nya motståndet är inte "Vänster."

Ska man uppröra folk på riktigt så ska man ha ett Värdekonservativt-Nazi-Peddo band som dessutom har självdistans.

I grund och botten är det samma människor som alltid drivit världen framåt när andra apar med i tjyvsamhället.
Spelar ingen roll om man kallar det höger eller vänster, det handlar om att vissa har fantasi och vill lösa problem.
Vi har blivit indoktrinerade i att tro att det i varje given situation bara finns två val och därmed en viss moral som följer.
Trubbigt skrivet, men typ så.

Sant. Alexander Bard blev kvar i åttiotalet. Men när han kandiderar för Nyans i syfte att få riksdagsplats så kan vi få se på neopunkfarbror.

Massinvandringsnarrativet som Nyans är ett resultat av är ju mainstreamagendan och inte jättepunk då det faller under ockupationsmakten.

Men vill han få uppmärksamhet och ändå få lalla med i globalismen och kanske därför få pengar av nån "filantrop" under bordet som tycker att "ursvenskt är rena barbariet" och samtidigt verka "edgy" så är ju Nyans rätt val för Bard.

Lite som att köpa en färdigsliten ny gitarr så det ser ut som man levt runt på vägarna och spelat så fingrarna blöder.

Han är ju trots allt narcissist.

Punk var dock också helt i linje med mainstreamagendan när det begav sig. Man utmanade inte makten, man förnedrade den demografi av unga män som skulle kunna utmana makten. Man dominerade den med homosexmarkörer, undermålighet och ett vilt ihjälknarkande.

I invandringsfrågan är motsvarigheten till punk t.ex. att pracka på unga svenskar wiggerstil, som man gör med Soundcloud-rap, P3-gangsterrap och dylikt. Det är ett sätt att förnedra svenskar och befästa den egna agendans dominans. Yung Lean är ett svenskt exempel på samtida punk-etos, med judiskt påbrå och allt. Fanns någon amerikansk öppet homosexuell rappare med svenskt påbrå som knarkade ihjäl sig för ett antal år sedan, han var också råpunk.

Tillägg: Lil Peep hette han jag tänkte på. Svårt att bli mer "det nya punkrock" än så, och även svårt att bli ett tydligare exempel på det som konservativa reagerar emot.

Punk är narcissistisk kultur. Det var min tanke med att koppla ihop Bard med Nyans för att skapa konservativ punk. Tusen tack för att du utvecklade. Bra metafor med färdigslitet stränginstrument.