Serieboken "The Sculptor" (2015) av Scott McCloud kan kortfattat och motstridigt beskrivas som en realistisk tolkning av orealistiska fenomen.
Huvudrollsinnehavaren och skulptören David har sina egenheter och en egenhet är att det han har lovat sig själv att inte göra igen håller han fast vid - på ett tvångsmässigt vis.
I en punkt (av många) som han lovat sig själv att aldrig göra igen är att betala för ett se en film regisserad av en
svensk.
David är mer en kulturell "finsmakare" och min fultolkning är att Scott McCloud tycker att modern svensk film och nutida svenska regissörer mest gör skit. En tolkning som är högst subjektiv, då det är min åsikt.