Betala kontant i kontantfri butik = stöld?

Jag formulerade mig lite klumpigt, menade att de inte får neka sek-betalningar och bara ta emot utländska valutor.

Nej det är klart att det bedöms objektivt i skadeståndshänsyn.
Men det är lika solklart att det uppstår skada om du betalar kontant till en icke-kontant butik då dessa kommer få merkostnader.
Det är inte på något sätt så att köparen har rätt att bestämma värdet på något.

Att det inte blir fråga om stöld utesluter ju dock inte ansvar för annan brottslighet. Det synes emellertid finnas ganska starkt stöd i doktrin för sådana "tvångsköp" som Kallebrogen beskriver, se exempelvis även lagkommentaren på Juno.

Dahlström m. fl. i "Brott & påföljder", 6 uppl., s. 222, talar till och med om situationen när en man tillgriper en cykel vid en uppfart på gatan, uppskattar värdet till 3 000 kr, och lägger detta i ägarens brevlåda som "betalning". Förfarandet är enligt författarna att bedöma som egenmäktigt förfarande, inte stöld.

Men visst, man gör ju som "köpare" bäst i att inte underskatta värdet på vederlaget, eftersom den ursprungliga ägaren måste förbli ekonomiskt skadelös för att man ska komma undan skaderekvisitet. Dagens allt dyrare kontanthantering innebär kanske att 10 kr kontant snarare är 8 kr efter hantering, som Aramir2 är inne på. Jag har dock svårt att se att man skulle se olika på pengars värde på detta sätt i en domstol. Vid ett stöldbrott lär man se till det ekonomiska värdet på det tillgripna och vederlaget vid tidpunkten för tillgreppet och inte dess värde efter eventuella transaktionskostnader – en krona är då en krona, oavsett om den är fysisk eller digital.

Visst, det kan uppstå merkostnader, men dessa går ju att kompensera för genom att betala lite mer.

Ja visst om man nu kan kalla det att betala.
Om jag lägger en guldtacka på disken i butiken tillfaller den inte butiken eller kassören. Den är fortfarande min.
På samma sätt byter inte pengar ägare bara för att jag lägger dem på disken.
Har inte personalen accepterat mitt anbud och vägrar ta emot pengarna så är pengarna fortfarande mina, inte butikens. Därmed har i ett sådant fall ingen kompensation faktiskt lämnats och skaderekvisitet uppfylls.
Bara om pengarna faktiskt tas emot av butiken kan det rimligen anses ha erlagts ersättning.

Värt att påpeka är dock att även om det nu skulle vara så att en domstol på något ologiskt sätt kommer fram till att pengarna genom att du lämnat dem på platsen bytt ägare och kompensation därmed erlagts så är förfarandet ändå inte lagligt.
Då blir det i stället egenmäktigt förfarande.

Jag formulerade mig lite klumpigt, menade att de inte får neka sek-betalningar och bara ta emot utländska valutor.

Jag formulerade mig lite klumpigt, menade att de inte får neka sek-betalningar och bara ta emot utländska valutor.

Det är stöld(ringa).
Att han tänkt/vill betala spelar ingen roll. Affären har inte accepterat ditt anbud så därmed har inget avtal om försäljning ingåtts.

Det är nämligen så att en affär har ingen som helst skyldighet att ingå avtal med dig, de kan neka att sälja till vem som helst så länge det inte beror på olaglig diskriminering.
Och ingås inget avtal om försäljning får du givetvis inte ta varan, även om du lämnar pengar.


Det skall påpekas att det samma gäller i England.
Farbrorn i videon du talar om begick alltså ett brott, affären hade ingen som helst skyldighet att acceptera hans kontanter, därmed stal han jordgubbarna.

Är du helt hundra på att stöld är rätt rubricering? Det går ju absolut att argumentera för att tillgreppet inte har inneburit skada eftersom man faktiskt gett dem pengar.

Skulle snarare säga att det är fråga om ett egenmäktigt förfarande att göra på det sättet. Han har inte uppsåt till att olovligen ta vad annan tillhör, han har för avsikt att betala för sig. Därför faller det på det. Däremot har han ”på annat sätt tillgripit något” mot ägarens vilja, vilket också är förbjudet men inte rubricerat som stöld.