Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2023-08-19, 12:18
  #1
Avstängd
Borde det inte vara varmast när solen är "uppe" som längst, alltså vid midsommar? Och samma sak på vintern, varför är det kallare i januari-februari när det är mörkast 21 december?
Citera
2023-08-19, 12:27
  #2
Medlem
pn222jws avatar
Värme och kyla lagras så det blir lite fördröjningar.
Citera
2023-08-19, 12:34
  #3
Medlem
sommarlovs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pn222jw
Värme och kyla lagras så det blir lite fördröjningar.
Ja, man kan i grova drag säga att klimatet släpar efter 3 månader, lite beroende på vart man bor.
Citera
2023-08-19, 12:40
  #4
Medlem
tempeZZts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rimbolasse
Borde det inte vara varmast när solen är "uppe" som längst, alltså vid midsommar? Och samma sak på vintern, varför är det kallare i januari-februari när det är mörkast 21 december?

Det tar tid för mark och vatten att värmas upp. Det är samma sak som att de som bor vid kusten har svalare/senare vårar och varmare/längre höstar.
Citera
2023-08-19, 12:41
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Ja, man kan i grova drag säga att klimatet släpar efter 3 månader, lite beroende på vart man bor.

Nja, 3 månader är en överdrift. I så fall hade det ju varit som varmast vid höstdagjämningen.

Men ja, slutet av juli, och en bit in i augusti, brukar det väl vara som varmast här i Sverige. Drygt en månad efter midsommar. Mycket beroende på att det brukar vara lägre nederbörd i Juli och Augusti än i Juni, samt att norra atlanten och östersjön blivit varmare än på midsommar.

I år var det ju dock tvärtom. En torr Juni och regnig Juli månad.
Citera
2023-08-19, 13:31
  #6
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av tempeZZt
Det tar tid för mark och vatten att värmas upp. Det är samma sak som att de som bor vid kusten har svalare/senare vårar och varmare/längre höstar.
Men är det bara det? T ex solen bränner på ett helt annat sätt i skiftet juli - augusti än vid midsommar. Man ska ju akta sig för att sola senare på sommaren.
Och på vintern: februari är den kallaste månaden, fastän det redan börjar bli ljusare då. Jämfört med kolsvarta december, då det oftast är milt och blött. Nåt stämmer inte här.
Citera
2023-08-19, 13:35
  #7
Medlem
sommarlovs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Nja, 3 månader är en överdrift. I så fall hade det ju varit som varmast vid höstdagjämningen.

Men ja, slutet av juli, och en bit in i augusti, brukar det väl vara som varmast här i Sverige. Drygt en månad efter midsommar. Mycket beroende på att det brukar vara lägre nederbörd i Juli och Augusti än i Juni, samt att norra atlanten och östersjön blivit varmare än på midsommar.

I år var det ju dock tvärtom. En torr Juni och regnig Juli månad.
Hm, kan det vara marktemperaturen jag menade?
Citera
2023-08-19, 14:22
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sommarlov
Hm, kan det vara marktemperaturen jag menade?

Du får väl i så fall leta rätt på en graf över marktemperatur och kontrollera detta, därför att vi vet inte vad du mindes.

Några meter ner i marken kan det säkert stämma att det är uppåt 3 månaders eftersläpning.

Här har vi en person som mätt marktemperaturen på 5-134cm djup, och man kan se att faktiskt är marken på 134cm djup fortfarande varm i slutet av september, 3 månader efter midsommar. Dock är den som varmast på det djupet 2 månader efter midsommar.
http://karlander.net/temperatur/marktemperatur/

På 134cm djup verkar eftersläpningen alltså vara 2 månader. I luften brukar eftersläpningen vara ca 1 månad.

Du får gå djupare, om du ska kunna belägga vad ditt minne sade dig.
Citera
2023-08-19, 14:29
  #9
Medlem
sommarlovs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Du får väl i så fall leta rätt på en graf över marktemperatur och kontrollera detta, därför att vi vet inte vad du mindes.

Några meter ner i marken kan det säkert stämma att det är uppåt 3 månaders eftersläpning.

Här har vi en person som mätt marktemperaturen på 5-134cm djup, och man kan se att faktiskt är marken på 134cm djup fortfarande varm i slutet av september, 3 månader efter midsommar. Dock är den som varmast på det djupet 2 månader efter midsommar.
http://karlander.net/temperatur/marktemperatur/

På 134cm djup verkar eftersläpningen alltså vara 2 månader. I luften brukar eftersläpningen vara ca 1 månad.

Du får gå djupare, om du ska kunna belägga vad ditt minne sade dig.
Äsch, vi är nog ense om att TS har fått svar!
Citera
2023-08-19, 14:53
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av pn222jw
Värme och kyla lagras så det blir lite fördröjningar.
Av samma skäl är det inte varmast 12 på dagen när solen står som högst utan någon timme senare.
Citera
2023-08-21, 20:57
  #11
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Du får väl i så fall leta rätt på en graf över marktemperatur och kontrollera detta, därför att vi vet inte vad du mindes.

Några meter ner i marken kan det säkert stämma att det är uppåt 3 månaders eftersläpning.

Här har vi en person som mätt marktemperaturen på 5-134cm djup, och man kan se att faktiskt är marken på 134cm djup fortfarande varm i slutet av september, 3 månader efter midsommar. Dock är den som varmast på det djupet 2 månader efter midsommar.
http://karlander.net/temperatur/marktemperatur/

På 134cm djup verkar eftersläpningen alltså vara 2 månader. I luften brukar eftersläpningen vara ca 1 månad.

Du får gå djupare, om du ska kunna belägga vad ditt minne sade dig.
Det kan väl inte vara mer än en månads eftersläpning på lufttemperatur? Solen står som lägst i slutet på december, men det är som kallast i februari. Helt orimligt, det måste bero på något annat.
Och på sommaren - midsommar är verkligen inte mitt i sommaren.
Citera
2023-08-21, 21:38
  #12
Medlem
Jo, luft har ju låg värmekapacitet, så ändrar temperatur snabbt.

När man säger att luften har en månads eftersläpning menar man egentligen att de ytor som är i kontakt med luften har en månads eftersläpning. Dessa ytor är normalt skog, berg, hav och sjöar, ja allt som finns i naturen. Samt asfalt, hus, och liknande när vi pratar om stadsmiljö.

Solen kan inte värma luften, därför att luften är genomskinlig. Solen värmer istället upp ytorna. Och dessa värmer sedan luften. Det tar lång tid för vissa ytor att värmas, som till exempel hav, djupa sjöar, och fuktig mark, pga hög värmekapacitet. Det går fortare att värma sand, grus, asfalt eftersom att luften mellan kornen i sanden, gruset, och grusbädden under asfalten isolerar. Det blir därför bara det yttersta lagret som värms, vilket går fort, då det tunna lagret har låg värmekapacitet.

Även ytors färg har en betydelse eftersom att det påverkar hur mycket av solens strålning som absorberas. Svart asfalt och svarta tak blir varma. Vitt grus och vita fasader värms knappt av solen. Ytors fuktighet påverkar temperaturen. Vid en viss temperatur börjar vattnet att avdunsta, vilket kyler ytan, eftersom att det krävs energi för vatten att avdunsta. Ytan kan då inte bli speciellt varm, inte förrän ytan är torr.

Det är alltså många parametrar i ekvationen. Men det viktigaste att komma ihåg är nog att luft inte värms av solen, utan av ytorna den har kontakt med. Luften har alltså samma temperatur som ytorna vinden sveper den över. Kustnära platser har därför längre eftersläpning på lufttemperaturen än det torra inlandet.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback