Fa barn att lara sig mitt modersmal

Jag bor i Stockholm och hör dagligen historier som: Mina båda föräldrar kommer från landet x men jag kan inte mer än orden Hej och God Natt.

Jag känner också utlandssvenskar som naivt trodde att deras svenska skulle föras över till barnen på något magiskt sätt. Men som nu accepterar att så inte är fallet.

Det som fungerar enligt min uppfattning är om båda föräldrarna enbart pratar ett modersmål och konsumerar mycket av detta i radio/tv/böcker i hemmet. Då överförs modersmålet till barnet. Men barnet får samtidigt föräldrar som inte är en del av samhället som barnet lever i till vardags vilket skapar problem.

Alternativt till detta är att en förälder regelbundet studerar språket med barnet. Detta skapar problem eftersom barn vill utöva idrott eller leka. Inte lära sig ett språk som ingen kompis talar.

TS lever också i ett land som har två språk. Om detta är tyska och franska så ska barnet också lära sig engelska. Så svenska blir ett fjärde språk i sammanhanget.

Dessa historier handlar om något annat än barn som skulle vara oemottagliga för det (de) språk som talas i deras hem under deras uppväxt.


Då har de inte pratat svenska i hemmet under barnets uppväxt, eller så är de, något mindre sympatiskt, så besvikna över att barnets svenska inte riktigt lever upp till deras orealistiska förväntningar att de inte vill kännas vid den. Det är inget magiskt över barns språkinlärning.


Nej, det är i detta hypotetiska fall något av de andra som blir det fjärde språket.

Tack allesammans for alla svar! Ska forsoka prata sa mycket svenska jag kan, och visa sa manga barnprogram pa svenska som mojligt

Jag har stott pa andra svenskar dar jag bor som har barn och har noterat att de pratar pa svenska med barnen, varav barnen svarar pa engelska (vilket ar ett av spraket som pratas har).

Detta scenario vore helt OK fran min sida da jag antar att barnen kan prata svenska om de ville, och att lara sig lasa/skriva pa svenska senare i livet inte bor vara nagra problem om de vill om de forstar spraket.


Jag har sjalv en finsk foralder som aldrig tog sig tid att lara mig finska, aven da det var spraket som talades hos dennes foraldrar och att vi brukade spendera varje sommar i Finland. Redan som barn kandes det som nagot jag onskade att jag kunde, och nu senare i livet efter att aven umgatts med finnar som jag inte ar slakt till och fran onskat annu mer.


Ett ar engelska, andra ar ett litet sprak som bara pratas har (men ar spraket som foredras av befolkningen). Tredje och fjarde kommer att bli svenska och antagligen italienska eller franska via skolan.

Grattis till kommande barnet!

Som flera redan skrivit lär sig barn språk från sina föräldrar lätt och naturligt. Dessutom pratar vanligen vuxna bättre - med bättre grammatik, uttal, ordval osv - på sitt modersmål än ett språk man lärt sig senare i livet, vilket gör det knepigt att prata främmande språk med ens barn. Barnet lär sig prata som en utlänning då.

Min egna observation:
Jag har flera bekanta med familjer kors och tvärs olika språk. Inklusive mamma med modersmål A, pappa med modersmål B - där mamma och pappa kommunicerar med varandra på språk C, och de kommunicerar med barnen enbart på sitt respektive modersmål (inklusive läsning av sagor, och senare böcker och filmer på resp språk). Barnen lärde sig språk D (språket i landet de bodde i när barnen växte upp) i skolan och av kompisar. Ungarna talar språk A, B och D flytande, som infödingar, och förstår även språk C väl.

De flesta av dessa bekantas barn är över 15 år gamla nu, och de enda som är missnöjda vad gäller språk är dom som inte fick lära sig sitt/sina modersmål, dom känner sig berövade på detta.

Det framgår dock inte tydligt i TS vilka språk flickvännen talar, vilket språk ni kommunicerar med varandra på samt möjligheter att lära sig endera eller båda lokala språk i skolan. På ren spekulation kanske flickvänmen kan använda det språk hon är bäst på gentemot barnet, och barnet placeras i dagis/skola där det andra av landets språk används. TS barn har fantastiska förutsättningar för språkinlärning.

Självklart ska du lära ditt barn svenska. Inser du vilken gåva du skulle frånta barnet om du inte gjorde det?
Prata med barnet på svenska, och enbart på svenska, läs sagor på svenska, spela upp barnprogram på svenska, ge honom/henne böcker på svenska.

De säger att om man kan flera språk, så brukar det vara lättare att lära sig ytterligare ett, dels med tanke på när din son eller dotter går i skolan och kanske måste läsa något språk, och dels om han eller hon faktiskt vill lära sig något språk under skolgången eller senare. Sedan kanske han/hon vill resa till Sverige för att studera eller jobba, eller bara semestra, lära sig om sitt ursprung, kulturarv och sånt. Begrunda fördelarna.

Manga goda rad har redan givits, och du sjalv verkar vara inne pa att tala uteslutande svenska med det kommande barn. God natt-sagor, fem myror, babblarna, Pippi Langstrump, Bollibompa etc. Mycket finns pa youtube, annat kan kopas/fas fran dina foraldrar/slaktingar.

Det enda som inte ar sagt ar, ge inte upp! Det kan kannas jobbigt att barnet (kanske) aldrig svarar pa svenska.

Olika familjer gor olika. Vissa familjer bestammer sig for att endast anvanda svenska i hemmet. Vissa bestammer att vissa tider/dagar skall endast svenska anvandas. Detta kanske inte fungerar for er om din partner tex inte pratar svenska. Kanske du bestammer att inte svara barnet nar det tilltalar dig pa "det andra spraket". Mark att det inte ar fragan om att ignorera barnet.

Aterigen, ge inte upp!

Lycka till!