Citat:
Ursprungligen postat av
wihnei14
De flesta ateister vet nog inte vad gud är, men jag ska förklara.
Gud är skaparen av medvetandet eller han är medvetandet.
En naturlig lag på denna jorden är att ifall man ska skapa nytt liv så måste man ge en del av sig själv. Så när gud skapade liv på denna jorden så gav han en del av sig själv, och det han gav var en del av sitt medvetande. Så vi är delar av gud och vi är kopplade till honom och till varandra. När vi mediterar på honom eller ber så kopplar vi upp oss och välsignas och vårat medvetande vidgas, vi blir mer som oss själva.
ALLT levande har ett medvetande tom träd och växter, ifall ni söker på det så kan ni finna att träd tex samtalar med varandra.
Jag är öppen för att byta åsikt, men är inte detta extremt logiskt?
Skaparen behövde ge en del av sig själv och vad gav han jo medvetande, det är en naturlig lag. Alla som skapar nytt liv måste ge en del av sig själv.
Ge logiskt argument emot det, för jag är genuint öppen att ändra åsikt
En kristen kanske skulle säga att skaparen behövde ge en del av sig själv, nämligen sin son, för att rädda världen från det straff den annars förtjänade, och därmed kunna förlåta de människor som tror och tar emot förlåtelsen.
Det du beskriver är en gudsbild. På vad sätt är det också ett argument dvs logiskt bevis för guds existens?
Naturlagar handlar bara om naturvetenskap, och gäller inte bara på jorden utan i hela universum. Men när du säger "naturlig lag" kanske du inte menar naturlag utan en moralisk eller filosofisk princip eller tanke som gäller i många religioner? Det påminner om att människan har en medfödd rättskänsla, naturrätten - om att goda gärningar bör belönas antingen av människor här i detta liv, eller i ett framtida liv.
Jag kan tänka mig att Gud programmerade naturlagarna så att de automatiskt skulle ge upphov till bigbang, universums, livets och evolutionens uppkomst.
Att man måste ge av sig själv för att skapa liv, påminner om idén att självuppoffring, altruism och generositet ger karma i vissa religioner som är bra inför nästa liv, eller är en dygd. I gamla religioner offrade man för att blidka Gud, och än idag ger man kollekt i kyrkor som kan kallas "offer" för att det man skänker till, där har man sitt hjärta.
Medvetande är svårt att definiera. Det samma som människans själ eller ande? "The human mind"? Det som poetiskt kallas "hjärtat"? Vakenhet? Är samvetet eller gudsmedvetandet (den religiösa tron) en del av medvetandet hos alla? Självmedvetande, dvs att kunna reflektera över sig själv, sina tankar, känslor, planer? Att man förstår att man ser sig själv i en spegelbild - det gör bara de mest avancerade djuren. Motsats till undermedvetna och instinktiva tankar, känslor, drifter, minnen, dvs sådant som inte har passerat vårt uppmärksamhetsfilter ooch nått hjärnans exekutiva center?
Växter kan reagera oerhört långsamt på förändringar i miljön, men är det verkligen exempel på medvetande, t.ex. medvetna tankar? På vad sätt?
Om människan lyckas utveckla chatGpt så att den får medvetande i något avseende, t.ex. så att den kan reflektera över sig själv och sina rädslor, eller tro på något, eller ha samvete, är det då förenligt med din tro och den sorts medvetande du talar om? Den som skapar en medveten AI, måste den ge av sig själv?