Skyfall och översvämningar i Åre. Vems fel är det?

Idag rapporterar media om skyfall, översvämningar och lerskred i skidorten Åre.
Åre, ni vet dit man åker med hela familjen. Nu känns klimatkrisen in på bara skinnet!

Klimatförändringarna är ett faktum, men är just översvämingarna i Åre verkligen ett tecken på det?
Eller byggde vi en alltför stor by just på den plats där man har Jämtlands största höjdskillnad (och därmed mest nederbörd)? Och så kalhögg man fjällskogen som band vatten och hindrade jordskred? Ovanpå det bosatte man en massa människor på en plats som lokalbefolkningen hade undvikit att bo på (på grund av ovanstående); dessutom i dalen dit allt detta vatten forsade.

Åre har haft liknande översvämningar tidigare, till exempel 2003:
https://www.expressen.se/nyheter/nya...drabbade-are/7

och 2019:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ja...rka-reaktioner

Översvämningar vid Åreskutan/Åresjön har förekommit i MSBs rapportering åtminstone sedan 1920-talet. Bara det att ingen bodde i området då. Det var mest ett problem för järnvägen som gick längst sjöns strand.

Att diskutera:
- Borde folk över huvud taget bo i Åre? Alltså: Borde man anlagt en tätort där över huvud taget?
- Borde man återplantera skog i de kalhuggna sluttningarna för att förhindra framtida jordskred och översvämningar?
- Eller borde man sluta gnälla och säga: "It's worth it!"

Som du är inne på, idag bygger man så tätt och så nära vatten det bara går och det gör att det blir problem.
Skulle havet höjas med en meter som det varnas för så skulle många vattennära städer och bostäder förstöras.
Det konstiga är att kommunerna delar ut bygglov till dessa byggen som man sen vet kommer bli en risk när väl vattennivån höjs som nu alla pratar om.

Det område som har expanderat mest måste nog vara Björnen. Det är ju skövlat i princip överallt med nya hus och skidbackar. Sedan expanderar Skistar ännu mera de nästkommande vintrarna, man bygger ut liftsystemet.

Svaret är nog att återplantera eller säkra upp för jordskred.

Ja, det här är nog det nya normala. Värmeböljor med torka och bränder samt med skyfall med översvämningar och jordskred.
Alldeles som TS säger så har man i skidorterna byggt bort och skövlat alla naturliga skydd flr extremväder, som ju förekommit tidigare men inte lika ofta.
Vår civilförsvarsminister, Oscar Bohlin, behöver nog sätta lite press på kommunerna samt ta initiativ till långsiktig samhällsplanering för att förebygga skador. Men han verkar så upptagen med att planera för civilförsvar i händelse av krig, det är också viktigt. Men vi behöver tänka på två saker samtidigt.

Men nu äre så att... folk med för mycket pengar är uttråkade och måste få bygga sina hus.....

Det du är inne på är att det är en kombination av yttre faktorer där det varmare klimatet med mer extremväder har blivit vanligare och att man inte planerat byggnationen.

Om det är värt det eller inte är väl en lite svår fråga:
Personligen anser jag att jag har svårt för att vi som valt boplats med tanke på väder och naturfenomen kanske inte skall stå för försäkringskostnader som orsakas av folk som tar större risker.

Nu känner jag inte till åre, men jag kan ju tycka att de som exploaterar och tjänar pengar på mark och byggnation borde stå för kostnader för att skydda dessa och inte försöka lämpa över det på det almänna utan de som exploaterat marken bör säkerställa att rätt åtgärder införs för att skydda området.

Men jag tycker nog att det borde bli vanligare att komuner som ger bygglåv tittar på dessa faktorer och sätter krav på byggherrar att skall de ha rätt att bebygga känsliga/Riskfylda områden så skall det finnas en detaljerad beskrivning hur man skall ta omhand om dessa risker.

Samma om en komun upplåter mark till bebyggelse skall dessa nödvändiga åtgärder beskrivas och åtgärdas och kostnaderna för dessa skall redovisas, och helst täckas innom projektet.

Tyvärr har jag sett för mycket av att man bygger ut gamla byar och då bebyggs områden som tidigare setts som inte byggbara, och man gör inte en fullödig riskanalys.

Åres lokalfilial för "Återställ våtmarkerna" firar väl idag, som ondgör sig över utdikning. Finns det nån bra aktuell flygbild så man kan härleda problemet på gator och torg nu i Åre?

Man måste planera för 10- 20- och 50 årsregn/snö/vind etc. Begreppet 100 årsregn finns också men det planeras det sällan för. Bäcken som går genom byn var inte djup och bred och säkrad nog för detta regn. Åre har en historia av översvämningar så lite svårt att veta om detta var ett 20- eller 50 årsregn, men knappast ett 100 årsregn. Avskogningen av fjället förbättrar inte situationen.

Men sammantaget anser jag det vara värt det och dom kommer säkert öka flödeskapaciteten i bäcken efter detta. Rasrisk får väl anses som en större fara än vattnet.

Enligt klimatindex sedan 1900 finns ingen tydlig förändring i maxnederbörd på 40mm eller mer under somrarna för norra norrland,mellan 1935-1963 var nivån generellt rätt så hög för att sedan gå ner i ett par decennier. Sedan 2008 pendlar vi mellan hög och låg nivå.

https://bilddump.se/bilder/202308081....174.22.67.png

Åre kommuns. Man har nu i årtionden byggt sönder all fast grund o byarna står inför ett harmagedon. Allt är byggt på pålar med grus som bärgrund för o spara pengar. Dyrt o bygga då har man sparat in på träden, parker, gräsytor. Resultatet är nu i media..

"Åre by" bestod på sin tid av sju hushåll. Det finns en anledning till att det inte bodde fler människor där.
Att bredda diket eliminerar inte orsaken till att man inte bosatte sig där.

Titta också gärna på pistkartan
https://www.skistar.com/sv/vara-skid...re/pistkartor/
och fundera på vilken väg vattnet borde ta vid skyfall.

Är det verkligen, verkligen någon annans fel än de som anlade byn o högg ner träden?

Exakt så är det. Åre är helt sönderbyggt. Det senaste projektet är att bygga sönder Ullådalen med "lyxkomplex".
Kommunens reningsverk är på bristningsgränsen. Krävs stora utbyggnader för att klara av alla flöden.
Infrastruktur är också rejält eftersatt.
Numera är det drag året om i Åre fjällen vilket ger ytterligare belastningar på redan sårbara samhällsfunktioner.