Kommer du ihåg när du lärde dig att läsa?

Själv kommer jag inte ihåg någonting från tiden innan jag kunde läsa. Mina föräldrar är båda stora bokslukare och läste mycket för mig och mina syskon. Ingen av dem kan dock komma ihåg att de lärde mig att läsa, det är mer något som jag snappade upp på egen hand vid 3 eller 4 års ålder. Det var i varje fall före min 2 år äldre syster som lärde sig först i förskolan, vilket tydligen var ett känsligt ämne i föräldrahemmet. Min syster gillade tydligen inte att lillebror lärde sig läsa före henne.

Ja jag kommer ihåg flertalet läs- och skrivövningar från lågstadiet. Både läroböckerna och specifika uppgifter vi gjorde.

Jag har flera minnen från före tre års ålder. Det är speciella saker som att jag var rädd för kor. Min stora syster var ledsen.

Men jag minns inte när jag lärde mig läsa. jag lärde nämligen mig själv runt 5 års ålder. Sedan plockar man upp saker. Jag satt brevid när min storasyster gjorde sina läxor. Och hon lekte skola med mig efter att börjat i skolan. Det är svårt att veta var och hur man plockar upp saker.

Min morsa minns dock exakt när och var hon var när jag till hennes förvåning läste skyltarna i affären.

Jag har extremt bra minne för övrigt och hög IQ (enligt skolan och pliktverket)

Det enda jag kommer ihåg från den tiden är frustrationen när jag satt och väntade på att mina klasskamrater skulle traggla sig igenom texten. Jag kommer ihåg att mina lärarinna gav mig skit för att jag läste vidare på egen hand istället för att vänta på att hela gruppen skulle komma till en viss sida.

Det är/var ju en process så svårt att sätta dag/när, vissa ord var även svåra att uttala/ta till sig och tog längre tid.

Jag lärde mig att läsa när jag var fem år och högst motvillig! Min intelligenta storasyster, kunde redan läsa när hon var fyra år, så jag var "sen". Men inte mer villig för det. Så när jag fick en alldeles ny och fin abc-bok så reagerade jag med RASERI! Här skulle inte läras någonting! Ändå minns jag att jag lydigt tragglade och lärde mig faktiskt att läsa. Vilket senare var lite av en nackdel, för sen när jag började första klass, så var det flera som inte kunde läsa och det var hemskt tråkigt att för "deras skull"(jag uppfattade det så DÅ.), behöva ta om allt. Särskilt tråkigt var när vi skulle träna på högläsning i grupp och de som inte kunde var så enerverande långsamma och fröken måste hjälpa till hela tiden. Med facit i hand så var det varken schysst mot de som skulle lära sig, att vissa andra suckade och stönade och ibland läste högt för att visa vad lätt det var! Men inte heller schysst mot oss enstaka som kunde läsa. Att de borde delat in oss i grupper efter förmåga. Men lärarna var väl inte så pedagogiska på den tiden. Jag hade talfel och hade svårt för att uttala "R, S och T" och alltid när vi skulle träna på alfabetet så var det av outgrundlig anledningen alltid min tur att säga "R, S, T". Så någon före kom undan med bara två bokstäver. Säkert någon som fick bara "A,B" i brist på mer förmåga...

Ja, jag var 6 år när jag lärde mig läsa till Fem myror. Jag minns absolut att jag inte kunde det innan. Kunde både stora och små bokstäver och kunde läsa enklare text flytande.

Ja vi var olika bra i klassen också. Jag var väl medel men vissa som kunde läsa bättre fick läsa före vet jag. Dock var det ngt som ofta hände i skolan, att de som jobbade före fick skit, vilket är jäkla dumt.

Jag lärde mig att läsa och skriva sent i livet, runt 7-årsåldern kanske. Jag var även sen med andra milstolpar i barndomen såsom att gå och prata, förstå koncept som "theory of mind" och liknande. I lågstadiet var mina betyg inte speciellt bra, men i mellan- och högstadiet rusade jag om mina klasskamrater och fick högsta betyg i alla ämnen förutom två. Samma sak i gymnasiet. Har ett IQ på 120+. Mitt minne är dåligt dock, kommer i princip bara ihåg det jag är fascinerad av.

Minns när jag skrev ut mitt första ord bara. Groda var ordet.

Minns ingen direkt undervisning i så tidig ålder.

Japp, gick i förskolan och nån fröken frågade om vi visste vem som hade namnsdag samtidigt som hon pekade på en kalender. Såg vad det stod men sa inget av osäkerhet, när hon läste upp namnet så hade jag läst rätt, hade knäckt nån kod så det var bara att fortsätta.

Minns att jag lärde mig läsa när jag var fem år gammal och just då bodde i Bremen. Det var alltså svenska...

Minns också att den tidiga skolgången var lite seg, men jag läste ganska mycket, så det gick bra ändå.

Sedan skrev jag som en kratta, så det (skrivstilen) fick jag fortsätta öva på:-)