Bryan Adams har alltid varit en stabil typ på artist-himlen som aldrig riktigt fastnade i ett fack, typ idel rak och riff-baserad
Reckless-rock.
(Eller ta 80-talets Status Quo som (skräck-) exempel.)
Hajpen efter just "Reckless" tog ju nästan kål på den gode Brian; på Live Aid-85 både ser och hör man ju sviterna efter hårt turnerande: rösten är sprucken, och det ser nästan ut som om någon hällt syra över hans ansikte...
Nästkommande LP "Into The Fire" fick onödigt mycket kritik för att det kort och gott INTE var "Reckless II", vilket fick upphovsmannen att härskna lite och poängtera att man helt sonika lägger det som varit bakom sig.
Tyckte dock att hans 90-tal blev lite för poppigt och smörigt; Neighbours-plattan - med "...I Do It For You" - blev början på just det.
(90-talet i sin begynnelse var ju ett dj-a hopkok av stilar och crossovers; trendande genres skulle ner i en mixer och blandas hejvilt.)
Mel C-duon -98 var dock riktigt fräsch!
Har ju därtill t o m låtskrivar-koppling till självaste KISS på sitt CV!