Citat:
Ursprungligen postat av
Moscow-Mule
Låt mig sammanfatta grunden för ditt argument och rätta till om jag missuppfattat någon del?
Menar du att Gud alltså är allsmäktig, allvetande och allgod och att man därför ska vända sig till honom för moralisk vägledning? Vidar så säger du alltså att slaveri var helt normalt historiskt och av detta skäl alltså inte kanske ansågs som omoraliskt just då? Har jag missat något? Eller stämmer det med din utgångspunkt?
Jag gör flera argument men det centrala är att om Gud är källan till objektiv moral och Gud inte existerar så existerar heller inte objektiv moral. Om objektiv moral inte existerar så handlar moraluppfattningar egentligen om andra saker än rätt och fel, t. ex. nytta eller makt.
Det jag säger när det gäller slaveri är att utilitarism inte med säkerhet kan nå slutsatsen att slaveri är absolut och universellt fel, eftersom utilitarism alltid beror av nyttan som man beräknar att en viss handling har.
Och som jag sa tidigare så har många även moderna västerländska länder värnplikt, vilket är ofrivilligt utnyttjande av arbetskraft precis som slaveri. Alltså finns det lägen där man tillämpar det även i moderna samhällen eftersom man bedömt att det är nyttigt.
Så för att sammanfatta. Antingen finns Gud och objektivt moral, i vilket fall problemet är att förstå mer exakt hur man tar reda på den moralens detaljer, likt problemet att förstå hur vi utforskar matematiska begrepp, som är metafysiska men som ändå oftast anses verkliga.
Eller så finns inte Gud, i vilket fall vi åtminstone har instinkter och känslor som indikerar till oss huruvida något är subjektivt önskvärt, och för att verkställa sina önskemål behöver man makt, vilket är filosofin som Nietzsche och Machiaveilli talar om.
Utilitarianism är ett verktyg som både religiösa och sekulära kan använda, men de har båda samma problem, nämligen att specificera "nyttans" exakta beståndsdelar, vilket kanske är en viss kemisk komposition av hjärnans belöningshormon och receptorer, vilket ändå fortfarande är ganska vagt och dessutom tvivelaktigt huruvida det faktiskt är vad vi människor menar med "lycka" och "nytta".
Hur som helst. Utilitaristen leds till Nietzsches maktfilosofi av skälet att han måste ha makt för att kunna verkställa sin "lycka" eller sin "nytta". Det är ju ingen fördel att ha en utvecklad teoretusk filosofi om vad lycka
är om man inte kan verkställa sagd filosofi. Jag må vara ganska säker på att en blond, blåögd, lojal och trevlig kvinna kommer göra mig lycklig, men vad spelar det för roll om min makt är så begränsad att jag inte kan uppnå detta. Alltså blir makt den ultimata kvantiteten att maximera, även för utilitarister, för utan makt får de inte lycka.
Makt används här i bred mening: kapaciteten att själv kunna göra saker, eller att förmå andra att göra saker.