Citat:
Ursprungligen postat av
Senjinone
Det är viss skillnad.
Om en socialsekreterare fattar ett beslut att placera en personen på ett hem och den personen sedan hamnar i en situation som den far illa i så är det inte samma sak som om en sköterska sprutar in en felaktig dos läkemedel som patienten tar skada av.
Hur ska en socialsekreterare kunna förutspå framtiden?
Det kan hon ju göra genom att t.ex. titta på vilka målgrupper som hemmet vänder sig till. Många privata HVB-hem listar upp allt tänkbart: placeringar enligt SoL, placeringar enligt LVU, jourplaceringar, kriminellt beteende, missbruk, NPF o.s.v. o.s.v. - för att de alltid ska vara fullbelagda. Beläggningsgraden är A och O, för de tänker bara på profiten, och ju fler olika grupper de tar emot, desto större chans för att ha full beläggningsgrad hela tiden. Socialsekreterarna tänker ofta inte, utan de ser bara att "DÄR finns en ledig plats!"
Det går även att kolla upp anmälningar mot hemmet, domar där hemmet varit inblandat, recensioner av hemmet... en enkel googling kan avslöja mycket.
Vidare kan socialsekreteraren hålla sig tillgänglig för den unga/unge, och lyssna på vad hon/han säger. Om h*n berättar att "jag känner mig inte trygg med de kriminella ungdomarna på det här hemmet" - ja då måste hon få flytta någon annanstans. Kanske till ett familjehem där h*n får vara störst och äldst och inte behöver vara rädd för någon. Jag råkar veta, att idag är det otroligt trögt. Ingen bryr sig om vad barnen och unga själv vill; de vuxna tror sig veta bättre, bagatelliserar problemen och slätar över. Tills det är för sent...