Citat:
Svammel. Lagen är utformad så att myndigheter måste agera på misstanke om att barn far illa. Många missförhållanden uppmärksammas tack vare orosanmälningar från både privatpersoner och myndigheter. Det görs oerhört många orosanmälningar varje år, vissa leder till utredning, ett mindre antal leder till någon sorts samtyckesaktivitet och färre resulterar i tvångslagstiftning pga föräldrar som vägrar ta hjälp. Människor som har problem med myndigheterna brukar generellt vara avvikande och i behov av stöd, dock är det många av dem som saknar insikt om att de 1) är avvikande, 2) behöver hjälp/stöd.
Fakta / Alla anmälningar leder inte till utredning
En orosanmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa. Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som exempelvis skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
När en orosanmälan om barn kommer in till socialtjänsten ska socialtjänsten genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Därefter måste beslut tas om en utredning ska inledas eller inte, en så kallad förhandsbedömning. En anmälan leder inte alltid till att socialtjänsten inleder en utredning.
Av samtliga orosanmälningar som gjordes 2021 ledde drygt hälften, 55 procent, till antingen att en ny utredning inleddes eller så kopplades anmälan till en redan pågående utredning.
Socialstyrelsens kartläggning om orosanmälningar rör 2021. Som en del av kartläggningen har 86 procent av landets kommuner svarat på en nationell enkät.
Fakta / Mer från rapporten
Totalt gjordes cirka 422 000 anmälningar 2021, att jämföra med cirka 331 000 anmälningar 2018 – en ökning med 27 procent.
Den största ökningen skedde mellan 2018 och 2019. Däremot syns en utplaning under 2021 som skulle kunna bero på pandemin och på ändrade arbetssätt de senaste åren.
216 000 barn kom 2021 till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 9,8 procent av alla barn i åldern 0-17 år.
Polis, skola och hälso- och sjukvård är de största anmälarna och står sammanlagt för knappt 60 procent av anmälningarna 2021, ungefär samma andel som 2018. Andelen anmälningar från polisen har ökat från 21 till 24 procent.
De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0-12 år. Andelen barn mellan 0 och 6 år har ökat från 27 till 30 procent.
Var femte anmälan handlar om våld i nära relation, en andel som är densamma som 2018.
Fakta / Alla anmälningar leder inte till utredning
En orosanmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa. Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som exempelvis skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
När en orosanmälan om barn kommer in till socialtjänsten ska socialtjänsten genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Därefter måste beslut tas om en utredning ska inledas eller inte, en så kallad förhandsbedömning. En anmälan leder inte alltid till att socialtjänsten inleder en utredning.
Av samtliga orosanmälningar som gjordes 2021 ledde drygt hälften, 55 procent, till antingen att en ny utredning inleddes eller så kopplades anmälan till en redan pågående utredning.
Socialstyrelsens kartläggning om orosanmälningar rör 2021. Som en del av kartläggningen har 86 procent av landets kommuner svarat på en nationell enkät.
Fakta / Mer från rapporten
Totalt gjordes cirka 422 000 anmälningar 2021, att jämföra med cirka 331 000 anmälningar 2018 – en ökning med 27 procent.
Den största ökningen skedde mellan 2018 och 2019. Däremot syns en utplaning under 2021 som skulle kunna bero på pandemin och på ändrade arbetssätt de senaste åren.
216 000 barn kom 2021 till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 9,8 procent av alla barn i åldern 0-17 år.
Polis, skola och hälso- och sjukvård är de största anmälarna och står sammanlagt för knappt 60 procent av anmälningarna 2021, ungefär samma andel som 2018. Andelen anmälningar från polisen har ökat från 21 till 24 procent.
De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0-12 år. Andelen barn mellan 0 och 6 år har ökat från 27 till 30 procent.
Var femte anmälan handlar om våld i nära relation, en andel som är densamma som 2018.
Vad är svammel menar du? Varför ska föräldrar ta "hjälp" för att någon förvirrad höna orosanmäler för minsta lilla? Många gånger är det troligen anmälaren som behöver hjälp.
Vid misstanke om våld öppnar de dessutom ALLTID upp en utredning. Att det sker nära 400 tusen anmälningar varje år pekar ju på att något är fel. Även om vissa säkerligen blir anmälda flera gånger förekommer knappast så rikligt med missförhållanden att den volymen är motiverad. Tycker du själv att det är rimligt att vart tionde barn blir orosanmält varje år?
Hade varit intressant att veta hur stor andel av alla barn som någon gång under sin uppväxt blir anmält någon gång.
Varför tror man numera att vart och vartannat barn håller på att bli ihjälslaget av sina föräldrar? Vidare hade det varit intresssant att veta hur många anmälningar som resulterar i motanmälningar. Både rena polisanmälningar eller anmälningar till kommuner och till Skolverket.