Varför är människor så dåliga på att ta långsiktiga beslut?

Idag läste jag något som ändrade allt som jag trodde jag visste om agrikultur. I det förgångna har människor odlat vartannat eller vart tredje år för att jorden skulle kunna återhämta sig. I och med industrialiseringen så kom människor att odla varje år med hjälp av gödsel och senare besprutning.

Givetvis är det besprutning och övergödning som tar ihjäl nyttodjur som insekter och maskar, men jorden börjar bli obrukbar.

Från en artikel i The Guardian:


Bönderna själva använder gödsel och besprutningsgifter som egentligen tar död på deras egna mark. Kortsiktiga beslut som under lång tid innebär mark med jord som till och med kan leda till bildande av öknar.

Medan dettta händer har Brasilien huggit ner sin regnskog för att skapa mer marker för att ha djur och odlingar, men marken är den mest otjänliga marken i världen för detta. Detta chockade mig. Denna viktiga natur som försvinner och till absolut ingen nytta alls.

Från en annan artikel:


I skuggan av detta ser vi att jordens befolkning inte har nog med mat, och detta gör ju att mat kastas är ett problem större än bara slöserier med resurser, men ändå så slängs frukt och grönsaker innan de kommer till hyllorna många gånger för att de är fula.

Även om man som jag tycker att miljörörelsen inte förstår de problem de måste lösa, så är ju detta ett stort problem och det kommer inte räcka att bli vegan för att lösa detta.

Varför är människor så dåliga på att ta långsiktiga beslut?

Bönderna idag bryr sig inte om något annat än deras egna ekonomiska gagn. De skiter i vem som skall ta över jorden. För i tiden då vara bonde var nästan det ända sättet att överleva så var bönderna noga med att sönerna fick bra jord att ta efter, idag skiter bönder i vem som får ta efter.

Oftast gör sönerna till bönder något annat.

För att man tjänar kortsiktigt på det.
För att man är osäker på de långsiktiga konsekvenserna
För att man själv kanske tror sig inte drabbas av konsekvenserna.
För att man tycker att man inte skall ta större delan av bördan jämfört med andra som borde göra mer.
För att man tror att man kommer att kunna lösa de långsiktiga konsekvenserna ( te x kärnkraftsavfallet kommer artificiell intelligens kunna finna ut en metod att göra avfallet ofarligt)
För att det det innebär negativa följder som man kan skjuta upp en dag, å en dag till. Osv prokastinering.

Det är helt enkelt där människans begränsningar finns.

Den överväligande majoriteten förstår tex inte ränta på ränta effekten

Expotentialmatematik sysslar några ingenjörer på universitetet med. Men det är just där människans förstånd slutar. En liten del av befolkningen kan hantera detta men sedan är det stopp.

Men du kan ta schack. Människan kan tänka ett visst antal led sedan är det stopp. Och framför allt har vi svårt att tänka långt framåt.

Samtidigt som spelplanen förändras, nya pjäser tillkommer och plötsligt spelar man UNO. Det är lätt att med facit i hand efteråt säga att såhär skulle man gjort, nästintill omöjligt att få till samma kurs i kronologisk riktning, i varje fall i ett fritt samhälle med många viljor.

Nej, den gör inte det. Det är samma spelplan hela tiden.

Ta Stefan Ingves tex, sveriges förre riksbankschef. Han får betraktas som förhållande välutbildad för att vara svensk.

Ändå pratade han om 2% tillväxt/inflation om året.

Vad Stefan ingves inte förstår är att 2% är en fysisk omöjlighet. Alla fysiker vet detta. Med två procent om året får man en expotentialkurva den sk hocky-klubban.
Inte ens en välutbildad riksbankschef förstår detta. det beror helt enkelt på att människans begränsningar går ungefär här.

Det är inget jag räknat ut. Jag såg en fysiker föreläsa i ämnet. Människan är det smartaste djuret. Men vi är inte så smarta som vi tror och just långa tidspann kan vi inte greppa.

Det är klart spelplanen ändras och det i allt raskare takt, några få kunde drömma om AI för 70 år sen, många har just vaknat upp till konceptet och internet fanns inte på gemene mans karta innan tidigt 90-tal, det vill jag säga förändrade samhället/spelplanen grundligt. Eller du tänker på mer kortsiktiga långsiktiga beslut?

Det är ju inte så konstigt eftersom att skolan inte lär dig ett skit om livet efter skolan.

Tänk om man fick ägna ett extra , ,4e år på högstadiet åt att lära sig räkna ut budget, hur viktigt långsiktigt sparande är och ränta på ränta-effekten och liknande saker, skillnaden på att köpa en tv på avbetalning eller att spara ihop till den, eller skillnaden på bra och dåliga lån.
Den här listan kan göras väldigt lång.

Världen skulle se helt, verkligen h.e.l.t annorlunda ut om skolan satsade ETT år på att förbereda ungdomar för det verkliga livet efter skolan.

Låg begåvning främst, någon med 70-110 IQ har inte förmågan att planera och förstå samband som visar sig längre fram.

Och 90% eller så av jordens befolkning har IQ i det spannet.

Då är det ju inte låg begåvning om 90% ligger inom 70-110

Det finns ju intressanta teorier om att människor får decision fatigue att vi tar så många beslut under en dag att varje beslut blir värre. Intelligenta människor kan ta sanslöst dumma beslut i sitt privatliv fast de utvecklar komplicerade vetenskapliga hypoteser.

Dessutom har människor en tendens att följa strömmen, och de gör det som folk har gjort i generationer, eller ser de att grannen gör något och börjar göra samma sak. Dessa beslut känns rätt.

Folk är så konformistiska i sitt tänkande att de inte förstår att gruppen de är i har väldigt stor inverkan på hur de själva tänker och att de överskattar sina beslut för att de ser bra ut, men samhället i stort borde kunna påverka detta, men tyvärr så är människor som lämlar som springer över klippkanten och dör.

Men trots det så borde vi med all kunskapssamlande förstå det bästa för oss själva i dessa frågor, men icke.

En väldigt intressant tanke. Det är lite som att äta illa och gå upp i vikt. De flesta förstår hur det händer, men de förstår inte att varje litet beslut om vad man äter lite till bukfetman som man därefter har svårt att bli av med.