Citat:
Ursprungligen postat av
orrtupp
Inspirerad av tråden om gubbar som inte kan grilla så undrar jag när och varför den där jäkla trenden började egentligen?
I min barndom och tonårstid så var jag aldrig med om att det grillades annat än korv på valborgsmässoafton.
Det var nog i slutet av 80-talet som en del av mina kompisar började med grillfester och jag har aldrig gillat det.
Frugan älskar att grilla och kan stå ute i snön och grilla, hon är duktig på det men jag tycker bara att det är ett stök och bök som inte är ett dugg kul.
Var det på 80-talet talet trenden började?
Att familjer grillar hemma på tomten (till skilnad från barn och ungdomar på utflykt), har nog varit vanligt så länge som vanligt folk har haft råd att köpa villa eller radhus. Även i lägenhetsområden förekom det gårdsfester med grillning förr (typ på 70-80-talet), men detta verkar ha upphört eller i alla fall minskat. Troligen mycket beroende på problemen med muslimer som då kräver en separat grill, där inget med fläsk i får förekomma.
Jag tycker att grillparty kan vara trevligt någon sällsynt gång, i rätt sällskap - precis som nästan allt kan vara trevligt i rätt sällskap. Men jag är inte förjust i aktiviteten i sig. Precis som du säger, blir det mycket stök och bök i onödan. Värst är det om man måste stå upp och äta och balansera papptallrikar och plastbestick och dricka, det är ju inte avkopplande alls. Man blir lätt kladdig om fingrarna dessutom. Dessutom är jag inte förtjust i grillad mat om jag får välja, jag hatar verkligen när det blir torrt och svart och förkolnat som det ofta blir.
Mycket bättre att äta inne vid matbordet i lugn och ro, och sedan kan man ta kaffet och/eller drinkarna i trädgården.
