Vilka kostnader medför NATO för nationen?

Då vi aldrig haft någon riktig debatt eller utredning om NATO-medlemskapet är det fortfarande ganska oklart för mig vad det innebär i praktiken för våra nationella finanser. Jag är medveten om 2,5% åtagandet, men förutom det, är det ytterligare kostnader som tillförs? I så fall, vilka summor talar vi om?

Eventuell debatt för och emot NATO kan vi gärna ta i en annan tråd, här handlar det om de nationalekonomiska konsekvenserna av ett medlemskap.

Målet är att minst 2 % ska gå till försvaret. Få länder i NATO kommer upp i detta. Ska jämföras med Sveriges försvarsutgifter på 1970- talet som var runt 5%. Vi får alltså en halverad försvarskostnad :-)

Oavsett om vi är med i NATO eller inte så skulle försvarsutgifterna fram till 2030 vara runt 2,5%. Med ett oroligt närområde så kommer vi med stor sannolikhet överträffa 2%-målet under de kommande åren.

Sen kan man alltid diskutera vad som ingår i försvarsutgifterna. Om det bara är det militära försvaret eller om man även ska inkludera hela samhällets kostnader för att stärka sin förmåga. Det blir extra viktigt nu i samband med klimatvariationen med högre värme och kraftigare regn och risken för torka.

Nu när räddningstjänsten ska dimensionerna för krig är chansen större att klara vanliga naturkatastrofer.

Vilket skitsnack, att säga vi får halverade försvarskostnader om vi går med i Nato är ju en ren lögn.

Varför ens jämföra och blanda in vad vi hade för försvarsbudget mitt under kalla kriget för 50år sedan..

Skulle tro att verkligheten är mycket mycket högre.

Nu var det här dock inte alls vad jag efterfrågade. Jag undrade vad vi får för nationalekonomiska konsekvenser FÖRUTOM åtagandet i försvarsbudgeten.

Bidrag till NATO-budgeten, löner och bikostnader för de personer/adm som skall sköta kontakterna, uppgradering och anpassning av militära system, kostnader för deltagande i NATO-operationer, NATO-övningar, anpassning av infrastruktur (hamnar/flygplatser etc
Hur mycket det är vet jag ej men det kan ju vara en bra investering för att få bättre effekt av de enorma kostnader vi har redan idag som, jag befarar, är ineffektivt använda men höga.
Sedan får man väl dra ifrån de kostnader som minskar. Vi har ju redan idag kostnader för samövningar och samordning av materiel.

Att som under kalla kriget ha ett svenskt försvar som självständigt skulle kunna motstå ett anfall är oerhört dyrt.

Då är ett medlemskap i en försvarsallians som NATO mycket billigare.

När vi går med i NATO kommer vi se tillbaka på nutid som: Epoken när Sverige inte kunde försvara sina gränser.

Svar på frågan finnes här:
https://www.nato.int/cps/en/natohq/topics_67655.htm

Åtagandet är:
2% av BNP på militären + bidrag till "common fund" i relation till BNP cirkus 3.3 miljarder USD.


"NATO has annual budgets and programmes worth around EUR 3.3 billion, which inter alia support its permanent military command structure, enable its current operations and missions, and provide essential military infrastructure (including air and naval basing facilities, satellite communications, fuel pipelines, and command and control systems). This represents 0.3% of total Allied defence spending. This direct funding comes principally in two forms: common funding and joint funding. It can also come in the form of trust funds, contributions in kind, ad hoc sharing arrangements and donations."

Läge att köpa aktier i SAAB / BAE

De "nationalekonomiska konsekvenser" som en fördubblad försvarsutgift ger är iofs inte så illa som det ser ut. För nästan alla dessa pengar stannar inom Sverige, utöver någon mindre import av försvarsmateriel. Eftersom alla kostnader i Sverige i princip har 50% skatt så får staten genast tillbaka hälften.

Synd att inte privata företag driver armeer och flygvapen. Givet investeringsläge när staten lägger in nästan 50 miljarder kronor till per år. I USA går en enormt stor del till privata försvarsindustrin.

Som man säger så är det inte försvarsmakten som går med i NATO utan det är Sverige som gör det.

Som en del av vårt åtagande är att ha ett tillräckligt försvar för att klara oss själva. Artikel 5 är bara en "tilläggsförsäkringar".
Det gäller både civila samhället och det militära försvaret.

Vi har helt oberoende av NATO-anslutningen kommit fram till att vi behöver stärka vår förmåga att klara ett militärt angrepp. Det är ett arbete som ökat de senaste 9 åren efter Rysslands anektering av Ukraina 2014.

Nationalekonomiskt sprids kostnaderna på många olika konton. Exempelvis kommunerna som gör mer arbete för att trygga vattenförsörjning, förstärkt räddningstjänst. Sjukvården som bygger större lager av sjukvårdsmateriel. Kraftbolag som gör åtgärder för att minska risken för strömavbrott.

Idag går ca 81.2 mdr till försvaret. Och det är ca 1.36% av BNP.
Skall man upp i 2% blir det en ökning till ca 119,2 mdr.

Så där har vi en kostnad iaf.
Om det är en kostnadsökning eller inte beror på betraktelsesätt och hur överheten väljer att hantera situationen. Om staten bara allokerar om användningen av stöldgodset så är det ingen kostnadsökning. Dvs vi, folket, plundras inte mer än tidigare. Och plundringen (skatten) ser man som en kostnad.

Men det beror på hur överheten gör med försvarsutgifterna. Den kan ju öka skattekvoten och då plundras vi mer (och kostnaderna ökar).

Och det är staten det. Men frågan gällde nationen.
Och för nationen kan det ju bli mer kostnader.

T ex om försvarsindustrin i nationen ökar på med större utvecklingskostnader för nya vapen, så är det en kostnadsökning. Nu kan då någon förvirrad person som inte läst trådstarten ordentlig invända att företagen får ju då förhoppningsvis större intäkter. Det är helt riktigt. Men off topic. Frågan i trådstarten gällde kostnader. Inte intäkter. Inte lönsamhet.

Kostnader alltså. Ibland kan det blir lite stolligt att bara fråga om kostnader. Vilket jag belyser här.