Journalisten: Svenskars engelska är obegriplig

Jag tycker dock att unga svenskars engelska blivit lite sämre. Det känns som om de försäker prata slangengelska men utan att behärska grunderna vilket gör att slangen används felaktigt. Jag tror det är sociala mediers fel samt youtube där folk pratar felaktig engelska så felaktig slangengelska blir grunden de lär sig istället för som oss äldre som lärde oss korrekt engelska från filmer m.m. där de åtminstone använde korrekt grammatik och inte sa assåohmygaawd varannan mening.

Tror inte att du frågat mig om en osthyvel. Du kanske blandar ihop användare.

Vi lärde oss engelska i fjärde klass och jag valde tyska i sjunde klass.

Intressant själv började jag läsa engelska I 3an och som du tyska I 7an. Som 60talist.
Att jag frågade om osthyveln så är det en slamkrypare i tråden.
Vad var orsaken till att ni var så efter I din grundskola gällande engelskundervisning?

Jag begriper inte varför svenskar verkar hamna i så många sammanhang i sitt hemland där de behöver tala engelska. Det viktigaste för en person verksam i Sverige och med intresse för sociokulturella mekanismer är ju att behärska svenska på ett sätt som fångar och återger psykets finaste skiftningar.

Gissar att det handlar om hur politiker försöker ändra skolsystemet och de direktiv skolväsendet får. Men jag klarade mig väl och är i princip flytande när det kommer till engelska och kan både hjälplig tyska och spanska.

Bra för dig. Men tillbaka till trådens ursprung och ditt ganska onyanserade utsaga.

Nummer ett, min erfarenhet att svensken som helhet hanterar engelskan ganska OK jämfört med de flesta ej engelskspråkiga länder.
Sen finns det olika kunskapsnivå mellan generationer.
Min erfarenhet är att folk födda efter 1950 har en ganska OK nivå, sen varierar det men det jag observerat att 80 och 90talister(Då jag jobbar innom en miljö som kräver högskoleexamen har vi inte fått in så många födda 00 talet än).
Är att de är mer självsäkra då de anser sitt amerikanska uttal är bättre än tidigare generationer, men faktum är att de har bekymmer med innehållet och framför allt har problem med skriven engelska
Nu är jag nog lite miljöskadad efter 30år och det faktum är att jag i omgångar pendlat till olika olika länder som UK, USA, Tyskland och Spanien.
Men det jag observerat att ni juniorer börjat tappa grundkunskaperna till förmån för ett amerikanskt uttal.

Det är inte ovanligt att höra den åsikten, men den betyder i sig inget annat än att det är just den talandes svenska som är bristfällig. Svenska språket som sådant har inte ett dugg sämre uttrycksmöjligheter än engelskan - de uttrycksluckor som det ena språket har är ungefär lika stora som det andras.

Jaså.
Då kan du ju ta och översätta "savoury" åt mig.
Det är finska individer som har berättat det för mig för övrigt.

Det där beror allt på. Min morfar, född 1899, talade en grammatiskt mycket korrekt engelska med ett stort ordförråd. (Hur många här i tråden skulle våga sig på att använda "constitutional" korrekt som substantiv?) Däremot hade han en tung svensk brytning, eftersom uttal inte var viktigt i dåtidens undervisning i främmande språk, och skulle därför förmodligen ha betraktats som högst okunnig i engelska av dagens yngre svenskar. Men engelsmän hade inga problem med att förstå honom, och han inga problem med att förstå engelsmän.

Exakt. Men språk är inte översättbara. En sten på en svensk åker är en "sten" inte en "stone". Det finns säkert 15 olika ord för olika öar och sjöar på svenska medan tyska är mycket fattigare. Så klart har engelska säkert 30 olika ord för slamm i Ganges flod i Indien, vilket har sina förklaringar.
Men grammatiken är en annan sak och engelska är ohyggligt förenklad vilket både är bra och dåligt. Men det impar därför inte särskilt mycket att kunna engelska. Eftersom det är så basic, så lätt så alla t o m de mest extrema infödingarna kan prata det, så är det inget att kunna.

Dessutom vädligt fult. Engelsmän och amerikaner älskar franska för de tycker det låter så fint, men kärleken är verkligen obesvarad för fransmän tycker engelska är fult.

Ett enstaka ord säger ingenting. Som jag sa, båda språken har uttrycksluckor, bara ungefär lika många var. Du kan översätta "martall" tillbaka. Men det är inte särskilt svårt att översätta "savoury" - man måste bara översätta det med olika svenska ord för olika kontexter. Ett svenskt ord som täcker upp ganska många av betydelserna för savoury är smaklig, som både kan användas i den konkreta betydelsen välsmakande och i den överförda, som i an unsavoury character - en mindre smaklig figur. I andra sammanhang som har med smak att göra kan det lämpliga vara en mer avgränsad översättning än smaklig, till exempel fyllig, välkryddad eller med bra sälta, beroende på vad det är som savoury ska täcka i just den kontexten.
Deras kunskaper i svenska är givetvis ännu sämre än unga människors i Sverige, så deras uppfattning om det svenska språkets bristfällighet kan naturligtvis lämnas utan varje avseende.

Vad gäller trådens huvudfrågeställning är svenskar fullt klart duktiga på engelska som andraspråk - det är nog bara holländarna som slår oss därvidlag. Men det är just engelska som andraspråk, det. Det som är problemet är inte att svenskarnas kunskaper i engelska är dåliga, utan att svenskar ofta tenderar till att överskatta dem, och tro att de har förstaspråkskompetens i engelska. Och det har väldigt få svenskar. Försök att lösa ett engelskt korsord, så får ni se hur pass mycket modersmålskompetens ni har på engelska!