Citat:
148 Volt DC låter mycket, men det kan ju ha varit för strålkastarnas skull ?
48 Volt brukar vara standard på alla fartyg ute på däcket.
En läckström på 48 Volt kan människokroppen vanligen tolerera.
Det vore taktiskt att stoppa batterierna i ett oljebad på, så vis blir de tryckutjämnade.
Men trots det så kan de spricka av vattentrycket.
Och detta kan ha orsakat kortslutning
Citat:
På tal om ingenting och allting, lite spekulationer så här på morgonkvisten.
Om meddelandeloggen är äkta och jag skulle tro att den är det, så hörde dom ljud från aktern vilket fick dom att avbryta dykningen. Jag har suttit och funderat på om det var delar av den yttre utrustningen som gav vika först men jag börjar nu luta åt att det var kolfiberskrovet i aktern som började delaminera.
Jag tror att ubåten dök för hastigt. Grundkonstruktionen med kolfiber var vettlös redan från första början men om dom hade dykt i en lugnare fart så hade dom gett laminatet mer tid att jämna ut sig och ta upp tryckförändringarna. Sedan att det var en vettlös konstruktion för dom här djupen och att ubåten lika gärna kunde ha imploderat på nästa tur eller turen efter det även om dom dykt i en lugn takt det är en sak för sig.
Så varför dök dom så snabbt? Mänskliga faktorn skulle kunna förklara det nöjaktigt. Någon hade "Go fever" och i stället för att i lugn och ro kanske två personer som räknade ut hur mycket ballast som krävdes för dyket så var det bara en person som räknade ut vikten och den personen ville åka ner för att få lite intäkter till bolaget.
Varför blev A-bussen överbelastad?
I en av dom många videosnuttar jag sett så hade dom lite kontaktproblem vid vissa djup. För att komma förbi olika lager med högre densitet i vattnet så var dom tvungna att använda motorerna för att kunna dyka. Det störde i bland ut kommunikationen som jag förstått det.
Låt oss nu i stället tro att ubåten var för tung? Då skulle jag tro att piloten såg det och i stället för att tvinga ner ubåten så försökte han förgäves hålla sig flytande och med det överbelasta A-bussen.
Varför avbröt han inte dyket genom att släppa ballasten tidigare? Jag skulle tro att det handlade om ekonomi, för att rädda bolaget så behövde han dyka, han behövde intäkterna för att kunna hålla sin dröm levande. Med lite bättre ekonomi i bolaget så hade han inte behövt snåla med materialen, han skulle kunna ha valt att bara dyka under optimala förutsättningar. Som det var nu så behövde han snåla på både materialval, supportfartygen och så vidare.
Om meddelandeloggen är äkta och jag skulle tro att den är det, så hörde dom ljud från aktern vilket fick dom att avbryta dykningen. Jag har suttit och funderat på om det var delar av den yttre utrustningen som gav vika först men jag börjar nu luta åt att det var kolfiberskrovet i aktern som började delaminera.
Jag tror att ubåten dök för hastigt. Grundkonstruktionen med kolfiber var vettlös redan från första början men om dom hade dykt i en lugnare fart så hade dom gett laminatet mer tid att jämna ut sig och ta upp tryckförändringarna. Sedan att det var en vettlös konstruktion för dom här djupen och att ubåten lika gärna kunde ha imploderat på nästa tur eller turen efter det även om dom dykt i en lugn takt det är en sak för sig.
Så varför dök dom så snabbt? Mänskliga faktorn skulle kunna förklara det nöjaktigt. Någon hade "Go fever" och i stället för att i lugn och ro kanske två personer som räknade ut hur mycket ballast som krävdes för dyket så var det bara en person som räknade ut vikten och den personen ville åka ner för att få lite intäkter till bolaget.
Varför blev A-bussen överbelastad?
I en av dom många videosnuttar jag sett så hade dom lite kontaktproblem vid vissa djup. För att komma förbi olika lager med högre densitet i vattnet så var dom tvungna att använda motorerna för att kunna dyka. Det störde i bland ut kommunikationen som jag förstått det.
Låt oss nu i stället tro att ubåten var för tung? Då skulle jag tro att piloten såg det och i stället för att tvinga ner ubåten så försökte han förgäves hålla sig flytande och med det överbelasta A-bussen.
Varför avbröt han inte dyket genom att släppa ballasten tidigare? Jag skulle tro att det handlade om ekonomi, för att rädda bolaget så behövde han dyka, han behövde intäkterna för att kunna hålla sin dröm levande. Med lite bättre ekonomi i bolaget så hade han inte behövt snåla med materialen, han skulle kunna ha valt att bara dyka under optimala förutsättningar. Som det var nu så behövde han snåla på både materialval, supportfartygen och så vidare.
Enda sättet att ta reda på detta är nog att bygga flera replikor och provdyka med dem tills de spricker och imploderar. Då har man ett slags stressdiagram som visar om laminatet behöver tid på att anpassa sig.
Jag antar att det inte behöver det, man ska kunna dyka rakt ner på kort tid.
Om laminatet skulle vara ett idealt material men det är det ju inte.
Men anser då att hela idén är dödfödd från första början därför att kolfiberlaminat knappast uppvisar den önskvärda elasticiteten vid alla typer av belastning i dessa sammanhang.
Ungefär lika klyftigt som att bygga flygplan i armerad betong. Betong är visserligen starkt om det används rätt, men det blir för klumpigt och tungt.
Man får allt hitta på några otroligt starka jetmotorer till flygande hus eller flygande skyskrapor i så fall
Eller ett tidigare okänt raket bränsle, typ
Stockton tycks helt klart att ha använts sig av den välkända ingenjörsmässiga approximationen som antas i början på alla hållfasthetskurser att en liten cylinder uppvisar samma trycktålighet både inifrån som utifrån, ifall de är gjorda av stål eller något liknande.
Men det gäller alltså inte för sådana laminat som kolfiber.
Och inte heller när cylindern blir större.
Vet ej om glasfiberskrov har använts för några ubåtar överhuvudtaget ?
I så fall så måste de ha interna spant för att förhindra buckling.
Utom för de knarkubåtar från Colombia och Mexico varav många av dem är byggda i glasfiber, men de kan man knappast kalla för ubåtar heller ?
