Citat:
Ursprungligen postat av
L-P-I
Djuroffer existerar som en del i en levande satanistisk tradition och är en del av lärorna som har publicerats offentligt av ett tempel.
Satanism existerade ju inte i någon riktigt organiserad form innan 1900-talet. Jag har för mig att Faxneld sätter FS som den första riktiga organiserade orden och hans argument är ganska vettigt. Men det beror väl kanske lite också hur man definierar satanism vilket beror på vilket perspektiv man har.
Mitt perspektiv på satanism och satan är att det är något som är i motstånd till den skapade ordningen vilket gör att mycket av hedendomen är långt från satanism som jag ser det eftersom man i många former dyrkar den/de skapande gudomarna (Jag har av samma orsak svårt att kalla FS för satanister).
Sedan så var det ju först när vi blev protestanter som många av de gamla hedniska sederna blev något negativt och katolska kyrkan var faktiskt mer tillåtande kring den forna seden.
Att sammankoppla hedendom och satanism är att förenkla det något är väl min poäng helt enkelt. Det beror också på vilket perspektiv man har.
Om jag förutsätter att du med "FS" menar "Fraternitas Saturni," eller ?
Jag har svårt för att tolka det ordenssällskapet som så mycket annat än en något kreativ variant av samma frimurareinspirerade ordenssällskap som var så på modet vid samma tid, runt om i Västeuropa.
FS var mer inspirerade av tantrisk yoga, och försökte sätta in den i det "västerländska esoteriska ritual-perspektivet."
Men jag ser dem inte som "satanistiska."
"Djuroffer" praktiserades ju förvisso på Hati, med dess statsreligion "Voodoo" men inte ens Pasquallys blandning av Voodoo-teman och symbolik, på det frimureriska initiationssystemet och den västerländska esoterismen, hade ju så mycket med djuroffer.
Det var mest det sexuella som utövade lockelsen, som var det "sataniska" alltså.
När jag kallade de hedniska, förkristna religionerna för just "Sataniska" så var det ju med tanke på hur de dåtida kristna missionärerna och religionskommentatorerna beskrev det.
De försökte ju hitta jämförelser mellan de förkristna gudagnistorna, osv, med den kristna mytologins djävulska motsvarigheter.
Och under lång tid så skulle ju vanligt vardaglig folk använda sig av bibliska djävulsnamn på urgamla lokala gudomligheter och väsen.
T.o.m. Oden var ju ett annat namn på Djävulen.
Vättar kallades smådjävlar, eller på svenska "Puggar."
För övrigt ett namn som var lika över stora delar av den nordvästeuropeiska kultursfären.
Så nära vår egen tid som min egen morfar, tex, brukade ju kalla Svampar för "Puggehattar" ...
Dvs "Djävulshattar."
Utanför byn Oxie, var jag delvis växte upp, fanns en liten sjö som kallades "Puggesjön" (idag kallad Arriesjön istället). Men det var alltså "Djävulssjön" då alltså ... och får mig att fundera litet över huruvida den hade använts som offersjö. Den ligger iaf precis bredvid en "högliknande" höjd, (Gavelbjär).
Tänk också på det där med Blåkulla, och häxornas orgie där med Djävulen.
Så offer, särskilt djur- och i synnerhet Människooffer, var ju en standardvara i den förkristna perioden.
Men det blev totalbannlyst med kristendomen.
Så inte så konstigt att det som praktiserades under den förkristna perioden kallades för Satanism.
Det har alltså aldrig funnits någon annan "Satanism" än den förkristna offerkulten.
Det som folk idag håller på med, har ju ingen historisk motsvarighet.
Det finn sju inte ens några tabun längre att bryta, trots att det är vad som anses vara huvudsyftet med "Satanism."
De moderna "Satanisterna" vare sig vill, eller vågar, ju ens offra djur, och ännu mindre människor.
Är det ens Satanism utan offer, liksom ...
Ändå verkar det, faktiskt, finnas någon slags pervers längtan hos, alldeles för många, om något i den stilen. Se bara hur populärt det varit med "Vampyr-berättelser" ... och vad är väl det egentligen om inte just människooffer. Med löften om evigt liv för den som låter sig offras, eller för att behålla sitt eviga liv genom att ta andras liv.
Jag tror att många har en inre längtan efter det, fast den längtan inte vågar sträcka sig hela vägen fram till det medvetnas granskande blickar.
Men i hemlighet kan de ändå njuta av sagor, berättelser, myter, osv ...
Vet du ...
Jag hörde en sång för inte så länge sedan, av bandet "Ghost."
Låten heter "Year Zero" och refrängen skrålar ut "Hell Satan."
Kan du ens Föreställa dig vad biskoparna då, för tusen år sedan, hade trott om de fått reda på att om tusen år in i framtiden så kommer hela ... 50-tusen personer stå och Vråla ut "Hell Satan" i kör ...
Varje konsert, varje arena eller festival, med många tiotusentals människor varje kväll som alltså står och vrålar för sin slungors full kraft - "Hell Satan."
Jag tror att dessa herrar Biskopar, för tusen år sedan, eller ens bara 500 år sedan, nog hade fått direkt hjärtinfarkt vid blotta tanke på något sådant.
Men ... det blev ju exakt vad som skulle komma att hända.
Bisarr är vår mänskliga historia. Det går fan inte att förutspå någonting ... =)