Läkemedelsbehandling mot ångest

Efter en tid på behandling så har min ångest börja ta över mitt liv totalt, som matar mig med zoplikone på nätterna för jag ska kunna sova om nätterna, visst det hjälper mig att sova men vaknar likförvannad med ångesten och måste leva med den dagtid. Öppnade mig helt för sköterskan på hemmet, berättade allt om min uppväxt, och hur mitt liv blev som det blev i tårar. Hon verkar förstå hur jävla dåligt jag faktiskt mår och verkar mer eller mindre var beredd att hjälpa mig med psykofarma som krävs för att jag skall må bättre.

Jag är inte ute efter att gå omkring blbg hela dagarna, eller det är det sista jag vill rättare sagt, det är just därför jag sökt mig till behandling, men och andra sidan kan jag inte gå runt och må såhär heller. Ett kontrollerat beroende har jag med andra ord inga problem med att dra på mig, så länge det dämpar min ångest. Det är ångesten som ledde mig in i min självmedicinering som ledde till mitt mittbruk i längden...

Men till min fråga. Vad skulle expertpanelen här på flashback rekommendera att jag skall försöka få utskrivet. Kraven är lixom att det ska fungera i så pass svaga doser att jag inte blir nämnvärt påverkad av dem, jag ska alltså fungera i det dagliga livet, sen ska man kunna köra med samma medicin en längre tid..

Som sagt ett kontrollerat beroende är inga problem för mig då jag levt hela mitt vuxna liv men total kaos okontrollerbart beroende av diverse preparat (allt från amfetamin till alkohol).

Svara inte bara typ "benzo" och inget mer utan vilken benzo och varför just den om du menar på jag ska satsa på benzo och motivera.

Själv funderar jag på pregabalin.

Jaja tacksam för hjälp.

PS. Bespara mig kommentarer om att ta mig i kragen osv det var då jag försökte göra det ångesten slog ner mig.

Inderal hjälpte mig

Om jag var din läkare så hade jag skrivit ut ett recept på diazepam (stesolid) 10 mg 1-2 ggr/dag eller vid behov. Det är en rätt bra medicin som har lång halveringstid. För många försvinner ångesten helt och hållet och man blir mer produktiv och får saker gjorda. Du kan ju fråga din läkare nästa gång ni träffas.
Hoppas att det löser sig för dig,inget roligt att ha ångest hela tiden.

https://www.fass.se/m/produkt/200711...lic/tabproduct

Quetiapin

Man börjar ju sätta över patienter på detta läkemedel för sömnen (inom psykiatrin). Verkar fungera för många. Kan vara en idè. Prata med dom.

Det finns en en föreställning om att Klonazepam är en benso som många kan gå på år ut och år in utan att utveckla någon toleransökning, jag har läst flera här på forumet som intygat det. Jag själv har ingen erfarenhet om det är så i ett längre perspektiv. Och då främst mot GAD om jag förstått det rätt. Jag har själv ångest mer eller mindre 24/7 och jag nämnde en gång klona för min läkare då jag som jag tidigare beskrev att jag hört att man kan gå på det en längre tid utan att utveckla tolerans samt ha effekt. Fick som svar att "nej det där är rena råttgiftet". Kanske har läkaren rätt, jag vet faktiskt inte. Rent kognitivt är det inte gynnsamt (mer när det kommer till högre doser), men det är knappast ångest heller.

Men när det gäller lyckad långtidsbehandling så är det den enda jag hört där det fungerat. Annars kanske Diazepam men där sker just toleransutveckling och jag har inte hört många som går på det dagligdags år ut och år in, men det finnns säkerligen de som jag gör det också enligt ordination.

Hittar du ett sätt att lösa det utan att påbörja en livslång benso-behandlings så ta för guds skull den möjligheten först.

Men jag fattar hur det är, ibland orkar man bara inte mer och vill få det löst direkt och har ingen lust att längre försöka lösa det på annat sätt, och då slår benso allt.

Styrketräning.

Prova att träna på 30 % men varje dag (armar en dag, ben en dag, mage och rygg en dag, löpbandet en dag, repetera).

Träna på 30 % så orkar du alltid gå till gymmet nästa dag.

Oavsett hur hårt du körde dagen innan. Eftersom, du körde ju inte hårt. Endast 30 %.

Och prova att starta en förening med dina grannar. Ni träffas en gång i veckan och fikar.

Jag tror all ångest botas om man har en människa att prata med dygnet runt. En människa man tycker om.

Plus spiritualitet.

Prova att bli vän med Gud.

Lycka till

Man kan börja med den milda ångestdämpande medicinen buspiron. Effekt inträder efter 2-4 veckor, varför medicinen i sig inte är särskilt populär jämfört med direktverkande kandidater.

Nästa steg kan vara en SSRI, men jag råder egentligen inte patienter att påbörja ångestdämpande medicinsk behandling via SSRI's, eftersom att man tyvärr kan bli smärre apatisk och avtrubbad. Det finns bättre alternativ, särskilt om depression i sig saknas i symptombilden.

Att anta att man kommer att få bensodiazepiner utskrivet är naivt, förskrivningen nuförtiden är mycket restriktiv. En sköterska är inte insatt, kompetent, eller kan ö.h.t. inte förskriva tyngre mediciner, särskilt inte narkotikaklassade sådana. Men om vi leker med tanken är 0,5 mg ED Xanor (alprazolam) väldigt effektivt. Detta kan man ta innan sänggående, och kommer då att vara rätt "sharp" i skallen vid uppvaknande utan direkt dåsighet. Ångestdämpande effekten håller sedan i sig under merparten av dagen.

Jag har svårt att se att gabapentin eller neurontin är aktuellt här. Klart att man kan testa. Men svårt att se att det kommer föreskrivas vs ångest om du inte provat andra klasser av ångestdämpande mediciner tidigare. Tyvärr brukar SSRI's vara ett förstahandsval.

Zoplikon i sig förskrivs vid insomningsproblematik. Däremot är ämnet en z-analog och fungerar snarlikt en bensodiazepin. Toleransökning ses fort, och tolerans kan ses i samband ihop med bensodiazepiner, vilket leder till att effekt kan utebli. Toleransökning hos z-analoger sker mycket fortare jämfört med bensodiazepiner. Z-analogerna kan generera ångestdämpande effekt, men p.g.a. sin rätt korta halveringstid sitter inte effekten i särskilt länge.

Bensodiazepiner är annars fantastiska mediciner, men man ska inte snöa in sig på dessa som en quick fix om man inte provat andra typer av mediciner innan. Det är också inget som bör användas vid långtidsbehandling (över 3 månader). Vid långtidsbehandling av bensodiazepiner så börjar en del fula biverkningar dyka upp, immunförsvaret blir ofta lidande och depression kan ses.

Mediciner som zolpidem och zopiklon är ingen lösning för långtidsbehandling heller. Tolerans uppstår fort, bara efter några dagar. För att få samma effekt måste doshöjning ske. Man måste cykla dessa mediciner. Det optimala bruket för dessa typer av mediciner är sporadiskt användande eller vid t.ex. skiftjobb.

Man kan titta på mediciner som t.ex. hydroxyzin, svag ångestdämpande medicin med sedativa egenskaper. Lågdos här kan fungera innan sänggående. Mirtazapin kan även vara intressant, dock lång halveringstid varför dåsighet dagen efter kan ses.

Att prova buspiron redan imorgon är dock mitt tips. Det är en gammal klassiker som tyvärr fallit i glömska. Ofta är det en hit eller miss. Den har mycket få biverkningar och är i sig en säker medicin som är värd att testa.

Voxra kanske. Tycker den hjälper mig och jag gillar tjack. Äter en ganska låg dos i kombination med inderal sedan tidigare.

Vad har du ångest över om man får fråga

Många medikamenter för ångest skapar mer ångest. Vänd dig till alternativmedicin istället. Jag tar CBD i rätt höga doser, samt försöker träna och äta rätt. Umgås med kärleksfulla människor.

Försöka kan han ju men läkarna har blivit extremt mycket mer restriktiva med benso bara de senaste åren. Nya vårdprogram som stipulerar i princip bara tillfällig användning vid verkliga livskriser, inget man ska vaneknapra. Man kan tycka vad man vill om det men så är det. Ni som tar detta regelbundet får räkna med ultimatum framöver.

Har svängt i frågan och tycker att det är positivt att de skriver ut mindre ångest och beroendeframkallande mediciner. Tyvärr prackar de på folk annat, som skadar mer än det hjälper. Läkemedelsbolagen är inga altruister.