"Utan resultat"

Jag vill härmed belysa någonting som retar mina ögon i stort sett varenda dag, nämligen när jag läser att någon utfört någonting "utan resultat". Alla handlingar resulterar i ett resultat.

T ex
http://www.aftonbladet.se/vss/nyhete...861450,00.html

Det är klart som fanken de fick ett resultat, även om det var inte var det som de förväntade sig.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=361858

Resultatet var att UD sket i larmet!

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=320&a=148558

Man kan undra om skribenten har sökt några jobb ö h t om det inte blev några resultat.

Denna språkliga tokighet verkar vara ganska utbredd. Är det någon annan som är känslig för uttrycket?

Ett korrekt uttryck i samtliga tre exempel vore »utan framgång«. Samtidigt tror jag att »utan framgång« är en alltför rak formulering. Särskilt när man skriver om sina egna tillkortakommanden, så kunde ordvalet »utan framgång« låta som ett medgivande att försöken varit halvhjärtade.

Har man ringt en person en gång och linjen var upptagen, så kan man med gott samvete säga att man har ringt »utan resultat«. (Även om resultatet var att det tutade upptaget, enligt grens modell.) Att medge »utan framgång« är statusmässigt självmord. Man har blivit avsnäst av en sekreterare eller liknande kanske.

Uttrycket »utan resultat« är samma andas barn som när någon säger att han/hon »gick själv« på bio, eller »bor själv« i en trårummare. Det är lite för starkt att säga att man gick ensam på bio. Att bo ensam skulle kunna antyda att sambon sjappat.

De flesta går själv till biografen, med eller utan kompis. Ändå har man gått själv när man gått ensam på bio.

Jag gillar denna rätt mycket. Så mycket att jag sparat länken i två år nu

"Det var omedelbart oklart vad som hänt."
http://www.aftonbladet.se/vss/telegr..._852__,00.html

Tydligen skämdes skribenten så mycket att han fick sitt namn borttaget från notisen. Men jag vill minnas att det var journalisten med ett tyskt efternamn (kommer inte ihåg det just nu)