Final Fantasy XVI

Aldrig sett så mycket blod i ett FF spel tidigare.

Sjukt roligt att det finns så mycket sido-quest att göra, samt att det kommer nya sido-quest när du progressar i spelet.

5/5 fiskpinnar.

Då var spelet avklarat. Vilken resa! GotY-material? Ja, vilket annat år som inte är fullknökat som detta med ännu starkare kandidater, men med spel som Zelda och RE4 remake, och potentiellt Spiderman 2 och andra jsg inte kommer ihåg nu, så blir svårt även fast detta är helt fantastiskt, då tidigare ligger på en helt annan nivå.

Nä, jsg står fast vid att stridssystemetr en bra grund för framtida Final Fantasy, däremot hade man gärna fått byta karaktärer i ens party, lite i stil med hur det funkar i FF7-remaken, istället för att man växlade eikon på Clive. Tänk att man hade sprungit runt med de karaktärerna man gör i spelet, men där de hade haft förmågorna istället och man hade bytt till att styra dem istället. Då hade man kunnat diversifiera deras basutbud av attacker också. Någon hade kunnat vara en caster, någon hade kunnat vara en dragoon osv osv.

Vilka setpieces alltså! Man kände sig nästan som ett barn på julafton när man slogs mot .

Lite väl lätt kanske. Jsg dog bara en gång under hela spelet, och det svr mot som var ett snäpp svårare än typ alla andra bossar, utom möjligtvis sista.

Gillade storyn. Den började som ett medeltida drama med intriger och krog mellan nationer och slutar med...ja, ni får se men skiftet är väldigt typiskt Final Fantasy där det går från mindre konflikter till att helt plötsligt handlar om att rädda världen från att sluta existera.

Clive är nog en av mina favorithjältar i serien. Skurken kändes dock lite meh och saknade karisma.

9/10 chocobos får det av mig

Då har man äntligen klarat av detta äventyr och det som genomsyrar detta spel är nostalgi som är ledmotivet.
Det är som att historien hela tiden blickar bakåt fast man går framåt..

När det gäller spelmekaniken så blir det ganska genomskinligt och tjatigt efter ett tag. Man är snabbt op med sina eikons och skill och ju mer historien lider desto mer känns spelet som en transportsträcka. Spelets största styrka är att det finns egentligen inte så mycket som egentligen stör vilket annars är vanligt i Final Fantasy-spel...

Spelets största svaghet är tyvärr storyn som i början är fängslande men tyvärr dör ut i mitten av spelet. När de intressanta karaktärerna försvinner en efter en...
Ultima fångar aldrig ens intresse likt politisk intrig a la Game of Thrones...

Det är också tråkigt att det finns så lite secrets i detta spel. Det finns egentligen inget större incitament att göra Monster Hunts mer än att samla ihop craftings till ett bättre vapen...I tidigare Final Fantasy -spel blir man rikligt belönad och man får möjlighet att upptäcka hemliga bossar etc..
Sidequests är många men få håller hög nivå och egentligen ingen når upp till Witcher 3 som satt standarden här.

Final Fantasy 16 landar på en stabil 8 av 10, välgjort och fängslande (i början), för att likt en förbrukad Bearer rinna ut i sanden...
Långt ifrån de bästa Final Fantasy-spelen men samtidigt välkomnande för nybörjare som aldrig spelat Squares spel...För egen del lite väl simpelt...Och väldigt automatiserat och aningen sterilt...Allt känns så uppdukat och serverat..

Fan vad skönt! Blir att köpa till julledigheten.

De första typ 30 minuterna var iallafall riktigt tunga och en öppning som fångade mitt intresse på ett sätt få spel gjort. Musiken. Grafiken. Hur storyn berättad/striden.

Mer kan jag väl inte skriva om FFXVI än. Är kanske 2-3 timmar in nu. Lugnet efter stormen…

Spelet inleder mycket starkt och peakar i mitten för att sedan tappa rejält!

Kommer nog ha en del och säga om detta spel känner jag när countern på PS5 säger 70% in i spelet. Delar väl upp det i omgångar så det inte blir WoT. Börjar med musiken som jag hört tillräckligt av nu för att bedöma.

Delar upp det i två.
Battlemusiken. Gudomligt bra. Både vanliga strider och mot bossar, notorious targets. förtjänar speciellt nämnande. Sån jävla hypad man blir när den spelas. Visar hur mycket musik kan göra för att höja upplevelsen. Hade inte varit samma sak utan så bra tracks. Påminner om Shadow of the Collosus. Episka bossar ja, men utan så bra musik hade det inte varit samma sak.

Övriga musiken då? Ytters medioker. Både när man går igenom dungeons. Towns. Världen. Ingenting som fastnar. Och där brukade ju Final Fantasy vara kung.

Så ja lite mixat blir det. Vet att det är FF14 kompositören som gjort mesta av musiken. Inte spelat det men hört en del av musiken och den är jävligt grym. Ingen fullträff i XVI men får absolut godkänt och står för spelets höjdpunkt i mitt tycke hittills.

Klar med spelet igår. Påbörjat Final Fantasy mode i ngplus. Kör del 2 i min sammanfattning av Final Fantasy XVI upplevelsen. Och börjar med.

Grafik
Lätt det snyggaste spel jag spelat. Men spelar inte så mycket AAA spel nuförtiden så säger kanske inte så mycket. Men underbar spelvärld och utforska. Inte open world men vissa kartor ändå ganska stora och älskar hur dom hållt sig ifrån Ubisoft sjukan. Inget kladd på kartan. Inga trista side objectives utan jag rider i lugn och ro på min chocobo från A till B och njuter av utsikten. Precis så det ska vara. Och låt mig tillägga att spelet tekniskt är superbt. Inte en glitch. Inga grafiska problem. Flöt på grymt i graphics mode. Annars brukar jag köra performance.

Combat
Ett av spelets svaga punkter. Har blivit än mer buttonmash än VIIRemaken. Där fick man fundera mer på att använda rätt materia för att stagger sin fiende. Inte här. Samma loop. Masha attack sen unloada alla Eikons. Kanske att man har en Eikon ability för stagger. Men då kan man använda samma på alla.

Blir extremt tröttsamt och repetitivt. Vilket man framförallt märker av på Final Fantasy mode i ngplus. Skippar cutscenes. Ens horden fiende efter andra. Gå/Sprina lite. Rinse and repeat.

Det enda som ”räddar” denna del är en del episka strider/scener i bossfighter. Plus den helt sinnesjukt bra musiken som totalt fastnat skallen.

Ger mig på storyn imorgon och sen betyg.

Storyn då. Egentligen det viktigaste momentet i ett bra Final Fantasy spel. Tyvärr en besvikelse. Men ganska väntat med Square Enix skifte till västanpassning.

Dialogen är tröttsam. Usel translation. Massa out of place svordomar. Ordet fuck yttras mer i detta enskilda Final Fantasy än de tidigare 20 talet spel. Svårt och bry mig mycket om karaktärerna på grund av detta.

Själva huvudstoryn kring bearers. Dominants. . Var ok. Inte mer. Trista side quest storys som dock höjde sig sista kapitlet innan sista bossen och var en godkänd avslutning.

Kort och gott kan man säga att Square frångått sina Japanska rpg rötter för att göra en story mer baserad på västerländsk b action movie. Mycket skrikande och svärande. Coola och explosiva effekter. Massa naken romans. Men humorn. Det storslagna fantasyäventyret med mer oskyldig romans. Som bortblåst.

Men som sagt också ganska väntat efter XV och framåt. Final Fantasy blir aldrig vad det var igen. Tur att man ger ut gamla spelen än iallafall och håller sin legacy vid liv på det sättet.

Blev klar med platinum imorse. Final Fantasy mode extremt segt med tankiga fiender och som sagt spelet blir väldigt repetitivt där man går igen en hall. Bombarderas med våg av fiender och sen repeat.

Ska man ge sig på ett betyg. Ja 8/10 ändå. Sjukt snyggt. Bra tekniskt. Gudomlig stridsmusik. Grymma Eikon bossar. Monsterdesign. Kul spelvärld att utforska.

Minus för storyn som inte engagerade tillräckligt. Combat och gameplay saknar djup och är repetitivt.

Sen som Final Fantasy spel betecknat saknar den i princip all Final Fantasy magi som gjorde att man fell in love med spelserien. Har helt frångått sina Japanska rötter.

Bra spel. Svagt Final Fantasy spel.