Kan ett land fungera om en diktatur styr landet?

Skulle ett land fungera som ett demokratiskt land om en 'ordentlig' eller rättvis diktatur styrde landet? Låt oss anta, rent hypotetiskt, att denna diktatur inte trodde på dödsstraff, vilket vanligtvis är vanligt förekommande bland diktaturer. Dessutom skulle denna diktatur tolerera kritik, skämt och liknande. Till exempel skulle den inte bestraffa journalister eller andra personer som skriver negativa saker om diktaturen.

Rent hypotetiskt, skulle en diktatur kunna styra ett land och fungera? Rent hypotetiskt alltså.

Historiskt sett har det nog aldrig funnits en diktatur som varit rättvis och där befolkningen har haft det bra, åtminstone inte alla eller vissa folkgrupper.

Jag talar alltså rent teoretiskt.

Tyvärr har jag varit involverad i en debatt någonstans där diskussionen blev het. Det verkade som om människorna i den gruppen inte förstod ordet 'hypotetiskt'. Var jag frustrerad? Ja, det var jag. Diskussionen eller ämnet togs upp om och om igen, men så fort jag började försvara mig och försöka förklara (försöka få dem att förstå ordet 'hypotetiskt'), blev jag tystad. Det var orättvist, ja, kanske. Detta ledde naturligtvis till konsekvenser (jag vill inte nämna vilka, för att inte outa mig själv), och det är egentligen det som känns tungt och frustrerande. Inte att jag förlorade respekt eller eventuell vänskap, det struntar jag i. Jag bryr mig sällan om vad folk tycker. Det är alltid de eventuella konsekvenserna som är jobbiga.

I vilket fall som helst, eftersom diskussionen egentligen inte är avslutad och kan komma upp igen så fort jag dyker upp i rummet och någon bestämmer sig för att ta upp ämnet, blir det 'tyst' så fort jag öppnar munnen och försöker använda ordet 'hypotetiskt'.

Därför undrar jag här: Vad tror ni?

Jag har tagit upp diskussionen med ChatGPT för att visa vem som har rätt.

' ' - Från ChatGPT

Det som är fetmarkerat är i princip mina ord, som jag har förklarat för gruppen att jag aldrig förnekat att en diktatur kan förstöra ett land eller åtminstone göra det svårt för befolkningen.

Men ChatGPT håller med om att rent hypotetiskt kan det fungera. Men kan ChatGPT vara en trovärdig källa?

Vad säger ni andra?

Utifrån ordet 'hypotetiskt', som jag har försökt använda i gruppen, har jag alltid blivit tystad. Det finns knappt någon lyhördhet i gruppen, och en konsekvens av detta var bland annat att det är 'jag som inte lyssnar'.

Jag försöker bara få mer information och därför försöker jag ta upp ämnet här. Jag är helt enkelt intresserad av att lära mig. Eftersom jag blir tystad vill jag inte kalla det en ordentlig debatt

Klart en diktatur kan fungera om diktatorn är vettig, ta bara Tyskland mellan 1932 och 1939 som exempel.

Skulle Platons modell räknas eller anses som diktatur?

Sverige skulle behöva vara en diktatur ett tag för att rensa upp ordentligt. Det är uppenbart att för många kockar i samma gryta gör att det går trögt med alla beslut och ändringar av lagar m.m.
Ta bara kaoset runt om i landet med brända polisbilar och stenkastning. Då skulle det skjutits betydligt flera kaosbabbar om vi hade vart en diktatur, vilket hade vart bra.

Tänker det hade vart bra. En diktator som avrättar alla högermuppar från Lövfen och högerut.

Bra tänkt.

1. Nej, då är det ingen demokrati utan en diktatur
2. Självklart, se bara på Nordkorea med flera länder

1) Fråga var om ett land skulle fungera SOM ett demokratiskt land. Inte att det skulle vara ett demokratiskt land.

2) Tänk på ordet hypotetiskt. Alltså rent teoretiskt. Att dra upp exempel ifrån Nordkorea, har jag full förståelse om och förstår din tanke. Men nu pratar vi om rent hypotetiskt/teoretiskt.

Makt korrumperar det är det som är det stora problemet här. Men Washington blev ju kort tid ledare för att rädda USA sen lämnade han makten ifrån sig. Såna måste ju ha och göra med för att få det här att fungera. Singapore är en teknokrati det är nog vad du är ute efter.

Men en beväpnat befolkning är ett måste här så de kan hålla staten under kontroll ifall det spårar ur. Det måste vara grundlagsskyddat att få äga vapen så inte staten ska kunna bli totalitär.

Där har du en grund att bygga vidare på.

Rent hypotetiskt skulle nästan vad som helst kunna fungera, så det är praktiken som är viktig. Kommunism skulle teoretiskt sett kunna vara ett bra system, men det fungerar inte i praktiken. Ren kapitalism skulle teoretiskt sett kunna lösa alla världens problem genom att marknadskrafterna adresserar dem, men i praktiken så skapar systemet en massa andra problem på vägen.

Så det blir lite oklart vad det är som faktiskt diskuteras här. Svaret är ganska självklart; ja, ett land som har en oändligt välvillig upplyst despot skulle i teorin kunna fungera som ett öppet, tolerant och liberalt land. Det är en stängd fråga så den mynnar ut i ett binärt svar, inte en diskussion.

Men problemet är att i praktiken så har detta aldrig fungerat, och jag förstår inte riktigt poängen med att bara konstatera att något är hypotetiskt eller teoretiskt möjligt.

Tack för ditt svar! Jag ställde en hypotetisk fråga eftersom jag hela tiden blev avbruten och nedtystad när jag försökte förklara att jag bara talade teoretiskt och inte praktiskt. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att uttrycka mig ordentligt eftersom gruppen jag diskuterade med hela tiden avbröt mig och sa att jag hade fel.

Jag förstår att de är väl insatta i att det inte skulle fungera, men eftersom vi diskuterade diktaturer och länder med diktatorer försökte jag inleda frågan med "Hypotetiskt sett...". Tyvärr blev det aldrig en riktig diskussion, bara hetsiga svar, och det blev allt mer intensivt när jag försökte fortsätta förklara mitt tänkande. Jag kunde bara använda ordet "hypotetiskt", vilket tycktes inte bli förstått.

Jag har försökt tänka över om jag använde ordet fel eller uttryckte mig på fel sätt, eller om gruppen missförstod mig och kanske hade svårt att lyssna på mig när en eller två personer i gruppen var mest aggressiva, särskilt en av dem som till och med slog på min bänk vid ett tillfälle.

Jag bestämde mig för att ställa frågan till ChatGPT och även här för att se vart diskussionen skulle leda. Jag är öppen för att lära mig och vill se om jag tänker fel på något sätt. Eftersom det var så aggressivt, skulle jag inte egentligen kalla det en "diskussion". Tyvärr fick det konsekvenser för mig i slutändan, inklusive förlorad respekt. Det är inget jag egentligen bryr mig om, men det påverkade mitt intyg för en kurs där "diskussionen" ägde rum (vill inte ge för mycket detaljer om kursen). Men så är livet. Jag tar upp diskussionen här bara för att lära mig. Därför är mitt syfte att undersöka och se hur människor som kanske är mer lugna och stabila tolkar ordet "hypotetiskt" i detta sammanhang.

Hittills visar min undersökning att "hypotetiskt sett fungerar det". I praktiken skulle det inte fungera, och jag har aldrig förnekat det.

Tyvärr fick jag bland annat svaret "Jag lyssnar inte på diskussioner", när det faktiska faktumet var att jag blev tystad och inte fick uttrycka mig, medan en person blev alltmer aggressiv. Det är anledningen till att jag bestämde mig för att inte fortsätta den så kallade "diskussionen". Inte på grund av konflikträdsla, utan snarare för att jag knappt kan kalla det en diskussion när bara en person pratar och vägrar bokstavligt talat lyssna på grund av sin benägenhet att slå på bänkar, höja rösten och bli arg. Personen i fråga kan mycket väl ha problem, men det utesluter inte att jag, som sagt, vill ta upp diskussionen här för att få till stånd en riktig diskussion.

Hoppas jag klargjorde min poäng - Bra att du ställer frågan. Jag är alltid på med att lära mig mer och alltid tyckt om diskussioner

Jag förstår din poäng och uppskattar att du förtydligar den. Jag tror att rent hypotetiska diskussioner skapar frustration eftersom det nästan aldrig lämnas ut tillräckligt många detaljer för att man ska kunna ta annat än en enormt generell ställning till frågan, så svaret blir nästan alltid ”ja, men hurså?”.

I varje hypotetiskt scenario som presenteras så uppstår följdfrågor, som då måste besvaras - och om dessa svar kan hittas på hursomhelst så får man snart långa kedjor av frågor/svar som skapar en oerhört komplex total situation - och som kanske till och med innehåller rena motsatsförhållanden. Och i slutändan kommer man ändå fram till att ”ja, det går förmodligen, men det låter ytterst osannolikt att denna situation skulle uppstå i verkliga livet”. Det blir därmed en diskussion om ingenting, bara antaganden där ingenting av faktiskt värde för någon kan hämtas ur diskussionen.

Så där har du nog en anledning till motståndet mot hypotetiska diskussionerna; det är väldigt ofta ett rent slöseri med tid. Om man ska diskutera något, så bör nog ändå inställningen åtminstone vara att någon kan lära sig något som är av något slags praktiskt värde. Det händer sällan i rent hypotetiska frågor.

Det kanske börjar bra men diktatorer har en tendens att tappa greppet om verkligheten på
äldre dar. Då bir de griniga gubbar som hellre låter hela landet gå åt helvete än erkänna att de har fel. Xi Jinping exempelvis ger sig inte med sin korkade nolltolerans mot covid som skadar Kinas ekonomi. Kanske är han oroad över sin egen hälsa. När diktatorer tappar omdömet är det svårt att byta ut dem. De blir som en broms i utvecklingen med sitt ego och sin övertro på sig själva.