Vad bjuder ni på och vad blir ni bjudna på?

När jag och min partner pluggade så var det vanligt med ungdomsfester där man käkade hemma och sen dök upp med en kasse öl eller vin, drack sig full och möjligtvis fanns där en chipspåse på bordet.
Trots att det inte var så fett med pengar försökte vi ändå ganska snart att introducera mat i bekantskapskretsen. Vi bjöd hem några kompisar och bjöd på mat. Inget överdådigt och kostnaden var försumbar. För några hundralappar gör man god mat till 6-8 personer. Inte så många hakade på och gjorde detsamma.
Det fenomenet hänger fortfarande i. Nu när alla pluggat färdigt och det finns pengar så är det fortfarande så att många fester innebär antingen äta innan eller någon form av knytis. Äta innan krånglar till det när man har barn, eller så får man ta med mat till dem och värma till där. Också krångligt.
När vi började tjäna kulor så gjorde vi så att vi bjöd på mat och på dricka. Öl, vin och nån whisky till kaffet. Ingen har lämnat vårt hus hungrig eller nykter de senaste åren. Vi gör det främst för att vi tycker det är kul. Kul verkar våra vänner också tycka det är. De säger alltid att det är mycket trevligt osv.
Men nånstans på vägen börjar man fundera på varför de inte gör samma?
Är man en krets på 5-6 par och gör ett sånt här kalas en gång så må det vara hänt att det kostar lite men sen har man andra trevliga tillställningar att se fram emot som inte kostar något alls. Det går alltså ekonomiskt jämnt upp om man nu misstänker att det skulle vara av snålhet. På samma vis behöver man bara stå vid spisen en gång/år (eller vartannat år beroende på hur ofta man ses), resten är det att sätta sig vid ett dukat bord. Det går ju också att gå ihop några stycken om man vill dela på arbetsbördan. Laga mat tillsammans är socialt och trevligt.
Är detta nåt fenomen ni stött på eller gör själva och har ni funderingar på varför det är så?

flyttas till mat och dryck

från sex och sam

Moderator

Den får gärna ligga här för min del men det handlar inte om vad för mat man bjuder på eller hur man saltar maten. Inlägget handlar om relationer och hur man bjuder igen på det man själv fått, hur man ser på att lägga ner tid och pengar på sina vänner och på om de sociala konstruktionerna styr i en grupp. Kanske även om det är sociala konstruktioner som är på väg att försvinna.

Men visst, bara jag slipper massa recept och tips på viner

Likadana saker har diskuterats i mat och dryck innan så tro mig det är helt rätt forum.

Socialt tips från Mysonoxen:

Just nu när det är sommar brukar vi givetvis köra grillat jag och frugan. Vi har väl en 3-4 par som gemensamma vänner, sen har tjejen övriga kompisar och jag med men det här är de vi drar jämt med.
Vintertid kör vi oftast några gourmetkvällar, ibland parmiddagar annars med olika kompiskonstellationer.
Dock ALDRIG med några av frugans och mina närmaste vänner ihop. Mina kompisar består ofta av antingen svenskar eller invandrare från Europa (Finland ner till Grekland), och så gott som samtliga avskyr PK-maffian, muslimer etc.
Frugan umgås med en massa kommunistbrudar sen tidigare (vete fan hur hon lärt känna dem) och då en rumän och en kroat jag känner samt senare även en estländare började diskutera politik med henne tog det hus i helvete...

Tack för tipset (vad nu tipset var) men det var inte svar eller reflektion på min frågeställning.

Jag bjuder aldrig på något för jag gillar inte sådana där middagsbjudningar. Mat avnjuts bäst ensam framför TV:n eller datorn.
Enda undantaget är min flickvän, då bjuder jag naturligtvis på käk men inget märkvärdigt, det kan bli pizza, makaroner och falukorv, korv med bröd, micropizza osv.
Enkelt och gott käk som vi båda uppskattar!

Jag tror fenomenet i frågan är vanligt, även om jag inte gör exakt på det sätt som du, vi har bl.a. också en herrklubb jag och polarna som brukar laga mat ihop och prova öl, vin, maltwhisky eller vad det nu blir, det är en annan variant, sen finns det varianter i det oändliga men att många träffas som du/ni föreslår göra är vanligt som tusan.

Men i vår krets är det som sagt bara vanligt när vi gör det. De andra anordnar fortfarande gärna Ta-med-öl-så-köper-vi-en-påse-chips-fester fast de är 30-35 bast och har gott om pengar.
Intressant att veta hur vanligt det är att bjuda på allt. Hårdrockaren här ovan ville helst käka billys pizza framför datorn och bjöd ingen annan än flickvännen.

Vi bjuder på allt, och våra vänner med, om det inte uttryckligen beslutats att typ "ni köper drickat och vi köper käket" eller nåt sånt.

Men ofta så står vi eller någon annan arrangör för hela kalaset, och så är det bland andra jag pratat med oxå.

Fast det är även en generationsfråga, då jag var i tonåren upp till 30 så var det ju mest fester där man tog med eget dryckjom och en påse dillchips eller popcorn om man blev hungrig. Ju äldre man blir ju mer vanligt är det att värden står för hela kalaset, det beror säkert på att alla inte hade så stabil ekonomi när de var yngre (allt gick ju åt till en massa annat) men nu har de fått det betydligt bättre...därför intressant att läsa om dina rika vänner i 30-35 årsåldern, märkligt fenomen.

Exakt. Visst är det en generationsfråga men jag är förvånad att så många inte tar det där steget över till att göra så. Särskilt som de gärna påpekar hur trevligt, kul och gott det är. Nu är det inte så att precis alla vi känner inte bjuder men alldeles för många för att vi inte ska reagera. Även när det gäller "vanliga" parmiddagar så är det flera som aldrig själva bjuder. Då är det nån form av knytis istället. Som sagt så är det ju ingen förlustaffär om man gör det ibland och sen själv blir bjuden. Så jag undrar hur de resonerar egentligen. Det borde finnas fler som dem eller har vi stött på jordens snåljåpar?

Enkelt att ta med sig en flaska vin, champagne eller en kasse med 6 st starköl, det brukar uppskattas mycket av värdparet och övriga gäster. Känns snyltaraktigt att komma tomhänt till en middagsbjudning tycker jag.

Ibland har det hänt att man tagit med sig en flaska Whiskey, Cognac och några ciggarrer om man vet att det är gäster (läs: män) som är livsnjutare och vet att gilla sånt.