Med den senaste reduktionsplikten så kunde man läsa hur vissa människors bilar började dra fantasimycket. Detta tystnade ganska snart och jag själv har faktiskt inte märkt ett smack på förbrukningen.
Nu däremot hände två saker.
Först i helgen så blev jag tvungen att hjälpa morsan med gräsklippningen och jag vet att man inte klipper gräset med en bil. Det står tydligt att gräsklipparen ska tankas på 98 oktan men både mamma samt den hon delar gräsklippare med tankar den på 95 och detta har de gjort sedan den var ny.
Motorn gick vidrigt och min analys var först att luftfiltret var igensatt då den lät lite strypt. Nu vet jag att den servades förra året så det var långsökt men en annan sak som slog mig var doften. Gräsklipparen luktade inte bensin utan rengöringsmedel.
Ja, lösningen blir att testa Aspen så det är inte ett större problem. Problemet här är kanske att många har gamla gräsklippare som är anpassade för bränslet som fanns på den tiden.
I går hände nästa sak.
Min bror har ett projekt på gång som sliter bil och med det har han en 20 år gammal bil som han vill hålla igång under projektets tid. Vi båda känner personen han köpte den av och vi vet att den är mer välservad än den har behov av.
I går ringde han mig i panik för att se om han kunde köra på tre cylindrar med en lysande motorlampa. Han hade redan fått bilen felsökt och det var tändstiften som var slitna så pass att de var vita och sönderbrända. Tändstiften är två år gamla.
Min spontana tanke här är att båda dessa incidenter härrör till för hög halt av etanol i bensinen. En halt som en modern motor kan hantera men där äldre motorer sakta men säkert slits onödigt hårt.
I mina två fall är det nog två ickeproblem då det ena kan lösas med annat bränsle och det andra med att bilen ändå ska skrotas.
Men, tittar vi då 20 år bakåt som brorsans bil är så hittar vi massor av bruksbilar i riktigt bra skick. Själv tittar jag ut genom fönstret på parkeringen så ser jag just nu tre stycken bilar, helt rostfria som är mer än 20 år gamla samt en gammal veteranbil.
Personligen är jag för hög reduktionsplikt, globalt. Inte att vi i Sverige ska ha det själva och då betala extra för att våra bilar ska förstöras av bränslet genom ett högre pris.
Det jag funderar på är hur man ska lösa problemen som uppstår?
Mina bilar är så pass moderna att de utan problem klarar både etanol samt biodiesel. Jag ogillar bara att behöva betala ett skyhögt pris pga miljöavgifter när prisökningen berodde på att bränslet är mindre miljöskadligt.
Nu vet vi att regeringen ska sänka reduktionsplikten men ingen människa med logiskt tänkande kan tro att denna regering sitter kvar efter September 2026. Jag själv tror att den försvinner tidigare än så och med en annan regering så lär vi ha en hög reduktionsplikt.
Ska/kan man kräva att staten går in och kompenserar de vars bilar går sönder pga bränslet i framtiden eller kan man i för att system där äldre bilar tillåts köra på ren bensin/diesel medan de fasas ut?
Nu däremot hände två saker.
Först i helgen så blev jag tvungen att hjälpa morsan med gräsklippningen och jag vet att man inte klipper gräset med en bil. Det står tydligt att gräsklipparen ska tankas på 98 oktan men både mamma samt den hon delar gräsklippare med tankar den på 95 och detta har de gjort sedan den var ny.
Motorn gick vidrigt och min analys var först att luftfiltret var igensatt då den lät lite strypt. Nu vet jag att den servades förra året så det var långsökt men en annan sak som slog mig var doften. Gräsklipparen luktade inte bensin utan rengöringsmedel.
Ja, lösningen blir att testa Aspen så det är inte ett större problem. Problemet här är kanske att många har gamla gräsklippare som är anpassade för bränslet som fanns på den tiden.
I går hände nästa sak.
Min bror har ett projekt på gång som sliter bil och med det har han en 20 år gammal bil som han vill hålla igång under projektets tid. Vi båda känner personen han köpte den av och vi vet att den är mer välservad än den har behov av.
I går ringde han mig i panik för att se om han kunde köra på tre cylindrar med en lysande motorlampa. Han hade redan fått bilen felsökt och det var tändstiften som var slitna så pass att de var vita och sönderbrända. Tändstiften är två år gamla.
Min spontana tanke här är att båda dessa incidenter härrör till för hög halt av etanol i bensinen. En halt som en modern motor kan hantera men där äldre motorer sakta men säkert slits onödigt hårt.
I mina två fall är det nog två ickeproblem då det ena kan lösas med annat bränsle och det andra med att bilen ändå ska skrotas.
Men, tittar vi då 20 år bakåt som brorsans bil är så hittar vi massor av bruksbilar i riktigt bra skick. Själv tittar jag ut genom fönstret på parkeringen så ser jag just nu tre stycken bilar, helt rostfria som är mer än 20 år gamla samt en gammal veteranbil.
Personligen är jag för hög reduktionsplikt, globalt. Inte att vi i Sverige ska ha det själva och då betala extra för att våra bilar ska förstöras av bränslet genom ett högre pris.
Det jag funderar på är hur man ska lösa problemen som uppstår?
Mina bilar är så pass moderna att de utan problem klarar både etanol samt biodiesel. Jag ogillar bara att behöva betala ett skyhögt pris pga miljöavgifter när prisökningen berodde på att bränslet är mindre miljöskadligt.
Nu vet vi att regeringen ska sänka reduktionsplikten men ingen människa med logiskt tänkande kan tro att denna regering sitter kvar efter September 2026. Jag själv tror att den försvinner tidigare än så och med en annan regering så lär vi ha en hög reduktionsplikt.
Ska/kan man kräva att staten går in och kompenserar de vars bilar går sönder pga bränslet i framtiden eller kan man i för att system där äldre bilar tillåts köra på ren bensin/diesel medan de fasas ut?
