Citat:
Ursprungligen postat av
Hanzie0
Så här ser jag på det, som själv-erkänd novis. Jag vill gärna bli tillrättavisad.
** Världens produktion stod med enorma flaskhalsar när vi alla släppte pandemins restriktioner. Alla inköpare skulle köpa varor som inte fanns. Priserna går givetvis upp. Jag vet inte om dessa flaskhalsar har försvunnit eller om de fortfarande existerar. Gör de det så spelar de stor roll för våra priser fortfarande. Det här ser jag i alla fall som startskottet på prisrusningarna.
Så var det. Och det gav en del
varuinflation.
Och detta ignorerade FED och andra CB. Helt korrekt. Eftersom en räntehöjning av FED inte hjälper det minsta mot nedstängda hamnar i Kina.
Citat:
Ursprungligen postat av
Hanzie0
** Lägg till elmarknadskatastrofen. Där experter säger att om vi sparar 10% så halveras elpriset. Detta samtidigt som vi säljer 1/3 av vår elproduktion till utlandet. Vi betalade 9kr/kWh ett tag. Från 60-70 öre. Bisarrt. Vem kan klaga på att källarfranskan blir dyrare när bagaren plötsligt får 150 000 sek i elräkning? Hur många kW drar kyldiskarna i mataffären? Klart allt blir dyrare.
Att de franska rostkraftverken stod still drev upp elpriserna i Europa rejält. Och det påverkade Sverige också.
Men nu verkar dom vara reparerade. Elpriset för Maj i SE3 verkar sluta på 39,22 öre/kWh. (Nu lär inte finns många kapitalister som vill bygga kärnkraftverk. De lär behöva dubbla elpriset minst för att gå runt bara).
Men detta elpris är inte dödande. Och konkurrensen lär pressa ned priserna nu när elräkningarna blir mindre. -> KPI-ökningarna stannar av eller tom faller.
Citat:
Ursprungligen postat av
Hanzie0
Och hur väljer Riksbanken då att bekämpa dessa prishöjningar?
Jo, genom att höja månadskostnaden för alla som har ett lån i hela glada Sverige! Bönders nya maskiner och investeringar, nystartade affärer, expanderande satsningar. För att inte tala om privata bolån, etc, etc.
Detta leder ju bara till att de som kan balansera sina ökade kostnader genom ökade priser för deras kunder gör det. Och priserna höjs ännu mer! Räntehöjningarna hjälper ju inget och ingen. De bara förstör ännu mer.
Snälla, ni som kan. Rätta mig! Har jag fel vill jag veta!
För jag vill inte att den uppfattningen jag har just nu ska vara rätt. Den är alldeles för surrealistisk för att jag ska känna mig bekväm i mitt skin.
När
tjänsteinflationen tog fart i USA så började FED höja räntan. För på tjänsteinflationen biter räntehöjningarna.
Sedan flera månader har varuinflationen backat ned under 2% i USA. Den var som dom sa övergående. Dom hade helt rätt. Och tomtarna här i forumet som invände hade fel.
För RB's del exploderade KPI upp plötsligt i Jan 2022. Mätdatat för Dec 2021 visade en varuinflation nära 0% I efterföljande möte så höjda också RB i konsekvens räntan.
Och det är logiskt och riktigt av RB att göra det. Precis som att det var rätt att inte höja vid Februarimötet när senaste KPI-data visade en varuinflation nära 0%.
Även i Sverige har tjänsteinflationen dragit iväg. Och då är det helt rätt av RB att höja räntan.
Det räntehöjningarna gör är att öka realräntan så att investeringar blir dyrare. Och då kyls ekonomin av och efterfrågan minskar, och då försvinner en del av motiven för näringslivet till prishöjningar.
* Vid stigande efterfrågan och lågt kapacitetsutnyttjande -> ökat kapacitetsutnyttjande, stillastående priser
* Vid stigande efterfrågan och hög kapacitetsutnyttjande -> ökade priser, Och investeringar i ökad kapacitet.
Det är för andra fallet som räntehöjningar används. När efterfrågan då sänks så försvinner motivet till prishöjningar.
Och att räntan stiger för hushållen drar ned efterfrågan. Högre ränta är bara omfördelning från låntagare till långivare. Och spararna är bevisligen inte lika spendervilliga. Så slösarna får mindre att slösa med och spararna får mer att spara. Det är vad räntehöjningar gör för hushållen. Därav att efterfrågan minskar.
Så RB gör helt rätt.
En konsekvens av räntehöjningar är dock att näringslivet skadas. Därför får RB vara lite försiktiga med räntehöjningarna så att skadorna minimeras.