Citat:
Ursprungligen postat av
GDPRWarrior
Senaste nytt
"ATTUNDA TINGSRÄTT PROTOKOLL
2024-03-01
T 3743-23
BESLUT
1. Tingsrätten beslutar med stöd av artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt att inhämta ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol
i enlighet med bilaga 1.
2. Tingsrätten förklarar att målet ska vila i avvaktan på förhandsavgörande från
Europeiska unionens domstol.
Skäl för beslutet
Av de skäl som framgår av bifogad begäran om förhandsavgörande anser tingsrätten
att det är nödvändigt att inhämta ett förhandsavgörande från Europeiska unionens
domstol för att kunna döma i saken. Eftersom målets fortsatta handläggning är
beroende av förhandsavgörandet ska målet förklaras vilande.
Beslutet får överklagas särskilt endast på den grunden att parten anser att beslutet
medför att målet försenas i onödan."
De som tvekade på mig kan hålla tyst nu.
MVH
GDPRWARRIOR
Spännande!
Jag tippar på:
1. Ja och nej. Artikel 85.1 medger inte begränsning utöver de kapitel som anges i 85.2 (kanske begränsas det ännu mer), men däremot för andra ändamål än journalistiska eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande ("inbegripet" implicerar inte "endast"*).
2. Nej. Det räcker inte med att en registrerad endast kan stämma för förtal eller begära skadestånd med anledning därav.
3. Kanske. Beror lite på hur parterna lägger fram sina case senare. Och det kan bli något irrelevant i det aktuella fallet beroende på hur fråga 1 besvaras och betänkligheterna kring det.
Med andra ord: Utgivningsbevis kommer fortsätta ge visst skydd, men den registrerade måste fortfarande t.ex. ha tillgång till de rättsmedel som ges i kapitel 8.
Citat:
Ursprungligen postat av
Arthemis
Ställer mig dock tvivlande till att det går att helt få bort såna tjänster här i Sverige eftersom grunden till det hela är offentlighetsprincipen.
Snarare blir det något mellanmjölksaktigt där man begränsar de här tjänsternas möjlighet att runda gdpr med utgivningsbevis och ålägger dem att gallra i databaserna på samma sätt som offentliga myndigheter är skyldiga att göra.
Tror inte de kommer kunna runda GDPR.
Men om inte EU-domstolen tittar på den bredare frågan eller eventuellt omformulerar frågeställningen, så ser jag redan kryphål. Detta gäller även om alla frågor besvarar nekande.
De kommer inte kunna fortsätta i nuvarande form; och frågan är om den form de kan finnas i framöver är lika intressant för enskilda konsumenter och företag, och om det så är ekonomiskt försvarbart.
Folk kommer kunna begära bort domarna, men databaserna kommer också kunna neka. GDPR innebär ingen universal rätt att ta bort allt man vill. Detta innebär också att ni som fått domar borttagna bör räkna med att de eventuellt kan komma tillbaka.