Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Korrekt såhär står det officiellt "Domstolen kan endast behandla ditt mål om följande prövningsvillkor är uppfyllda:
 Klagomålen avser en kränkning av en eller flera rättigheter som anges i konventionen eller
tilläggsprotokollen.
 Klagomålen riktas mot en stat som har ratificerat (godkänt) konventionen eller aktuellt
tilläggsprotokoll (alla stater har inte ratificerat samtliga tilläggsprotokoll, så kontrollera
förteckningen på domstolens hemsida www.echr.coe.int/applicants).
 Klagomålen avser ärenden som en offentlig myndighet (lagstiftare, förvaltningsmyndighet,
domstol, etc.) i den berörda staten är ansvarig för; domstolen kan inte behandla klagomål
riktade mot privatpersoner eller icke-statliga organisationer.
 Klagomålet avser åtgärder eller händelser som vidtagits eller inträffat efter det datum då
staten ratificerat konventionen eller aktuellt tilläggsprotokoll (se förteckningen på
domstolens hemsida www.echr.coe.int/applicants).
 Du är personligen och direkt drabbad av kränkningen av en grundläggande rättighet
(m.a.o. du har ”victim status”).
 Du har gett de nationella myndigheterna möjlighet att åtgärda kränkningen av dina
rättigheter (“uttömmande av inhemska rättsmedel”); generellt innebär detta att du måste
ha försökt få samma sakfråga prövad av de behöriga nationella domstolarna eller
myndigheterna, inklusive högsta instans, i enlighet med nationella procedurregler och
tidsfrister. I många fall krävs det att du har väckt en skadeståndstalan hos Justitiekanslern
eller de allmänna domstolarna. Du behöver dock inte ha utnyttjat rättsmedel som inte är
effektiva i ditt fall eller extraordinära rättsmedel.
 Du har lämnat in ett fullständigt klagoformulär till domstolen inom fyra månader från det
slutliga nationella beslutet. Fristen räknas normalt från det datum målet avgjordes av
högsta instans (domstol eller myndighet) eller från den tidpunkt då detta beslut delgavs.
Om det inte finns något effektivt rättsmedel för ett klagomål, räknas fristen från dagen för
den åtgärd eller händelse eller det beslut som klagomålet avser. Fyramånadersfristen
slutar löpa först när du lämnar in ett fullständigt klagoformulär som uppfyller kraven enligt
regel 47 i domstolens arbetsordning. Fristen löper ut på fyramånadersperiodens sista dag
Anvisningar för ifyllande av klagoformuläret 2/10
även om denna infaller på en söndag eller helgdag. Sammanfattningsvis: Klagoformuläret
jämte alla nödvändiga upplysningar och handlingar ska ha sänts till domstolen den sista
dagen av fyramånadersperioden eller dessförinnan. Se därför till att du skickar ansökan per
post i god tid.
 Dina klagomål har stöd av gedigen bevisning; du måste underbygga dina klagomål genom
att tydligt redogöra för omständigheterna samt bifoga handlingar till stöd för talan i form
av beslut, läkarintyg, vittnesattester och andra dokument.
 Du kan visa att omständigheterna du klagar över har medfört en oberättigad inskränkning
av en grundläggande rättighet. Du kan inte bara påstå att en domstols avgörande är
orättvist eller felaktigt. Domstolen är nämligen inte en besvärsinstans i förhållande till de
nationella domstolarna och kan inte ogiltigförklara eller förändra deras beslut.
 Dina klagomål har inte redan behandlats av domstolen eller av ett annat internationellt
organ"

I filosofisk mening nej, men som sannolikhetsmässig beräkning: ja. Det hade varit extremt förvånande om din process gått snabbare med tanke på den enorma belastningen inom domstolsväsendet just nu.
Med andra ord känns det snarare som om de arbetar fort än långsamt med ditt fall.

Jag begärde ut alla handlingar i GDPRWarriors fall, och han har hållit på 1 år ungefär snart.
Hur kan ett sådant tempo anses vara snabbt?

Vad är normalt respektive onormalt när det gäller domstolars handläggningstider?
HFD gav prövningstillstånd i Verifier fallet, och om jag inte missminner mig rörde det sig ett fall från kammarrätten hösten 2022?

2022 kammarrätten, 2023 förvaltningsrätten tror jag.

Hoppas någon har sparat skärmdumpar eller loggar från hur det såg ut på MrKolls sida förut, när brottslingar (alltså förekommande i domstolar) illustrerades med skumma streckgubbar med slokhatt. Lite som judestämpeln förut. Där kan man tala om digital skampåle! Samma sak med Lexbase kartor som positionerade ut var kriminella bodde. De är jag rätt säker på finns kvar på olika sajter, men för säkerhets skull kan det vara bra att spara ned allt sådant material innan Lexbase, MrKoll och de andra hinner rensa upp för mycket för att framstå som mer renhåriga.

Kammarrätten är efter förvaltningsrätten (jämför hovrätt efter tingsrätt)... Och deras avslag på överklagan kom i juni 2023.

HFD verkar för övrigt inte om hela fallet, utan ämnar endast titta på om GDPR är sådan lag som avses i 1 kap 20 § YGL. Närmare bestämt början av paragrafen: "Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter".

Det bör påpekas att 1 kap 20 § YGL inte är applicerbart bara för att det publicerats känsliga personuppgifter (som många i tråden verkar tro). Det måste gå att "söka efter eller sammanställa dessa", vilket i Verifieras fall gick då de hade fritextsök.

Förvaltningsrättens domar kan överklagas till kammarrätten, så förvaltningsrättens dom kan inte ha kommit efter kammarrättens.

https://www.svt.se/kultur/sajt-salde...hogsta-instans

Artikel i svt gällande Verifiera målet som tas upp i HFD.
Det vore mycket märkligt om HFD ändrar domen och dömer till Verifieras fördel. Iomed grundlagsändringen 2019 gällande offentliggörande av hälsouppgifter borde detta vara ett självklart fall. Även Malmö tingsrätt, Umeå och hovrätten i Norrlands senaste beslut gällande databaser och tillämpningen av GDPR borde vägas in här.

Ja, rörde ihop ordningen.

Du har alltså blivit borttagen ifrån Lexbase? Intressant. Frågan är om man kan trycka på ditt fall för att få bort sig själv.

Det här fallet drar ut lite på tiden framförallt p.g.a. två saker:

1. Domstolen överväger att begära förhandsavgörande från EU-domstolen.
2. Båda parterna för processen på ett sätt som drar ut på den.

Vad jag menar med #2 är framförallt:
1. Båda parterna har lämnat in ofullständiga handlingar. GDPRWarriors stämningsansökan var t.ex. ofullständig, och domstolen var tvungen att be om preciseringar och kompletteringar. Företaget har skickat in skrivelser som var otydliga, så domstolen fick be dem förtydliga. O.s.v.
2. Det har förekommit en skriftväxling som får förvaltningsrättsliga måls skriftmängd att verka mager. GDPRWarrior har t.ex. skickat in över 20 yttranden. Varje yttrande måste sen skickas till den andra parten, som får en chans att svara.
3. Båda parterna har uteblivit med svar. Domstolen har varit tvungen att skriva till båda parterna med påminnelser om att de måste komma in med svar, om de inte vill lämna saker obesvarade.

I tvistemål är processen fram till rättegången nästan helt partsdriven. Domstolarna är överbelastade i dagens Sverige, och det råder en domarbrist, men i det här fallet ska nog inte enbart domstolen klandras för tidsåtgången.