Vad har krigsekonomi för negativa konsekvenser?

Rysk ekonomi är ett fiasko både i krig och fred, de har desperat försökt skapa olika hubbar med hightech m.m. men det fungerar inte i ett land där hälften är alkisar.
De har klarat sig på råvaror som tursamt nog råkat funnits inom landets gränser.

Den "framgångsrika" krigsekonomi de har nu är som du skriver knappast hållbar länge till, att producera varor som förstörs i krig är som alla förstår ingen höjdare.

Pensioner, löner och allt som skall underhållas kommer på undantag. Snart revolterar ryssen.

Putin kommer bli garotterad och ersatt av någon mer västvänlig person.

Vad skulle ett utvidgat europeiskt krig få för konsekvenser för Sveriges ekonomi? Kärnvapen mot Stockholm lär väl krascha allt, men innan det, hur kommer vi att kunna klara försörjningen? Framförhållningen och solidariteten vid Covid-19 visade att varje land, region och person tycks få klara sig bäst det går. Det tog väl ett halvår innan det var möjligt att ens köpa munskydd i Sverige?

Ytligt sett ser det ut som krig och ökad krigsproduktion ökar en ekonomis välstånd. Krigsekonomier är överhettade ekonomier eftersom så mycket resurser spenderas på krig (förstörelse) att löner och priser på allting som folk egentligen efterfrågar ökar. Numren i ekonomin ser positiva ut men det faktiska värdeskapandet minskar. Vilket lurar ytliga människor att tro att ekonomin går bra, till exempel har två grekiska socialister (the Duran) suttit på youtube och utgjutit sig över hur bra Rysslands ekonomi går på grund av kriget.

Det bästa sättet att förklara varför krig inte förbättrar ett lands ekonomi är Berättelsen om det Trasiga Fönstret (Eng: The Broken Window Fallacy). Från Metapedia:

Det ”trasiga fönstret” felslutet

När ett barn i en olyckshändelse krossar en ruta måste den ersättas. Är reparationen till nytta för samhället tack vare den ekonomiska aktivitet reparationen orsakar?
Det ”trasiga fönstret” felslutet (Broken window fallacy) är en teori som framfördes av den franske ekonomen Fredric Bastiat. Bastiat använde liknelsen ett trasigt fönster för att peka på att krig och förstörelse inte gynnar ekonomin.

Tes
I Bastiats historia krossar en mans son en glasruta, vilket betyder att mannen måste betala för att ersätta den. Åskådarna överväger situationen och beslutar att pojken faktiskt har gjort samhället till en tjänst, eftersom hans pappa kommer att behöva betala glasmästaren för att ersätta den trasiga rutan. Glasmästaren kommer då antagligen att spendera pengarna han får för reparationen på konsumtion, och därmed gynna den lokala ekonomin.

Åskådarna kommer att tro att krossa fönster stimulerar ekonomin, men Bastiat påpekar i sin djupare analys att detta är fel. Genom att krossa rutan har mannens son minskat sin fars disponibla inkomst, vilket innebär att hans far inte kommer att kunna köpa nya skor eller något annat i konsumtionsväg. Således kan det trasiga fönstret hjälpa glasmästaren, men samtidigt utarmar den andra industrier och minskar beloppet som spenderas på andra varor. Dessutom att ersätta det som redan betalats för är en underhållskostnad snarare än ett köp av verkligt nya varor och underhåll stimulerar inte produktionen. Kort sagt menar Bastiat att förstörelse - och dess kostnader - inte är fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Metapedia har även en paragraf som jämför Det Trasiga Fönstret med krig.
https://sv.metapedia.org/wiki/Det_%E...0%9D_felslutet

Finns en Wikipediasida på engelska som beskriver samma sak:
https://en.wikipedia.org/wiki/Parabl..._broken_window