Vart tog Frälsningsarmén vägen?

Dessa tågvärdsliknande figurer syntes frekvent på stan under min uppväxt i Stockholm (född tidigt 90-tal) men någon gång under 2000-talet försvann dom från gator och torg. Försiktiga till sättet men också övertygade på sin sak stod dom ofta där och sjöng och samlade ihop mynt. Man fick vibben av att det var folk som hade påbörjat någonting dom inte hade någon lust att avsluta. Religiöst övertygade helt enkelt. Svårt att inte bli nyfiken på vad som hände, dom var rätt stora världen över men nu hör man aldrig om dom längre.

Jag har på senare år sett återvinningsstationer där man kan skänka kläder så det verkar som dom i alla fall har folk kvar som fortfarande ägnar sig åt det. (Senast jag såg en sån var kanske 6 år sen, senast jag ville bli av med kläder.)

Hände det någonting speciellt som gör att man inte ser dom längre? Gick dom över till andra förgreningar?

Det sitter en frälsningsarmegubbe vid coop i Borås och skramlar med sin bössa, såg honom för några månader sen, gubben måste vara född typ på 20-talet eller nåt. För tre fyra år sen försvann deras kyrka och kafe liksom deras loppis de hade inne i stan.

För övrigt, lite off topic men ändå inte så kom jag på en vits för ett tag sen, den går så här:

-Ska du spela i Frälsningsarmens band?
-Nä, jag kan inte ställa in axelbandet så högt att jag slår gitarren i hakan.

Jag såg dem spela på Kvilletorget igår. Så nog finns de fortfarande.

De försöker vara "normala" och inte väcka uppmärksamhet. Nya soldater bär inte uniform utan tröjor och annat oidentifierbart vilket gör att dom blir anonyma. Inte heller några marcher med musikkår längre.
De har själva valt att tappa sitt ursprung och sin själ för att "smälta in" vilket enbart gör dem anonyma.
Synd för det var nåt speciellt med "Frälsis" när "Frälsis" var just "Frälsis".
Kan bara kontatera att dom inte är vad dom varit, tyvärr

Frälsis har blivit PK idag. Kommer ihåg när de spelade på gator och torg i full uniform. Nu är det urvattnad kristendom. Gick i söndagsskola på gamla tvåan på Spångatan i Malmö. Numera är det ett teatercafe där. Tragisk utveckling.

Frälsningsarmén som man minns dom, deras fanbase tycktes ju bestå av åldringar. Inte bara pensionärer i allmänhet, utan riktiga åldringar som stod med rullatorn och vickade med tårna på trottoaren. Vilket på den tiden var folk som var unga innan det här med pop- eller rockmusik slog igenom. Folk som lyssnat på den tidens vismusik. Och Frälsningsaméns fromma gatumusikanter funkade nog rätt bra för det här, och gubbarna och tanterna skänkte pengar.

Dagens åldringar måste ju ha växt upp med minst swing och jazz, och var unga vuxna när Elvis slog igenom. Jag tror inte det funkar längre att stå och sjunga psalmer till lägereldsackord på gitarr. Varken åldringar eller yngre vill höra smörjan. De hade varit tvingade till att köra något slags WW2-era jazzband med ståbas och trumpet. Eller t om börja nosa på femtiotalets radiopop för att fånga upp åldringarna. Vilket bägge börjar kräva lite mer seriösa musikerskills utöver att tro på gud och kunna några gitarrackord.

Så antagligen har de väl mer och mer börjat pensionera det där med att spela på torg kan man tänka sig. Det är nog mer effektivt att låta folk donera på nätet istället för att dra in ett par hundralappar på fyra timmars torgkonsert.

Folk har sällan kontanter på sig så gatuinsamlingarna ger förmodligen alltför lite för att det skall vara meningsfullt att hålla på med det, och råkar någon ha ett mynt i fickan så kanske dom slänger det åt en tiggar-zigge istället. Sen är det väl betydligt svårare idag att hitta folk som vill anamma deras koncept och träda in i kåren än vad det var tidigare.
Ger förmodligen betydligt mer med insamlingar på nätet.

Härliga svar som ger klarhet. Tack!