Varför är folk så jävla misstänksamma på landsbygden för?

Folk tittar väl på dig för att dom inte känner igen dig?
När man känner alla i sin by är det solklart man spanar in nya ansikten?

Jag skrev inte att du är skit, men ibland kan man ha en visst hållning, blick m.m. som gör att folk bemöter en utefter. Det är väl inte så svårt att förstå eller?

Kunde inte skrivit det bättre själv. Betyg: 10/10 nedgångna gårdar med metallskrot.

Jag tror att det är lättare än så och att det snarare sitter i hjärnan och att den påverkas av yttre stimuli.

T.ex känner jag igen alla mina närmsta grannar, deras barn och de vänner som besöker mest frekvent. Kommer det då någon som jag inte känner igen så registrerar jag det för det är någon som sticker ut mot det normala.

När jag bodde i stan var det tvärt om. Då kände jag sällan igen någon, då registrerade jag om det väl vae någon jag kände igen.

Utan att lägga någon värdering i det skulle jag säga qtt det inte är något ont i det hela utan bara en fråga om vad vi är vana vid att se.

Så kan väl det vara med.

Du skrev ju nyss att jag var en jävla dagdrivare. Hur fan ska du ha det? Att jag var en ficktjuv bland annat.

Hur tänkte du där?

Mina erfarenheter är precis tvärtom. Ge nån chansen att t. ex. stjäla av dig så kommer majoriteten att göra det - spelar ingen roll hur fina de anses vara. Folk är vidriga.

Jag och min sambo flyttade till ett mindre samhälle och efter några månader så var man väl känd på orten utan att behöva göra något mer än att sköta sig och jobba.
Det viktigaste är att ha ett jobb när man flyttar till en mindre ort för det är där man träffar folk och kan skapa kontakter. Är man då trevlig så kommer det ryktet spridas på orten genom mun till mun och sånt går rätt fort i mindre ort ska tilläggas.

Är det en riktig by så kan det nog vara ännu värre då man i dessa har koll på alla nya bilar som kör förbi ifall att det skulle vara en inbrottstjuv eller liga som är ute på jakt. Man kan säga att det är grannsamverkan gånger fem.
Det bästa i en mindre by är att helt enkelt gå runt till närmaste grannarna och presentera dig så kommer det sen spridas vad du är för en typ. Bara att hoppas att de gillar dig för annars kan det ta lång tid för att få en plats.

Kan göra ett tillägg. Eller kanske två.

Jag tror att när det kommer till rädsla för brott är många personer fortfarande skrämda av de olika våger av ligor som begått rätt grova stöldbrott på landsbygden där de kanske främst riktat in sig på äldre. Därav tror jag att misstänksamheten mot nya ansikten också är lite större.

Sen lägger jag även till att det mycket väl kan vara så att det finns en viss sammanhållning i vissa byar där t.ex nyinflyttade ses som något typ av hot mot "ordningen" vilket jag till viss del förstår men ändå kan tycka är lite inskränkt.

Hade en kollega som i barndommen flyttade till ennliten by utanför en by utanför by, ja du förstår. Typ 25-40 invånade i någon mils radie runt en kyrka. Efter att föräldrarna bott där i över 25 år kallades de fortfarande "de nyinflytta". Så där kan man ju snacka om att byns in och utflöde kanske stagnerat lite väl mycket.

Det beror nog på att de faktiskt har grejer av värde på gården och därför blir de naturligt misstänksamma mot okända främlingar. Folk måste sluta vara så jävla rädda för att folk kan vara misstänksamma och tjuriga hela tiden. Testa att försöka småprata lite eller något och sluta ta det personligt.

Det värsta som kan hända är att de tycker att du är en jävla dåre, men en ofarlig sådan. Och det kan man ändå leva med.

Jag är benägen att hålla med. Landsbygden gör sig bäst sedd från bilrutan på väg mellan stan och sommarstugan. Folket där gör det inget om en missar.

Har samma erfarenhet. Lantisar är i huvudsak småaktiga, osäkra, rädda för att göra bort sig och rädda för allt nytt.