Är inte skattehöjning för rika bättre än räntehöjning?

Läser du ens inläggen eller blir du bara sur när någon pratar om höjd skatt?

Hela poängen enligt riksbanken är ju att få ner överkonsumption och därav min frågeställning som du i ditt svar faktiskt bekräftar att jag har rätt. Det skulle få ner överkonsumption, och då är det ju bättre att de som har råd får det dåligare än att de som inte har råd får det dåligare. Det måste du ju hålla med om ur ett rent nationalekonomiskt perspektiv.

Och i mitt förslag skulle ju då de som inte tjänar 50+ fortfarande har råd att konsumera eftersom räntan inte höjs, därav skulle det inte bli arbetslöshet.

Om nu Direktör Svanberg med sin 650000/månaden lön väljer att då få lön i andra medel må så vara. Han skulle ändå få problem att använda dessa alternativa medel till ren lyxkonsumption. Den skatt jag pratar om skulle ju även vara temporär tills inflationen gett med sig, precis som ränta.

Du menar ju att de som redan bidrar mest till samhälle ska bidra ännu mer till fördel för de som redan i nuläget inte bidrar/ligger till grund för problemet. Det blir ju en etiskt väldigt märklig sits för de som har löner på den nivån. Det är ju också en jäkla skillnad på någon som sitter med 650 000 kr/mån och någon som sitter med 50k/mån. Om du skulle lägga din gräns på 500 000kr/mån och öka upp beskattningen något lite där är det ju kanske en sak men du pratar ju om en nivå strax över medellön.

Får man ut lika mycket pengar på att sjukskriva sig som att jobba skulle ju många göra det även i den kategorin. Varför ska tex jag som ligger borta från familj och vänner i veckorna välja att göra det om jag blir av med ännu mer pengar än vad jag redan idag blir? jag skulle ju då kunna sjukskriva, gå ner i arbetstid eller vad som och få i stort sett samma lön som jag skulle få med din dårbeskattning.

Man måste ju komma ifrån att sätta åt och luta sig tillbaka på en liten del av folket hela tiden, det är ju ett problem redan nu. Allt utom plattskatt är ju egentligen helt horribelt etiskt sätt. Jag nyttjar inte något i välfärden mer än något annat, snarare tvärtom men jag ska likväl bekosta en större del av den än andra pga av att jag under många många års tid har studerat, kämpat hårt på de jobb jag haft för att komma uppåt och lära mig mer för att kunna få bättre jobb med högre lön.

Detta ska sedan random latröv som knappt masar sig upp till det enklaste av jobb och aldrig gått ut mer än knappt gymnasiet utnyttja maximalt. När det sedan blir ännu stökigare är det din tanke att jag och likvärdiga ska ta ännu större del av problematiken medans samma latröv forsätter leva opåverkat. Ursäkta men jag förstår verkligen inte hur man kan anse det är moraliskt korrekt.

Det är ju inte så att jobb med höga löner ramlar över en utan minsta ansträngning (i 99% av fallen). Alla har ett val och väljer man att glida och inte bryr sig om pengar så får man ju också ta konsekvenserna av det.

Men då lämnar vi diskussionen eftersom du enbart går på känsloargument och knappt ens bemödar dig att förstå vad inlägget handlar om.

Räntehöjning straffar de som lånar och belönar de som sparar. Sen kommer ditt förslag stagnera marknaden. Ingen kommer vilja sattsa för att tjäna mer om staten ska stjäla pengarna över en viss gräns. Och till vilken nytta? Staten har redan så mycket pengar att den anser att den kan slösa miljarder på andra länder vid det laget är staten för fet. Lägger man ner SIDA så kommer vi få stora belopp över till sådans som statliga medel ska gå till vård, skola, omsorg, infrastruktur, polis och militär.

Fast du kommer ju inte med några faktabaserade argument som är relevanta heller. Det finns ju ingen faktabas i din åsikt utan den är ju också grundad i känsla så jag vet inte riktigt vad du far efter.

Du tycker att folk som tjänar 50 ska bidra i ännu högre utsträckning än vad de redan gör genom att göra ännu mer avkall på sin livskvalitet medans de med lägre löner ska kunna lalla vidare oförändrat och köra ända in i kaklet. Således har vi en situation där du kan tjäna väldigt mycket mer än någon annan men i slutänden ha samma disponibla inkomst vilket är helt sinnessjukt.

Ja vi vet redan att du tycker det inte är rättvist. Jag diskuterar dock inte rättvisa och vad du tycker är moraliskt OK utan hur man ur ett objektivt nationalekonomiskt sätt ser till att låginkomsttagare inte gör ett procentuellt större avkall än de med större disponibel inkomst för att motverka inflationen.

I en perfekt värld skulle vi haft 11% skatt totalt men nu har vi inte det och jag påminner för femtioelfte gången att jag diskuterar alternativ till räntehöjningar som bara drabbar de med lån.

Till och med ett barn förstår att tjänar man 75000 kr har man råd med en större skatt än någon som tjänar 25000, trots att DU inte TYCKER att det är ok att göra avkall på sin LIVSKVALITET.

Dessutom kommer en person med med 75000 inkomst där 50000 beskattas med 30% och 15000 med 50% ändå ha högre livskvalitet än någon som tjänar 25000 och beskattas med 30%. Tror t.o.m. att du förstår det trots att du inte tycker det är rättvist att den rikare gör avkall på livskvalitet.

Detta.

Folk har beställt pengar på krita och surar ur när räntan höjs.

Om du "köpte" en bostadsrätt 2015 och inte amorterat lånet är det bara att tugga i sig.

Är du för fördelningsekomoni är ju ditt förslag strålande.
Då kan jag gå en gymnasie-/universitetsutbildning som generar kunskaper ingen efterfrågar, skaffa två ungar och sen låta någon annan stå för kostnaderna jag dragit på mig.

Eller så kör vi platt skatt och behandlar folk som vuxna.

Om du vill minska hushållens köpkraft så är ju en tanke att öka amorteringskravet.

Att de "rika" om vi nu definierar de som tjänar över 50 000 kr/mån som det, skulle ha större marginal att leva på beror delvis på hur de organiserat sin ekonomi och på var de bor. Bor de i en mindre stad med låga omkostnader så har har de förmodligen mycket större marginal än sin omgivning. Bor de i Stockholm så håller inte det resonemanget riktigt eftersom medianlönen är högre där. Jämför t ex medianinkomst för Stockholm med Storuman här:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Re...9,201-1,2/all/

Glöm sen inte alla företag och de enorma volymer de står. Det är inte enbart privatpersoner som konsumerar.

Men... är det verkligen så att högre och högre ränta från Riksbanken kommer lösa vår till stor grad importerade (energi, bränsle, mat, kläder, resor) inflation? Låt oss prata om elefanten i rummet istället. Sveriges internationella förtroende.

Jämför med Schweiz. De har ungefär samma befolkningsstorlek som vi, men de har mer statlig belåning än Sverige, precis som Sverige hög belåning hos privatpersoner (främst pga bostad), har en styrränta på 1,75-2% och urstark valuta. Landet har helt enkelt mycket bättre internationellt förtroende, och det spelar mycket stor roll.

Internationella investerare är uppenbart mer intresserade av ett stabilt Schweiz än Sverige med alla kombinerade problem vi har. De är troligen fundersamma till:
- Hur storbelånade fastighetsbolag i vårt lilla nordiska land ska klara sig ifall Riksbanken fortsätter höja räntan. Observera att ökning av fastighetsvärden förstås är en del av BNP-ökningen. Minskar de i värde kan det bli ett jobbigt sänke för BNP.
- Hur våra storbanker kan hantera ev fastighetskollaps
- Hur det står till med finanserna, ledningen och kulturen hos Riksbanken? De behöver 80 miljarder för att täcka hål. Hur klarar Riksbanken en riktigt stor fastighetskollaps där storbanker ev behöver räddas?
- Hur hushållen påverkas av räntehöjningar eftersom typ ingen har längre räntebindningstid än 1-2 år. Hur kommer deras minskade köpkraft påverka arbetstillfällen och BNP?
- Varför Sverige inte tar tag i sin helt dysfunktionella bostadsmarknad, där det råder extrem brist på hyresrätter.
- Hur företag i Sverige påverkas av kriminalitet. Påverkar det deras marginaler mer nu än tidigare? Kommer Sverige få svårare att rekrytera hit internationell talang?

Vill först säga att du är i princip den första som svarat seriöst på inlägget, och vill ge en eloge.

Angående ditt förslag så är det också något jag frågat, eftersom att höja amorteringskravet skulle dels få ned köpkraft men ändå vara hälsosammare för hushållen.

Det jag dock kan tänka mig är något så krasst som att bankerna skulle få såna vinstsänkningar att ett sånt förslag skulle skjutas ned av lobbyister.

"Utsugarklassen" i Sverige = De som jobbar hårt och/eller är väldigt duktiga på det de gör
"Arbetarklassen" i Sverige = De som går på bidrag
"Proletariets diktatur" i Sverige = De som med sitt kapital både lever och styr politiken

Vad var Marx definition av socialism nu igen? Det känns som att många svenskar har fått det lite svårt med begreppen. Reder ni ut dem blir det klarare hur samhället och dess skattesystem är strukturerat.

Tokvild ide: Staten ger ut ett högränte-skattefritt sparalternativ som drar in likviditet från folk