När började folk äta rått kött?

Från början åt man allt rått.

TS.

Varför skulle gris bli rosa pga kryddningen?

Stör kryddningen köttet från att stekas eller kokas, eller ska det kryddas under en viss tid för att köttet inte ska riskera bli rått?

fattar ej.

Rå kyckling skulle jag aldrig äta , inte pga att det kanske är farligt utan det smakar förjävligt rent ut sagt att äta rå fågel.

Har ångest över att skriva i matforumet, då allt redan avhandlats, but here we go:
Att det är vanligt att äta sin biff mer eller mindre blodig, ja, det känner man ju igen.
Men jag grubblar över när det blev vanligt att försöka tillaga även övrig mat så lite som möjligt, eller omöjligt, och varifrån seden kommer.

Jag är uppvuxen på landet. Japp, jag erkänner denna synd. Vi har flera bönder i släkten, halva manliga släkten var jägare, några var även yrkesfiskare. Jag har alltså rätt bra koll på hur "allmogen" tillagat mat de senaste 120 åren vågar jag säga då jag ofta åt hos äldre släktingar och grannar och de gamla tanterna lagade som de lärde sig 1903, 1933, 1957 och 1972 (etc).

ALDRIG var något kött rosa! Fiskbenen släppte såklart lätt från köttet. I synnerhet viltkött var genomstekt. (Ofta åt man såklart kött som kokt med, men då är det ju alltid genomlagat)
Sedan var ju inte tanterna räddhågsna, de smakade väl på rå köttfärssmet och råa ägg som alla andra, men varifrån kommer trenden med att kött ska vara mer eller mindre otillagat och varifrån kommer den extrema rädslan för att servera "torrt" kött?

Har på senare år, både på restaurang och hemma hos folk som nog betecknar sig själva som duktiga matlagare eller rentav mästerkockar råkat ut för:

Lamm : mer eller mindre alltid något rosa. Var det verkligen så förr?
Gris: Jajamen, även sådant har jag fått rosa flera gånger, och då inte pga kryddning, närhet till ben eller liknande. Kanske har råden ändrats, men jag har mer än en gång lagt sociala koder åt sidan och nukat några bitar i mikron...
Fisk: Här är det svårare att bedöma, då jag själv inte lagar fisk på samma sätt som andra tydligen, men med tanke på hur fort de steks av andra har jag svårt att se att de garanterat blivit genomstekta speciellt om de kommer från frysen.
Lyxig krog vid svensexa : tjock hamburgare som inte bara var rosa inuti, den var kall - kallare än rumstemperatur inuti. Skulle vara så enligt kocken. Jag ville inte ställa till en scen så lämnade burgaren oäten. Har förstått att det är tämligen vanligt med rosa hamburgare numera.
Kyckling: - alla är överens om att detta ska vara genomstekt, men likväl ska det balanseras på tidens brant; en halv minut för länge i stekpannan får tydligen kockarna att stå med skammens rodnad på kinderna medan de som äter klagar på skosulor och tänder som går sönder. När andra lagar mat föredrar jag grytor där fågeln kokat med länge.
Älg:. Rosa. Som vore det, tja, nötrostbiff. Första gången det hände (har hänt mer än en gång) tyckte jag synd om kocken som så grundligt misslyckats, men det var tydligen bara jag (lantisen) som tyckte så.

Jag inser att man kan tycka olika, speciellt om blodiga nötbiffar som anses ofarliga även om blodet skvätter, och jag vill inte att tråden ska handla om smakpreferenser.
Jag är mer intresserad av när trenden (om sådan finns) för att tillaga kort och lätt började och om det finns hälsomässiga nackdelar - eller är köttet säkert? Är det vanligare i städer eller bland folk med mindre koppling till matproduktion (jordbruk, fiske, jakt) att tillaga lätt? Är det en klassfråga?

Ja, det är inte det godaste köttet att äta rått.
Det är dock råa kycklinghjärtan jag äter mest. Älskar råa hjärtan från alla djur. Smakar speciellt gott.

Känns lite som rysk roulette. Dom första hundra gångerna så går det bra men campylobacter är inte roligt att få. Känner folk som fått det och man blir ruskigt sjuk i kistan.

Är det rent nötkött och helt nymalet brukar väl riskerna vara ganska låga?
Man skall naturligtvis inte göra råbiff på färdigköpt köttfärs som legat några dagar sen malning och självklart inte blandfärs.


Risken att man skulle dö är nog näst intill noll men man kan bli rejält sjuk i magen om man skulle få i sig campylobacter.

Är det samma som salmonella?

Då är jag död hundratals gånger om nu då jag äter rå kyckling en gång per vecka.

Ok.

Men man har ju hört folk som blivit förlamade av att få i sig lite rå kyckling för att den var dåligt stekt osv.

Känns lite som rysk roulette. Dom första hundra gångerna så går det bra men campylobacter är inte roligt att få. Känner folk som fått det och man blir ruskigt sjuk i kistan.

Hur rå äter du den? Är det ens möjligt eller trollar du? Man hör ju hela tiden om att kyckling kan vara bland det farligaste att äta rått om vi nu jämför med nöt, fisk, och lamm.

Äter ej gris längre.

Men den slår nog fläsk också.


Hur äter du kycklingen då, med vanlig kryddning eller?