Förre FP-ledaren Bengt Westerberg skriver på DN Kulturdebatt under rubriken
"Dags för paradigmskifte i invandringsdebatten"
https://www.dn.se/kultur/bengt-weste...ringsdebatten/
Där framför han en gammal käpphäst, att Sverige skulle varit sämre utan invandring.
Nu är ju mannen nästan 80 år gammal, så man får väl ursäkta honom för att in i det sista försvara den politik han stod för i sina aktiva dagar. Men det finns några påståenden som jag tycker vi kunde analysera.
BW härleder det till inlandsisens tillbakadragande och att ingen fanns här före det. Hur relevant är detta påstående i dagens invandrings-debatt?
"
BW gör en härledning: "En trolig effekt av en mindre befolkning hade varit att samhällets service i viktiga avseenden hade blivit sämre." Finns det över huvud taget något bevis på det han påstår? Pakistan, Bangladesh, Syrien och Gaza är exempel på länder med gigantisk befolkningsökning. Kan man ta dessa som exempel på framgång?
Alla EU-länder i Östeuropa + Balkan + Grekland och Italien hör till länder med minskande befolkning. Så även t.ex. Kina. Så vitt jag vet är länderna i Östeuropa de som ökat sitt välstånd snabbast. Och även Kina går bra sett över de senaste 20-30-50 åren.
Har BW rätt att med minskande befolkning skulle det inte finnas någon som tar hand om de äldre, eller skulle massor av personalresurser frigöras som idag sysslar med att hantera invandringen, och som bland annat just kunde vårda äldre (socialarbetare, speciallärare, fångvaktare, poliser)? Och är det så att de invandrade inte blir Alzheimersjuka eller avstår vård när de blir äldre?
Är det just de yrkena som svenskarna inte klarar av att utföra, och skulle svensken vägra utföra dem om invandrare inte fanns att tillgå? I så fall: Hur klarade vi oss tidigare?
Citat på temat invandrare och brottslighet, vilket BW intge förnekar:
Är det sant? Är man flykting när man tar tåget över från Danmark eller Tyskland? Eller blandar BW ihop flyktingar och migranter?
Slutligen: Är den nya medvetenheten något som föranleder ett paradigmskifte, eller skulle BWs önskade narrativ vara en återgång till de senaste 30 årens historiebeskrivning?