Citat:
Ursprungligen postat av
Lilja4never
Som rubriken lyder. Vad vill ni veta?
Kul initiativ! Då passar jag på att ställa tre frågor:
1.
Tar domstolarna för ofta eller för sällan parti för föräldrar istället för barnens perspektiv? I fallet "lilla hjärtat" dömde kammarrätten efter sommaren 2018 enligt de biologiska föräldrarnas önskan. I andra fall påstås tvärtom, t.ex. upplever många muslimer det som att socialtjänsten kidnappar deras barn och sätter dem i ickemuslimska familjehem, och är därför rädda för socialtjänsten. Vad är din uppfattning - vem har rätt? Har det faktum att FN:s barnkonvention är lag i Sverige sedan januari 2020 i praktiken stärkt barnperspektivet? Bör och kan politikerna göra något mer för att stärka barnperspektivet?
2.
Varför överprövar hovrätter en ökande andel av tingsrättens domar (en ökning från 40,3 procent år 2007 till 59,1 procent år 2014 i genomsnitt i landet), och
varför leder överklagan mer ofta till strafflindring än straffskärpning? Se följande statistik från Svea hovrätt:
Kod:
Resultat av överprövning vid Svea hovrätt
Period Andel av överprövade domar som gav
strafflindring straffskärpning
Juli - dec 2010 59 % 38 %
Jan - april 2015 61% 36 %
Se
https://sv.wikipedia.org/wiki/Brotts...rpr%C3%B6vning och dess källor.
Tycker du att det är tingsrätten eller hovrätten oftast gör rätt i dessa fall? Beror skillnaden på fler lekmän (nämdemän) i tingsrätten och fler domare i hovrätten?
3.
Bör rättens sammansättning ändras? Borde fler sakkunniga experter tillfrågas i rättegångar för mer sakliga beslut? Eller bör fler domare sitta i tingsrätten för mindre överraskande utfall? Eller fler lekmän (nämndemän) i hovrätten och förvaltningsrätten för att få mer demokratiskt förankrade beslut som bättre återspeglar allmänt rättmedvetande? Bör fördelningen mellan politiskt tillsatta nämndemän och icke-politiskt tillsatta nänmdemän ändras?