Religiöst hat mot kättare - grundat i rädsla?

Ja, jag har en teori om hur religion först uppkom. Att människor för tusentals år sedan fruktade naturkrafter och annat de inte kunde kontrollera. Genom att personifiera och sedan blidka dessa krafter, kände de att de fick mer kontroll.

Senare började människor bruka jorden, och de flesta religioner från den tiden är också kopplade till eller fokuserade på jordbruk. Om Gud/gudarna inte var välvilliga kanske det inte regnade, vilket resulterade i att skörden blev dålig med medföljande svält. Folk som inte gjorde sin del i att blidka Gud eller gudarna, sågs bl.a. pga detta kanske inte med blida ögon.

Gud eller gudar straffade också människor på andra sätt. Ända fram till modern tid har man faktiskt också sett naturkatastrofer som straff från Gud. I Bibeln översvämmar Gud också hela jorden, då människorna misshagat honom för mycket. Så kanske inte konstigt att folk som trodde på detta, inte var så vänligt sinnade till kättare?

Den bibliska guden var också ganska skrämmande ibland som när han ville "förtära" hebréerna efter de dyrkat den gyllene kalven. Moses lyckades dock få honom på andra tankar... Detta med "frukta herren" är också något som ofta nämns som en dygd i gamla testamentet.

Så om folk förr trodde att utövande av religion var essentiellt för deras överlevnad, var det kanske därför de såg kätteri som så hemskt?

Detta kan kanske också delvis förklara animositet mellan religioner? Eller som i Bibeln att de i det närmaste såg det som en plikt att utrota vissa förhatliga folk... Dessa ansågs kanske genom sin felaktiga dyrkan utgöra ett direkt hot?

Vad tror ni om detta?

Jag förstår inte vad kättare har med det hela att göra. Subversiva element har man alltid försökt kväva i sin linda. Religion är ett sätt att strukturera ett samhälle, och personer som avviker på ett destruktivs sätt är ett problem, som man gör bäst i att göra sig av med, för samhällets bästa, sen har det i vissa fall urartat.

I hela västvärlden har vi haft lösdriverilagar och förbud mot offentligt supande. De är inte så länge sen man tog bort inrikespassen i Sverige. Det handlade om att man ville ha rena och snygga samhällen. Att någon sitter i parken och skjuter heroin är inte direkt skadligt för någon mer än personen själv, men det följer lite the broken window theory. Plötsligt sitter det två personer och skjuter upp. Ungdomar börjar driva runt på stan. Snart har man ett gäng. Gänget börjar ställa till med sattyg... Spola fram några årtonden, så har man en okontrollerad kriminalitet, människors trappuppgångar spängs, fler och fler fuskar till sig bidrag från den gemensamma kassan, vuxna män i utmanande kvinnokläder börjar läsa sagor för barn på det kommunala biblioteket...

Ja, det är ett sluttande plan.

Jo, men det gäller sekulära saker. Jag menar mer som jag nämner kätteri i religiös bemärkelse. Man tog ju det väldigt allvarligt senare också som när man nästan utrotade gnostikerna... Långt senare krig pga konflikter mellan protestanter och katoliker. Men visst, tidigare var religion och sekulära förseelser mycket mer sammankopplat.

Men visst... Rent sekulärt så "spawnar" dåligt beteende dåligt beteende. Beter sig tillräckligt många dåligt kan det också bli mer som en norm. Det är lättare att bete sig illa om många gör det...

Detta är OT men det förklarar kanske också varför det är lättare att begå brott i gäng. Att vara del av en hel grupp som gör något dåligt, underlättar säkert handladet för den enskilde gängmedlemmen.

Människor är människor, och de kommer använda alla medel för att driva igenom det de vill. Religioner grundar sig på samhällsbygge. Om människor tror att de kommer straffas i evig tid för att de uträttar illdåd, så kommer de flesta dra sig för att göra det, och vice versa.

Politiker kommer använda religionen för att gå i krig och bilda allianser. Pedofiler kommer använda kyrkan för att få tillgång till småpojkar. Pöbeln kommer använda religionen för att bränna häxor. Tyvärr är det så, och det är inget unikt för religionen.

Idag ska människor dö för demokratin, när vi mycket väl vet att det bara är länder med olja, eller som hotar Israel som behöver demokratiseras. Människor kommer använda facket för att pressa arbetsgivare. Försmådda kvinnor kommer polisanmäla män till höger och vänster för våldtäkt, som hämnd, eller för att tjäna grova pengar.

Man använder bara en "högre kraft" för att få sin egen vilja igenom. Det har inget med religionen att göra per se, utan det handlar om den mänskliga naturen.

Något som är lite ironiskt är att många av kättarna som avrättades av kyrkan faktiskt var djupt troende kristna,
som gjorde misstaget att ifrågasätta något som kyrkan predikade.

Det var sällan några "djävulsdyrkare" som avrättades för kätteri, utan övertygade kristna.

Fun fact:
I Sverige har faktiskt bara en (1!) person blivit avrättad för kätteri. En bonde vid namn Botulf som levde på 1300-talet.

Han gjorde misstaget att ifrågasätta om nattvardsvinet och oblaterna verkligen var Jesus kött och blod.
På 1300-talet var detta inte symboliskt, utan rent övernaturligt.

Botulf sa högt, så att hela församlingen kunde höra, att nattvarden var rent symbolisk.
Detta innebar att han förnekade transsubstansitionen, det katolska läran om att vinet och kexen "omvandlas" till Jesus faktiska kött och blod, när man äter/dricker dem.

Ett fruktansvärt brott för den tidens kristna, som ingen kristen tror på idag. Cherrypicking tror jag att det kallas.

Hursomhelst så dömdes Botulf till 7 års botgöring (leva på vatten och bröd, vara tvingad till celibat och sitta i skamstocken utanför kyrkan varje gudstjänst).

Efter detta fick Botulf en ny chans att bli en del av församlingen och ta emot nattvarden.
När prästen frågade Botulf om han nu förstod att vinet och kexen blev Jesus kött och blod så svarade han:

"Nej. Om brödet verkligen vore Jesu kropp skulle du ha ätit upp den ensam för länge sedan. Jag vill inte äta Kristi kropp! Jag vill gärna visa Gud lydnad, men jag kan bara göra det på ett sätt som är möjligt för mig. Om någon skulle äta en annan människas kropp, skulle inte den människan hämnas, om hon kunde? Hur mycket skulle då inte Gud hämnas, han som har makt till det?"

Botulf var nu en återfallskättare och bannlystes (uteslöts) ur kyrkan för ett års tid.
Under denna tid satt Botulf fängslad och ärkebiskopen kom fram till att Botulf var en ohjälplig återfallskättare.
När bannlysningen var över så dömde ärkebiskopen "uppresande sig i Jesu Kristi dygd" Botulf till att brännas på bål för kätteri.