Makroekonomiska frågor?

Hej alla!

Har lovat en medlem att inte fråga sådana frågor, men jag ska fråga bara dessa frågor. Sedan ger jag mig och lovar aldrig mer starta någon nytt ämne som berör dessa saker.
Men nu till frågorna.

1. Har alltid hört att den inhemsk produktion kan hjälpa landets valuta, hur undrar jag?


2. Varför är lite arbetslöshet bra, med lite menar jag under 3% (samma procentsiffra som Sydkorea har)?
För mig verkar det inte logiskt och rättvist att vissa har jobb andra inte har det. Men om vi bortsätter för mina aspekter. Vad inom ekonomin tillåter inte en 0% arbetslöshet (om vi antar att alla kan arbeta inom ett land)?


3. vad är skillnad att ha 50-, 10- och 1 årig obligationer/värdepapper?


4. Ännu en gång tar jag exemplet från öst, Sydkorea. Hur kan samma sistnämnda land öka sitt statsskuld istället för betala av den? är det bra för ekonomi eller dåligt?

Inhemsk produktion och exportering av produkter ökar efterfrågan på valutan. Så om man har ett handelsöverskott, så innebär det att andra länder efterfrågar din valuta mer än vad ni efterfrågar andras, vilket ökar priset och värdet av valutan genom enkel tillgång och efterfrågan.

Producerar landet ingenting, och enbart importerar, så har man i regel låg efterfrågan på sin valuta vilket innebär att man effektivt lånar kapital av andra länder. Dock är t.ex. USA ett unikum, där petrodollarn och WRC-status gör att man artificiellt har en stor efterfrågan på sin valuta och kan därmed praktiskt taget exportera sin inflation.

Låg arbetslöshet är bra för att det påvisar att ekonomin går bra. Det finns gott om företag som anställer, och de människor som behöver hjälp från staten är få.

Skillnaden är räntan du får och hur länge du kan behålla värdepappret och få avkastning. Ju längre tidsperiod desto lägre yield, vanligtvis. 20Y treasury ger ofta mer än 10Y, medan >20 ger lägre. Se det som ett lån du ger till företag eller staten.

Många länder spenderar mer pengar än de gör av med, de lever helt enkelt på framtida produktion. Om inte skatteintäkterna är mer än den totala mängden utgifter, så krävs det belåning för mellanskillnaden.

Därför är det viktigt att försöka reducera de kostnader man kan för att inte behöva betynga framtida generationer med en ekonomisk börda, men här håller inte vänsterpöbeln med, för att de inte kan simpel ekonomi.

några frågor som behöver klargöras:

1. WRC-status, vad menas med det?


2. frågar igen (kanske du vet) varför kan inte staten göra så att landet får 0% arbetslöshet (vi säger att alla som kan arbeta ska kunna få göra det) eller det onda kapitalistiska makter som inte tillåter det eller annat som spärrar?


3. så en 50 årig obligation/värdepapper ger lägre avkastning än 2- eller 10-årig obligation/värdepapper?

Du skulle väl kunna hålla dig till EN tråd med grundläggande frågor. Det borde passa alldeles utmärkt i forumet.

Frågan blev lite för diffus för mig.
Men då det gäller valuta så kan det handla om export vs import. Men behöver lite grovt har lika mycket export som import.
Utan export blir det ingen import.
Dock kan man exportera tjänster också. Inte bara varor. En del exporterar mest råvaror. Det går också.


Det är snarare så att det är nära på hopplöst att komma under ca 3%.
Folk byter jobb och folk utexamineras från skolor mm.
3% är bara en naturligt korttidsarbetslöshet. Tror inte du hittar någon nämnvärd långtidsarbetslöshet i Singapore och Sydkorea.

För att folk skall komma i arbete och slippa arbetslöshet är det viktigt att marknaden är fri. Så att staten/facken inte skapar alltför mycket arbetslöshet. Här i Sverige kan man säga att staten/facken skapar c 5% arbetslöshet. Det kunde dom ju låta bli.


En 1-årig obligation förfaller till lösen efter ett år. Man lånar bara ett år. Vill man fortsätta låna får man ge ut ett nytt obligationslån. Med skillnaden är just tiden till lösen.
Sedan kan marknaden ansätta lite olika räntor för olika löptider.


Nja, staten vill väl investera i något gissar jag. Och lånar upp för det. Det är det vanliga. Lånade dom upp under corona kanske?

Singapore är lite unikt men värt att nämna här. Där är det olagligt för staten att låna upp till statsbudgeten. (Ett helvete för socialister och de som kör bidragslinjen).
Dock lånar staten upp ganska mycket. Lånebeloppet placerar man i företag.
Skälet till obligationslånen är att tillhandahålla säkra värdepapper för pensionssparare och försäkringsbolag, banker mm.

Det där har varit lyckat för Staten iom att deras placeringar i företag har gått bra, och statens finansiella placeringar i näringslivet har växt.

World reserve currency, att det är den valuta som länder använder internationellt.

För att det är praktiskt taget omöjligt. Det finns alltid människor som helt enkelt inte vill jobba. Så länge man inte lever i ett kommunistiskt helvete så kommer det alltid finnas arbetslöshet. Sedan är det ju konjunkturseffekter som även det har en stark påverkan. Vissa jobb finns enbart under perioder, som bärplockare. Jordgubbsförsäljare finns det inte heller många av på vintern.

Ja, kortare perioder innebär högre årlig utdelning. Då utdelningen har ett inverterat förhållande gentemot priset, så blir det det naturliga.

Hur ska vi förstå oss på arbetslöshet? Vi börjar med några definitioner. Ett land som Sverige har en befolkning. Denna befolkning består av olika slags människor som inte kan (eller inte bör) arbeta. Spädbarn, åldringar, folk som ligger i koma. Vi börjar med att utesluta alla dem. Resten av befolkningen är i arbetskraften. De som är i arbetskraften kan delas upp i två grupper: de sysselsatta och de arbetslösa. Alla som är i arbetskraften är antingen eller.

Varje månad kommer en viss andel av de sysselsatta att få sparken. För att sätta en siffra på det, säg att det är 1,4%. Varje månad kommer dessutom en viss andel av de arbetslösa att få ett jobb. För att sätta en siffra, säg att det är 20%. Om vi kostar oss på lite algebra kan vi lösa ut vilken procentandel arbetslösa som skulle innebära att systemet vore i jämvikt.

Låt E beteckna de sysselsatta, U de arbetslösa, L de som är i arbetskraften, s andelen av de sysselsatta som får sparken, och f andelen av de arbetslösa som får jobb. Då har vi jämvikt när:

0=sE-fU
{ E+U=L ⇒ E=L-U }
⇒ 0=s(L-U)-fU
⇒ 0=sL-sU-fU
⇒ 0=sL-(f+s)U
⇒ (f+s)U=sL
⇒ U/L=s/(f+s)

Detta tal, U/L, är alltså andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften, eller den relativa arbetslösheten. När den relativa arbetslösheten är lika med s/(f+s) så är arbetslösheten i jämvikt. Därför kallas det för jämviktsarbetslösheten. När den relativa arbetslösheten är lika med jämviktsarbetslösheten så varken ökar eller minskar antalet arbetslösa. Det råder en balans, givet s och f.

Ovan skrev jag att s=0,014 och f=0,2. Det skulle ge en jämviktsarbetslöshet på 0,014/(0,2+0,014) ≈ 0,0654 eller ungefär 7%.

Kan vi få ner jämviktsarbetslösheten till noll? Enligt ovan skulle det bara gå om s=0. Inte ens om samtliga personer som var arbetslösa en given månad fick jobb innan månaden var slut (dvs f=1), så skulle jämviktsarbetslösheten bli noll. Med andra ord, för att få ner jämviktsarbetslösheten till noll, då skulle det krävas att ingen någonsin fick sparken från något jobb, någonsin. Är det rimligt? Säg att företag är improduktiva och måste lägga ner. Säg att någon individ är en total klåpare som förtjänar att avskedas. Någonstans måste ju någon få kicken någon gång, inte sant?

Därför kommer du alltid ha en jämviktsarbetslöshet högre än noll.

Du två sista fråga som behöver förtydligas:
Du nämner: För att folk skall komma i arbete och slippa arbetslöshet är det viktigt att marknaden är fri. Så att staten/facken inte skapar alltför mycket arbetslöshet. Här i Sverige kan man säga att staten/facken skapar c 5% arbetslöshet. Det kunde dom ju låta bli.


min första fråga till dig: hur skapar staten/facken denna sorts arbetslöshet (som ligger på ca 5%)?

min andra fråga: vi säger att i Singapore utexamineras idag ca 100 gymnasielärare hur får de helt plötsligt jobb samma dag (som senare leder till fast anställning) eftersom du säger att det existerar fri marknad i Singapore och denna sorts marknad kan ingen vara arbetslös i?

Jo, det sker genom
* arbetsmarknadslagarna
* fackens rätt att utpressa.

Den första punkten gör det svårt/dyrt att säga upp en anställd. Det gör att arbetsgivare blir väldigt restriktiva i att anställa. Man har hellre en vakans än fel person anställd.
Det gör att vissa förblir arbetslösa.

Den andra punkten gör att lägsta löner för olika typer av anställningar drivs upp så högt att en del arbetslösa inte kan leverera tillräckligt stort värde. Så de förblir arbetslösa.

I länder med fri arbetsmarknad existerar inte dessa två hinder och alla kan bli anställda. Där finns bara korttidsarbetslöshet.


De får knappast jobb på en gång. Utan dessa ingår i de ca 2% korttidsarbetslösa som man har i Singapore.

Men eftersom lönenivåerna är fria och det går bra att säga upp folk går det också bra att bli anställd.
Vissa gymnasielärare kan hoppa på tillfälliga jobb medan de väntar på ett bättre matchande jobb.
Därmed så befinner sig de nyexade inte så länge bland de arbetslösa. Eller behöver inte befinna sig iaf.

Ca 2-3% arbetslöshet är det mycket svårt att komma under. Det kan man också se i de ekvationer som diseuse gick igenom ovan.

Nu är ju Singapore inte ett fritt land men de har starka fackföreningar. De koncentrerar sig mer på att folk ska behålla jobben än på lönerna som här.

tummen upp och tack för allt.